Cypriotiska torrfraktfartyget Grimm tvingades söka nödhamn förra fredagen. Enligt tidningen Loviisan sanomat hade fartyget fått en reva i skrovet efter bottenkänning.

Det 105 meter långa, 15 meter breda fartyget lämnade hamnen i St:Petersburg mot hamnen i Montrose i England torsdagen den 11 december. Fartyget är lastat med gödsel.

Ett litet oljeläckage upptäcktes under tisdagskvällen utanför Lovisa. Man tror det är frågan om pilsvatten från Grimm. För säkerhets skull har oljebommar nu placerats runt lastfartyget.

För tillfället utreder rederiet möjligheterna att tillfälligt förvara fartygets last i Lovisa hamns lagerutrymmen.

Motorvägstunneln vid Marknadsbacken i Lovisa stängs i dag mellan kl. 10 och 12 på grund av servicearbeten. I dag mellan kl. 10 och 12 styrs trafiken till gamla riksväg 7 i Strömfors.

Orsaken till den tillfälliga stängningen service av telematiken. Under den tid som de planerade serviceåtgärderna görs styrs trafiken längs gamla riksväg 7. Trafiken västerifrån leds till gamla riksväg 7 i Strömfors planskilda anslutning och trafiken österifrån i Abborrfors planskilda anslutning.

De serviceåtgärder som görs på onsdag är en del av det normala serviceprogrammet som man kommit överens om för tunnelns del.

Nu blir det nybygge på Fredsgatan 5 i Borgå. Ett parhus och ett flervåningshus ska byggas på tomten 12 i kvarteret 53.

Det är Asunto Oy Rauhankatu 5 som ansökte om bygglov för husen och byggnads- och miljönämnden i Borgå beviljade lovet under sitt möte på tisdagen. Byggnadsarkitekt Kalevi Ilonen har gjort planerna.

I samma veva rivs ett gammalt bostadshus på knappa 200 kvadratmeter.

Omstridd tomt

Tidigare har NTM-centralen motsatt sig planer att bygga i den här delen av Empirestadsdelen i Borgå. Centralen krävde att ett tidigare byggbeslut som gjordes av stadsutvecklingsnämnden skulle upphävas.

De nya byggplanerna för tomten har nu godkänts.

- Jag kan avslöja att det inte blir att drälla efter årsskiftet och sitta och se småfåglarna äta nötter utanför fönstret, säger tidningen Östra Nylands avgående chefredaktör Stefan Holmström om sin framtid.

Efter den 7 januari blir det Helsingfors och ett journalistvikariat på Svensk Presstjänst för Holmström.

Hösten har varit turbulent för de lokala tidningarna inom KSF-media och journalisterna har levat i ovisshet vad gäller jobbet.

- För min del har det mycket handlat om att stöda mänskor, berättar Holmström då han besöker God morgon Östnyland. Å andra sidan är journalister ett optimistiskt gäng. Stämningen varierar mellan melankoli och känslan av att det är tufft att vara med om det här, fortsätter han.

Rent yrkesmässigt är det intressanta förändringar på gång om vi bortser från att folk förlorat sina jobb, säger han.

Framtiden klarnade förra veckan

Det var inte förrän förra veckan som det klarnade vad Stefan Holmström skulle börja göra i framtiden.

- Jag började mentalt sikta in mig på nya utmaningar redan för ett halvår sedan, säger han.

Det var alltså genast då förhandlingarna inom KSF-media började. Redan då visste jag att mitt bord inte kommer att finnas kvar i den nya organisationen, säger Holmström.

Inget testamente

Något testamente vill Stefan Holmström inte lämna till dem som kommer efter honom.

- Jag är på väg ut och borde kanske komma med något form av testamente, men jag gillar inte att göra sådant, säger han. I sju år har jag nu jobbat här och andra personer kommer och tar vid där jag slutar och det är säkert bra så.

Inget ont om KSF-media

- Nu är det så att jag inte har någon erfarenhet från tidigare av såna här processer, säger Stefan Holmström om sina känslor kring KSF-medias ledning. Jag vet liksom inte hur det ska gå till. För min del gick det bra men många andra upplever säkert att de hade velat ha mera tid att smälta förändringarna.

På bageriet Tarmolan Kotileipomo i Östermalm i Borgå börjar arbetsdagen vid midnatt. Julen medför lite mer jobb i form av pepparkakor, jullimpor och jultårtor.

Cirka hälften bakverken säljs från den egna disken direkt till konsumenterna. Den andelen ökar också hela tiden enligt innehavaren Christian Weckström.

Bageriinnehavaren Christian Weckström med bagaren Sam Lindström i förgrunden Bild: Yle/Stefan Paavola

Mest karlar i caféet

Ägarens fru Annika Weckström arbetar i caféet tillsammans med dottern Alexandra.

- Det är nog mest karlar vi har som kunder här. De flesta är stamkunder och stämningen är hemtrevlig. Många säger bara ”vakio” och så vet man vad de vill ha, säger Annika Weckström.

Hitprodukter

Alexandra Weckström packar in bakverk åt kunderna vid disken Bild: Yle/Stefan Paavola

- Arbetskarlarna på morgonen vill mest ha fyllda semlor, säger Annika Weckström.

Kundströmmen är ständig på morgonen i butiken.

- Jag brukar komma in här och handla när jag vill ha gott och färskt. Också när vi har utländska gäster på jobbet brukar jag komma hit och för att handla, för till exempel danskarna kan nog inte säga mycket mot de här wienerbröden, säger kunden Barbro Högström.

- Det är viktigt med specialaffärer som denna..Jag gillar inte den ständiga massproduktionen, det här är mer hemgjort.

Nu är det klart – de nya företagarna på Pellinge kursgård heter Tiina Reijonen och Annika Weckman. De har tänkt satsa på skärgård, natur, hälsa och välfärd.

Borgåborna Tiina Reijonen och Annika Weckman tar över verksamheten på Pellinge kursgård. Hyreskontraktet med Borgå kyrkliga samfällighet undertecknades i tisdags och nycklarna överlåts då renoveringen av kursgården är klar i mitten av januari.

Tillsammans har de två en diger erfarenhet av turism, hotell- och restaurangbranschen samt utbildning. Båda har dessutom jobbat med regionutveckling i Östnyland.

– Vårt fokus ska ligga på skärgården, havet, naturen, hälsa och välfärd, säger Reijonen. De är alla saker som ligger nära våra hjärtan och som inte nämnvärt påverkas av årstiden.

Mer avslöjas senare

Så här såg det ut på Pellinge kursgård i somras då det var dags för taglagsfest. Pellinge kursgård saneras Bild: Yle/Eivor Lindholm

– Men vi vill att ortsborna fortsättningsvis ser kursgården som en del av den service som erbjuds på ön, säger Weckman.

Klart är ändå att församlingarna har förkörsrätt vad gäller bokningar av kursgården, och att de upptar ungefär två tredjedelar av årets verksamhetsdagar.

Lätt att planera

Huvudsakligen ska det nya företaget producera måltids- och inkvarteringstjänster bland annat till församlingarnas läger.

– Kommande år är redan ganska bokat och det underlättar vår planering, säger Tiina Reijonen. I den här branschen är det ganska ovanligt att största delen av verksamheten serveras på silverfat.

Hyresavtalet är i kraft fram till den sista januari 2018. Efter det kan företagarna förhandla om en förlängning med Borgå kyrkliga samfällighet.

Då de ryska turisterna uteblir är det svårt att fylla i det hål som uppstår, speciellt kring jul och nyår. Det konstaterar östnyländska företag som livnär sig på turism.

Försäljningschef Timo Tirri på Haiko gård i Borgå säger att många ryska turistgrupper har avbeställt sina bokningar.

– Under de senaste två månaderna har nästan alla ryska grupper avbokat. Men det betyder att vi har mer utrymme för inhemska turister i stället, säger Tirri. Vi försöker fokusera mer på dem just nu.

Få ryska turister att vänta

Haiko gård. haiko gård Bild: YLE/Stefan Härus

I januari får man försöka fylla i luckorna och kanske se över budgeten.

– De ryska turisternas andel har hos oss i snitt legat på under 10 procent, men i år blir siffran rejält lägre. Efter årsskiftet väntar vi knappt några ryska turister alls, säger Tirri.

Antalet ryska turister varierar

Hotellchef Kari Junnila på Hotel Degerby i Lovisa stod i dagarna värd för ett möte mellan turismsekreterare bland annat från Lovisa, Pyttis och Kotka. Då kom det fram att mängden ryska turister i sydöstra Finland sjunkit med ungefär 20 procent.

På Hotel Degerby är procenten ungefär den samma som i regionen överlag, men varierar hela tiden.

Under det gångna året har mängden ryska turister som bott på Hotel Degerby vissa månader sjunkit med upp till 30 procent, medan andra månader har sett en liten ökning.

Ryska turister bokar rum sent

Hotel Degerby. Bild: Yle/Simon Bergholm

Också han säger att det är svårt att fylla hålet som uppstår då de ryska turisterna uteblir.

– Om man inte åker till någon skidort så är jul och nyår inte en tid för semestrande i Finland. Därför blir de utländska turisterna viktiga. Men vi hade tur eftersom ett filmteam är på väg till Lovisa, så de bokade en del av rummen.

”De räknar nog pengar”

Martina Majander vid företaget Juhlamenot som sysslar med uthyrning av stugor i Sibbo säger att läget där ser något bättre ut – mycket bättre än vad det har varit förut. Fler ryska turister än tidigare är på kommande till jul och nyår, men också efter årsskiftet.

En del avbokningar har också Juhlamenot fått tampas med, men det har kommit nya bokningar i stället.

– Situationen lever helt enligt vad Putin säger. Men nog räknar de ryska turisterna pengar, säger Majander.

Ingen fara ännu

Tills vidare är företagarna vid Juhlamenot ändå nöjda med situationen.

– Så länge inte alla avbokar är vi glada, men helt tomt tror jag inte heller att det blir. Vi får hoppas att allting slutar på bästa sätt för alla företagare som livnär sig på ryska turister.

Läs också:
Därför är det illa att rubeln rasar

Vid Neste Oils raffinaderi i Sköldvik i Borgå uppstod ett processfel under onsdagseftermiddagen.

Felet leder till att flammorna vid raffinaderiet är större än vanligt. Bolaget meddelar ändå att läget borde återgå till det normala inom det kommande dygnet.

Skötseln av skidspåren minskar, en del hållplatser längs bokbussens rutt faller bort, och ettorna ska gå i skola en timme mindre än tidigare. Det är några av åtgärderna då Borgå skär ner på personalutgifterna.

I december har de olika sektorerna utrett hur nedskärningen i praktiken kan genomföras utan uppsägningar. Bland annat kommer tjänster och uppgifter att omorganiseras och pensionsavgångar utnyttjas.

Projekt som ska förbättra produktiviteten är redan på gång i staden. Effektiveringen av tjänstenätverket fortsätter, och målet är att antalet anställda ska minskas med 54 tjänster.

Nedskärningen på 1,5 miljoner euro i personalutgifter genomförs vid sidan om det här.

Mindre undervisning för ettor och gymnasieelever

På bildningssidan ska man anlita färre utomstående vikarier så att förstaklassarna från och med hösten får en timme mindre undervisning, alltså 19 timmar i veckan. Också gymnasierna minskar på undervisningen.

Ettorna får en undervisningstimme mindre än tidigare. Bild: YLE/Stella Brunberg

När utvidgningen av daghemmet i Estbacka blir klar kan staden avstå från en liten separat lokal på Johannisbergsvägen den hyrt för en daghemsgrupp.

De barn som bor i närheten av Estbacka daghem kan från och med hösten komma till daghemmet på sitt eget område, och samtidigt sparar staden på hyres- och personalutgifter.

Daghemmet Villa Villekulla slutar med sin förlängda öppethållning eftersom få barn har utnyttjat möjligheten.

Skidspåren och bokbussen påverkas

Underhållet av skidspåren minskar. Skidstav i spåret Bild: Arja Lento

Idrottslokaler och sportplaner ska vara stängda under särskilda helgdagar, simhallen är stängd under sommarveckosluten, och skötseln av skidspåren minskar.

En del av verksamheten, som utomhussimskolor, ska arrangeras i samarbete med tredje sektorn.

Biblioteket ser över bokbussens rutter och de hållplatser som används minst försvinner. Uppgifterna som chaufför och tjänsteman i bokbussen slås ihop.

Färre läkartjänster, men samma service

En läkartjänst vid vardera hälsostation faller bort. Näse hälsostation i Borgå Bild: YLE/Stefan Härus

De båda hälsostationerna i Borgå har varit med i projektet Hyvä polku, och har lyckats förkorta sina köer. Dessutom har arbetsfördelningen mellan läkare och vårdare utvecklats.

Tack vare det här räknar Borgå med att kunna minska på antalet läkartjänster utan att Borgåborna får sämre service.

Visstidsanställda ersättare faller bort

Inom tjänsterna för äldre och handikappade ska man minska på antalet rekryteringar och måttligt på personaldimensioneringen vid de vårdenheter som fungerar dygnet runt.

Personaldimensioneringen kommer trots det här också i fortsättningen att ligga på en god nivå – 0,6 – och på en högre nivå än den riksomfattande rekommendationen på 0,5.

Inom social- och hälsovårdstjänsterna ska man spara genom att inte längre anlita visstidsanställda som ersättare för deltidsanställda.

Läs också:
Borgå minskar på personalen - bildningen drabbas hårdast

Skulptör Ville Vallgrens liv och konst skildras snart i en ny bok avsedd för alla åldrar. Det är illustratören och serietecknaren Filippa Hella som tecknar konstnärens mångskiftande levnadsbana med akvareller och färgpennor.

Filippa Hella i sitt arbetsrum. Konstnär med teckningar. Bild: Yle/Mikael Kokkola

Filippa Hella skildrar konstnären med milda, vackra och vänliga bilder.

I den kommande boken är det Filippa Hellas syster, konsthistorikern, Margaretha Järnbäck som svarar för texten.

Känslor i marmor och lera

– Vallgrens konst har alltid tilltalat oss båda, dessutom var han en så färgglad och härlig person, säger Hella.

Vallgren är en mästare på att fånga känslor och forma dem i marmor och lera.

– Han kan så fint uttrycka alla sorters känslor, från glädje, rörelse och dans till sorg, saknad och kärlek.

Vallgren på lite äldre dar. Bild på Ville Vallgre Bild: Yle/Mikael Kokkola

– I Vallgrens liv fanns det två viktiga städer, Borgå och Paris. Exakt i den ordningsföljden.

Carl Wilhelm "Ville" Vallgren, född den 15 december 1855 i Borgå, död 13 oktober 1940 i Helsingfors, var en finländsk skulptör. Läs mer i Wikipedia.

Ville och Albert Engström i Paris efter stort plättkalas. Män vilar på soffor. Bild: Yle/Mikael Kokkola

Den österbottniska gurun Gosta berättar om hur det är att leva som guru i dagens stressade samhälle.

Friidrottsföreningen Borgå Akilles ville ansöka om lov att sälja alkohol under bandymatcher på hemmaplanen. Chefen för idrottstjänster satte ändå ner sin fot i ärendet.

Akilles vände sig till staden i november och frågade om möjligheterna till alkoholförsäljning intill konstisplanen under bandymatcherna. Akilles bandylag spelar i finska bandyligan.

Tanken var att klubben skulle hitta en utomstående krögare som skulle sälja alkohol i ett tält som reses under bandysäsongen. För att få ansöka om alkohollov behövs ändå markägarens lov och chefen för Borgå stads idrottstjänster Per Högström tyckte inte om tanken.

– Min motivering är att det är en familjetillställning och det finns barn och unga på plats. Akilles har dessutom satsat ganska mycket på den målgruppen och då passar inte alkoholförsäljning in i bilden, säger Högström.

Stadens riktlinjer

Det handlar om en riktlinje som Borgå stads idrottstjänster har haft för motsvarande tillställningar. Sedan år 1998 har man endast en gång vikt från linjen och då var situationen annorlunda. Det var på en Tarmomatch och då kunde man hålla utskänkningen separat från publiken och de unga som var på plats.

– Tyvärr har vi en del problem med personer som är berusade på idrottsevenemang. Störst är problemen under nattfotboll och innebandyturneringar på våren, men också under andra lagsportsevenemang som har stora skaror av anhängare som är aktiva.

Bildningsnämnden blandade sig inte i

– Det är ett principbeslut från vår sida att då det handlar om idrottsevenemang som unga och barn är med och följer så ges det inte lov till alkoholförsäljning, säger Per Högström.

Bildningsnämnden beslöt sig för att inte utöva sin rätt att ta upp ärendet till vidare behandling i nämnden. Enligt Uusimaa röstades det om saken och rösterna föll 7-3.

De sista båtbyggarna från båtbyggarlinjen i Kuggom utexamineras den här höstterminen. Ann-Maj Malmström var den första kvinna som studerade till båtbyggare. Året var då 1954.

Peter Jönsas står vid arbetsbänken i båthallen och skrapar bort överflödigt lim. Han tillverkar en limbalk som skall bli en del av roderstenen till en båt som renoveras. Han jobbade tidigare inom restaurangbranschen men ville byta bransch och började då studera till båtbyggare i Kuggom i Lovisa. Han är fem före klar båtbyggare.

Peter Jönsas skrapar bort överflödigt lim Peter Jönsas tar bort överlopps lim Bild: Yle/Lone Widestam

Sjunger på sista versen

Också Timo Takkinen har målat, hyvlat och slipat färdigt i Kuggom. Han hoppas få ett yrke av sin hobby. Jönsas och Takkinen är två av de sista båtbyggarna som utexamineras från Kuggom - en skola som är känd för sin båtbyggarutbildning och som är den sista i sitt slag i Finland.

- Det känns bra och lite annorlunda. Vi har blivit uppmärksammade som de sista båtbyggarna, speciellt av media, säger Takkinen.

Båtbyggare i generationer

För 60 år sedan började Ann-Maj Malmström i Kuggom, som den allra första kvinnan på båtbyggarlinjen. Året var 1954 och skolan hette då Östra Nylands folkhögskola.

Malmström bodde på Emsalö och hjälpte sin far bland annat med fiske.

- Jag och min pappa kom fram till att jag skulle börja på båtbyggar- och fiskerilinjen, säger Malmström. Jag tyckte att det var väldigt intressant och roligt.

Båtbyggeriet 1954 svartvitt fotografi från album. Båtbyggeriet i fiskarskolan Bild: Yle/Lone Widestam

Hantverkartradition

Båtbyggare har utbildats i Kuggomskolan i över hundra år. Anssi Kuisma, som är lärare i träbåtsbyggnad är vemodig, eftersom det här är hans sista dag som lärare.

Att enbart leva på traditionellt båtbyggeri är svårt så därför har eleverna också fått lära sig båtbyggeri enligt modern teknik. Han ser ändå ljust på deras framtid:

- Så länge man är noggrann och kan sin sak så hittar man jobb, säger Kuisma. Men hemskt många lediga jobb finns det inte.

Förutom Jönsas och Takkinen hör Patrik Eklund och Peter Lindroos till de sista båtbyggarna från skolan.

Stor nytta av utbildningen

Ann-Maj Malmström fick på skolan lära sig båtbygge, fiskeri, navigation och maskinlära. Ett jobb inom branschen blev det inte, men hon var till stor hjälp för sin pappa. Och bygga båt, det kan hon.

Verksamheten i Kuggom fortsätter troligen efter årsskiftet under namnet traditionscentrum, med utbildning inom byggnadsvård.

Svenska folkskolans vänner (SVF) hyr ut lokalerna åt Kamratförbundet för Kuggomskolan och stöder verksamheten med 50 000 euro under 2015.

Båtbyggare då och nu

Antalet inbrott har ökat under de senaste veckorna. Polisen i Vanda och i Esbo uppmanar invånare att låta det egna huset se bebott ut.

Polisen i Östra Nyland uppger att man under det här året avslöjat flera grupper som bryter sig in i bostäder. Under den här veckan har inbrott ändå skett i Vanda, Sibbo, Kervo och Tusby.

Enligt kriminalkommissarie Kimmo Hyvärinen vid Östra Nylands polisinrättning är värdet på bytet oftast litet i samband med inbrotten.

- Oftast stjäl tjuvarna pengar, smycken, bordssilver och elektronik, säger Hyvärinen i ett pressmeddelande.

Skriv inte om resan på förhand på sociala medier

Polisen i huvudstadsregionen samarbetar för att gripa tjuvarna. Polisen i Esbo lyfte fram inbrotten tidigare den här veckan.

- Till er som reser till Kanarieöarna eller Thailand; kom ihåg att skriverier på sociala medier om den kommande resan samtidigt är en offentlig anmälan om att huset är tomt och att det är fritt fram för vem som helst att röra sig där, skriver Esbopolisen i ett pressmeddelande.

Enligt polisen i Östra Nyland hör inbrottstjuven sällan till bekantskapskretsen men det är ändå inte skäl att skriva om resan på sociala medier före avfärd.

- Skriv om resan först efteråt, uppmanar polisen.

"Inbrotten sker fort"

Lägenhetsinbrott sker året om men antalet ökar oftast under semestertider.

- Inbrottstjuvarna tar inte semester samtidigt som andra, säger Hyvärinen.

Polisen säger att för att skydda sig från inbrott gäller det att huset ska se bebott ut.

- Om grannen är hemma kan hen gå efter posten eller skotta snö. Inbrotten sker ändå oftast väldigt fort, till exempel medan husägaren går till affären. Därför lönar det sig att lämna lamporna på i hemmet.

Stefan Skog har haft en lång karriär inom miljöskyddet. Han blev 1979 den första miljövårdssekreteraren i Borgå landskommun. Snart avgår Stefan Skog med pension från sina närmare 27 år som miljödirektör i Vanda stad.

Stefan Skog tror att en orsak till att han valdes bland tiotals sökande till tjänsten som Borgå landskommuns första miljövårdssekreterare var att han var den enda från Borgåbygden.

- Visst hade det betydelse att dom visst vems poiki ja va', konstaterar Stefan.

På den tiden fanns det inget miljöministerium i Finland och miljöförvaltningen var mycket klen.

Industrierna i Sköldvik var en av de största utmaningarna på den tiden. Första dagen Stefan kom på jobb fick han från byggnadsinspektionen en mapp full med papper som gällde fenolfabrikens förläggningslovsbehandling. Hans uppgift var att ge ett utlåtande om lovet.

Sju ensamma år

Stefan Skog jobbade sju år som miljövårdssekreterare, sju ganska ensamma år. Det fanns inga inspektörer fastän han fick god hjälp i förvaltningen av planläggningkontoret och av hälsoskyddet.

Via ett miljöprojekt i Helsingfors sökte sig Skog till Vanda stad där han fram till pensioneringen har arbetat som miljödirektör.

- De största utmaningarna i Vanda 1988 påminde mycket om utmaningarna i Borgå landskommun, där det fanns en stor industri, i Vanda finns ett stort flygfält med flygbuller och vattenskyddsproblem.

Stefan Skog har nyligen fått en Vandamedalj för sitt betydelsefulla och långvariga arbete med att utveckla miljö- och naturvården och miljöhälsovården både i Vanda och i resten av huvudstadsregionen.

Läs också: Stefan Skog fick Vanda-medalj

Vinterns första skidspår har öppnat i Kokon i Borgå. Snön kommer från konstisbanan och spåret är ungefär en halv kilometer långt.

Snön måste oberoende forslas bort från konstisbanan och har i många år använts för att göra skidspår.

– Vi iståndsätter skidspåren i den takt som vi får mer snö antingen från isbanorna eller som naturligt snöfall. Vi hoppas förstås mest på det senare, men om det inte kommer någon snö så använder vi snökanoner om det går, säger Tage Lönnroth vid Borgå stads idrottstjänster.

Det skidspår som har öppnat startar vid Aurorahallen och löper längs friluftsspåret mot Kokons slalomcenter. Eftersom det finns så lite snö är spåret tills vidare bara ungefär en halv kilometer långt i en riktning.

Skidåkare får ändå en chans att inleda skidsäsongen på det här sättet.

Under vinterns lopp kan man också följa med läget på skidspåren via tjänsten Mski. Där kan man se var det finns skidspår, hur långa de är och i vilket skick de är.

Jobbet som vice verkställande direktör vid Keva gick till S:t Michels nuvarande stadsdirektör Kimmo Mikander. Också Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula fanns med bland de fem finalisterna.

Keva sköter pensionsärenden för kommunsektorns, statens, kyrkans och FPA:s personal. Den vice verkställande direktören har ansvar för kundrelationer.

28 personer sökte jobbet, och tio av dem intervjuades. Fem sökande, däribland Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, fortsatte till en andra intervjurunda med tillhörande lämplighetstest.

Kevas styrelse valde enhälligt S:t Michels nuvarande stadsdirektör Kimmo Mikander.

Läs också:
"Ujula vill prova hur långt vingarna bär"
Ujula söker jobb vid Keva

Lovisanejden har beviljats status som område i strukturomvandling fram till slutet av 2015. Små och medelstora företag som vill utvidga sin verksamhet eller etablera sig på orten kan få pengar för ändamålet.

Företag i Lappträsk och Lovisa kan alltså få statsstöd för sina utvecklings- och investeringsprojekt. Dessutom kan regionen få pengar för utbildning och olika åtgärder som ökar sysselsättningen.

Stödet är ungefär 10 procent.

– I praktiken betyder det att små och medelstora företag har möjlighet att få anslag för att etablera sig i staden, eller att utvidga sin nuvarande verksamhet. Att stödet är ganska litet och utesluter större företag är sedan en annan sak, säger Lovisas utvecklingsdirektör Sten Frondén.

Förenklat kan strukturomvandlingsstöd som inte utesluter större företag bara beviljas i nordligaste Finland.

Motsvarar inte helt behovet

Sten Frondén. Bild: YLE/Hanna Sihlman

De här pengarna fördelas mellan Lovisa och Lappträsk, Raseborg och Högfors.

– Det motsvarar tyvärr inte det behov vi har räknat ut, så det är snabba ryck från stadens och företagens sida som gäller för att man ska kunna få pengar så länge anslagen räcker till, säger Frondén.

Hjälp att utveckla verksamheten

Det var i somras som Lovisa ansökte om status som strukturomvandlingsområde, efter att Schneider Electric meddelade att fabriken i Strömfors stänger och verksamheten flyttar utomlands.

Fabriken hade 207 anställda, vilket betyder att ungefär 6 procent av alla arbetstillfällen i Lovisa försvann.

Sedan dess har Lovisa stad haft kontakt med företag, både sådana som redan finns på orten och sådana som kunde tänka sig att etablera sig i Lovisanejden.

– Vi har intervjuat ungefär tjugo företag om de utvecklingsplaner de har, och nu kan de få lite hjälp med att förverkliga dessa.

I praktiken tror Frondén att bara ett företag som inte redan finns på orten kommer att inleda sin verksamhet under våren.

Läs också:
Lovisa jagar nya arbetsplatser i Strömfors
Avskedspaket för personalen vid Strömfors Electric
"Dödsstöt och katastrof för Strömfors"
Förlängning för anställda vid Strömfors Electric
Kaleva: Läget allvarligt om 120 Lovisabor mister sitt jobb
"Det är helt klart att det nu är slut"
Strömfors Electrics saga all?
Gemmi Furs läggs ner - 30 får gå

Eleverna i Vårberga skola i Borgå fotograferar sina häften och teckningar. Då jullovet börjar ska de förstöras. Efter jullovet flyttar eleverna in i baracker.

Vårberga skola hör till raden av skolor som har lidit av dålig inomhusluft och fuktskador. De senaste dagarna har lärarna samlat ihop böcker och annat som ska slängas i stora plastpåsar. För två dagar sedan åkte datorerna och dokumentkamerorna iväg för att tvättas.

Eleverna och lärarna har fått ta det lite lugnare med längre raster och annorlunda program medan städningen pågår.

– Vi har haft tur med vädret, säger Tove Heinonen, lärare för årskurs sex.

Bland annat har eleverna besökt Vårberga bibliotek för att titta på utställningen av troll som de själva har gjort. De har också besökt kulturhuset Grand för att se en pjäs.

– Vi har försökt hitta på program som man kan göra utanför huset. Då vi pysslade ihop trollen måste vi också försöka utnyttja vad vi kunde hitta i byggnaden och i omgivningen, säger Heinonen.

Det blir McGyver-pedagogik så här på slutrakan. I morgon förs instrument, ikt och allt som skall rengöras inför flytt bort. Vi fixar det :)

— Vårberga skola (@varbergaskola) 16 december 2014

Tove Heinonens sjätteklassare har alla en egen pekplatta som de använder i undervisningen. På torsdag eftermiddag har klassen bildkonst. Eleverna får i uppgift att ladda ner ett nytt program på pekplattan för att göra en ritad julhälsning.

Nätet räcker inte till för alla att göra det samtidigt, så den andra hälften får i uppgift att fotografera sina häften. Häftena ska förstöras och på det här sättet bevaras anteckningarna till nästa termin.

– Ta fram historiahäftet och häftet från biologi och geografi. Se i alla fall till att fotografera styckena med de gamla grekerna, instruerar Tove Heinonen då hon står framför klassen med sin egna vita pekplatta i handen.

Stenåldern finns som tur är redan sparad i pekplattan. Alla elever gjorde sina egna stenåldersböcker med hjälp av en app tidigare i höst.

Vårberga skola förbereder flytt

– Det jobbigaste är att inte ha dokumentkamerorna i klassen. Vi kommer bland annat gå över till ungdomsgården för att titta på en film senare i veckan, säger Heinonen.

När man frågar eleverna vad de tyckt att varit jobbigast så visar det sig att det finns vissa böcker som de kommer att sakna väldigt mycket. Hem och Skola hade skänkt klassen en del nya böcker och eleverna var väldigt ledsna att se bland annat en bok om Zlatan Ibrahimovich slängas bort.

De elever som inte har pekplattor kan inte ta fotografier av sina anteckningar. Om föräldrarna ger lov får de ta hem häften och teckningar. Men ingenting som inte går att tvätta följer med till barackerna i januari.

Läs också:
Pekplattor i Vårberga skola

Borgå försöker spara 1,5 miljoner euro genom att skära i personalkostnaderna. Det är bildningssektorn som drabbas hårdast.

Ett förslag är att minska mängden undervisning från 20 till 19 timmar i veckan för elever i årskurs ett.

Enligt den svenskspråkiga utbildningsdirektören i Borgå, Rikard Lindström, är minimikravet i den nationella läroplanen 19 timmar. Det finns alltså spelrum.

Den tjugonde timmen har vikts för extra undervisning i modersmålet för att stöda elever i en tvåspråkig stad. Lindström gissar att det kan vara den som stryker med om antalet timmar minskas.

Friskare personal – färre vikarier

Skolorna kunde också anlita vikarier mer sällan än nu. Lindström försöker se det goda i förslaget.

- Tänker vi från den positiva sidan så utgår jag åtminstone från det att när vi mer och mer får skolorna i bättre skick och inneluften inte ställer till med samma bekymmer som förut, så kommer det också att minska behovet av att anlita vikarier utifrån.
I klarspråk kommer alltså den ordinarie personalen inte att vara sjuk lika ofta.

Situationen måste vara trygg

Det är ändå svårt att övervaka en skolklass utan en lärare.

- Det betyder i princip att vi har större grupper om vi inte tar in en vikarie – alltså att en lärare sköter två grupper på samma gång, säger Lindström.

Lindström poängterar att det är ett beslut som inte tjänstemän eller politiker kan ta.

- Makten finns alltid hos rektorn, som gör en bedömning om det fungerar eller inte. Det måste vara tryggt och eleverna måste få den undervisning som de enligt läroplanen ska få.

Vaktmästarens dag kan förkortas

Också skolornas vaktmästare kan få kortare arbetsdag för att bildningssektorn i Borgå ska uppnå sparkraven.

För de större centrumskolorna med egna vaktmästare innebär det en konkret förändring när skolvärden inte finns på plats alltid då skolan är öppen.

Stadsstyrelsen i Borgå behandlar de olika sektorernas sparförslag på sitt möte på tisdag. Målet är att ingen ska sägas upp. Sparåtgärderna ska kunna genomföras genom omorganisering av tjänster och personal.

Läs också:
Många olika lösningar då Borgå måste spara
Borgå minskar på personalen - bildningen drabbas hårdast