Polisinrättningen i Helsingfors vill fortfarande ha information om eventuella observationer av den försvunna Harry Karjalainen.

Polisen har fått in en ny observation om att Karjalainen har setts promenera längs Knutersvägen norrom Storlidsvägen i Sibbo.

Karjalainen har lämnat sitt hem i Hertonäs i Helsingfors den 8 februari och åkt med buss nummer 93 till Landbo invid Sibbogränsen, där han stigit av vid Zachrisbackens skola.

Polisen efterlyser nu eventuella observationer av personer som sett någon vid nämnda plats den 8 februari efter klockan 19.30.

Observationerna kan ringas in mellan klockan 9 och 16 på nummer 0295 475 382 och efter tjänstetid på nummer 0295 417 935 eller meddelas per e-post till adressen vakivaltarikosyksikko.helsinki@poliisi.fi

Borgåbon Petra-Maria Haglund har varit utsatt för mögelsporer i tjugo år. Hennes vardag är därför inte helt enkel.

Idag reagerar hennes kropp med ögonblicklig verkan så snart hon kommer in i ett hus eller ett rum där inneluften är dålig. Rösten blir hes och nästan försvinner inom loppet av bara några sekunder.

- Rösten säger mig allt. Den låter helt normal i rum med frisk och ren luft, men så snart jag kommer till en plats som är angripen av mögelsvampsporer, blir rösten hes, berättar Haglund.

Inte nog med det. Mögelsporerna sätter sig inte bara i luftrören vid inandning utan sätter sig också på Haglunds kläder, hår och hy vilket gör att hon måste duscha och tvätta kläderna i ättika.

Petra-Maria Haglund Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,gamla stan i borgå,petra-maria haglund,östnyland

Också preventivt

Behandling efteråt är en sak, men det krävs också en del preventiva åtgärder. Under sensommar och höst går hon alltid med munskydd och bär alltid med sig en sprayflaska med ättika, för mögelsporerna finns också ute i det fria.

- Det bildas mögel redan i juli. Då uppkommer bland annat mögelarter som cladosporium, penselmögel (penicillium) och borstmögel (aspergillus), förklarar Haglund.

Hur går det då att handla och arbeta och besöka olika platser när så många hus och fastigheter idag har dålig inneluft?

- Jag jobbade i tjugo år i en fastighet i Borgå med dålig inneluft och efter det började jag få symtom. Under sju år har jag nu arbetat i ett hus med frisk inneluft och jag är jättelycklig över att få göra det, säger Haglund.

Varför reagerar då vissa för mögelsporer medan andra inte får några symtom överhuvudtaget?

- Undersökningar har ju visat att problemet kan härledas till generna, men också en längre tids utsatthet för mögelsporer eller dålig inneluft kan påverka hälsan, säger Haglund.

Det att Haglund har ett speciellt besvärligt utgångsläge kan enligt henne själv bero på allt detta.

- Det kan ju tänkas att redan mitt barndomshem hade dålig inneluft, att jag har ärft problemen genetiskt och att jag dessutom i vuxen ålder arbetat 20 år i en fastighet i Borgå som bevisligen varit drabbad av dålig inomhusluft. Se där är tillräckligt med tänkbara orsaker, konstaterar Haglund.

Petra-Maria Haglund Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,petra-maria haglund,östnyland

En lång lista symptom

De symptom som Haglund lidit av genom åren är bland annat huvudvärk, torra ögon, droppande näsa, svindel och ledvärk. Listan är lång. Det som drabbade henne till sist var problemen med rösten.

- Till skillnad för de andra symptomen, uppenbarar sig hesheten först i det ögonblick då jag utsätter mig för ett rum med dålig inneluft, säger Haglund.

Trots alla symptom, är det många som inte tar Haglunds problem på allvar.

- Många säger att man först måste göra mätningar och när mätningsresultaten är okay, säger man att det inte finns problem, men mätningsresultaten behöver inte säga hela sanningen, menar Haglund.

Leker mögelhund

Ibland har Haglund lekt mögelhund och påvisat platser och rum där hon påstått att det finns mögel.

- Alla de platser jag testat och så att säga "märkt ut" som ett mögeldrabbat rum, har de facto senare visat sig vara just det. Kanske borde jag jobba som mögelhund på allvar, skojar Haglund.

Nej, det är fullständigt otänkbart. Hon kan vara sjuk i dagar efter det att hon vistats i ett rum med mögel eller dålig inneluft.

- Om kroppen inte skulle bli sjuk, skulle det inte vara ett problem, men toxinerna och gifterna samlas ju i kroppens celler, vilket innebär att jag inte skulle få bort dem. Mögel är ingenting att leka med, säger Haglund.

Petra-Maria Haglund Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,petra-maria haglund,östnyland

Möglet sätter käppar i hjulet

Det att Haglund inte klarar av att vistas i mögelförorenade rum, har bland annat lett till att hon varit tvungen att tacka nej till bröllop och olika festligheter.

- Till exempel kunde jag inte gå på min guddotters bröllop. Även om festsalen inte varit mögeldrabbad, så hade där kanske funnits någon som har mögelsporer i sina kläder och det skulle vara helt tillräckligt för att jag ska få symptom. Visst är det ledsamt, men jag måste i stället hitta på något annat, säger Haglund.

Länge fick Haglund kämpa för att få förståelse för att hon faktiskt på riktigt lider av det här. Familjen stödde henne, men från många andra håll mötte hon bara oförståelse.

- Livet har visat mig att det alltid finns utvägar. Det finns ju rena och mögelfria platser också, så jag är glad för dem och försöker leva positivt, säger Haglund.

Hälsoskyddet resurser används i dag till största delen för att reda ut fall där det finns misstankar om dålig inomhusluft. Granskningar av skolor och daghem kommer i andra hand.

Det här gjorde att hälsoskyddet inte reagerade på att ventilationskanaler i Borgåskolor och daghem hade blivit oputsade.

Räddningsverket i Östra Nyland reagerade inte heller på att ventilationskanaler hade blivit oputsade.

Räddningsväsendet gör en brandsäkerhetsgranskning i skolor och daghem en gång om året. Då granskar brandinspektören också att ventilationskanalerna är putsade.

Brandinspektören litade på Borgå

I samband med brandsynen frågar brandinspektören fastighetsägaren när ventilationskanalerna senast är putsade och litar på det som fastighetsägaren säger och de dokument personen visar upp.

- En brandsyn går inte ut på att vi skulle börja skruva upp ventilationskanalerna och titta in i dem med speglar eller liknande, säger brandinspektör Göran Forsell.

Brandinspektörerna litade på att Borgå stad putsade ventilationskanalerna i enlighet med den plan som räddningsverket hade fått.

- Staden har haft ett program där den i tabellformat har visat oss att skolor och daghem rengörs enligt programmet och då litar vi ganska mycket på vad de anställda säger.

Forsell påpekar att systemet fungerade bra i många år.

- Mitt i allt när det slutar fungera så reagerar vi kanske inte tillräckligt snabbt på det.

Brandinspektören påpekar att långt innan ett ventilationssystem är så dammigt och smutsigt att det blir brandfarligt har personer som har vistats i lokalerna reagerat på dålig inomhusluft.

Hälsoskyddet kontaktas vid problem

Hälsoskyddet kontaktas då det misstänks att det finns problem med inomhusluften i en fastighet. Hälsoskyddet i östra Nyland har flera fall på gång som det undersöker som bäst.

Bland de fall som hälsoskyddet är inkopplat i finns misstankar om dålig inomhusluft i Hindhår bildningscentrum.

Hälsoskyddets chef Tiina Tiainen säger att hälsoskyddet i dag inte har resurser att utföra regelbundna granskningar i skolor och daghem, men att det finns planer på att börja med granskningar i år.

- Vi har planer på omfattande granskningar vart tredje år tillsammans med brandskyddet och arbetarskyddet, säger Tiainen.

Hon säger att det finns några sådana granskningar inplanerade i Östnyland ännu i år.

Speciellt för Svenska folkpartiet gäller det att hitta många nya kandidater. För Centern är läget bättre. På tisdag ska kandidatlistorna lämnas in.

När bara timmar återstår av kandidatuppställningen inför kommunalvalet väntar ännu Benny Engård, SFP, på en hel del telefonsamtal.

- Vi håller ännu på att jobba med vår kandidatlista, så några namn vill jag ännu inte ge, säger Engård. Många funderar ännu.

Ett är säkert: Det behövs många nya namn på SFP:s kandidatlista. Nästan ingen av de nuvarande nio fullmäktigeledamöterna ställer upp för omval.

Bland dem som inte ställer upp finns röstmagneterna Thomas Antas och Christina Mickos. Mickos är ändå inte så värst bekymrad för partiets framtid i Lappträsk.

- Det hela är inte så dramatiskt som det ser ut, säger Mickos. Visst är det en utmaning för kontinuiteten, men ibland måste man föryngras.

Valbås Bild: Yle val,valbås

- För nya kandidater finns det nu en chans att ta sitt ansvar och ställa upp för Lappträsk, säger Christina Mickos.

I kommunalvalet 2012 vann SFP ett tilläggsmandat och målet är att hålla de nio nuvarande fullmäktigeplatserna.

- Vi siktar på en kandidatlista med ett tjugotal namn, säger Benny Engård. Nu har vi 16 säkra kandidater. Svårast har det varit att få kvinnor att ställa upp.

Fler äldre behövs

Han är ändå nöjd över antalet rätt så unga kandidater som är födda på 80-talet, men fler äldre kunde ställa upp. Den stora valfrågan bland de kommande SFP-kandidaterna är hälsovården.

- Men den kan vi ju ännu inte säga så mycket om då vårdreformen är på hälft, säger Engård.

Hur han själv gör är ännu öppet.

- Själv har jag ännu inte bestämt mig för hur det blir med en kandidatur i kommunalvalet. Jag började min bana i kommunalpolitiken redan på 90-talet.

Röstande rösta,röstande,val,vallokal,valsedel

- Hos oss ställer alla nuvarande fullmäktigeledamöter upp i valet, säger Anne Penninkangas. Alla vill gärna fortsätta i fullmäktige, men ännu i går (läs: söndag) såg det sämre ut.

Tillsvidare har Centern åtta namn på sin lista, bland annat Ulla Onnila och Osmo Kärna som senast fick gott om röster.

Bra balans

- Senast hade vi tio kandidater i kommunalvalet. Så några till behövs ännu, men redan nu har vi en bra balans mellan kandidaternas kön, yrken och åldrar.

Ur Centerperspektiv finns det många kommande utmaningarna för Lappträsk.

- Kommunens ekonomi borde fås i balans samtidigt som civiltjänstgöringscentralen kräver en hel del investeringar och lån, säger Anne Penninkangas.

Själv har hon ännu inte bestämt om hon ställer upp i valet.

Stadsstyrelsen i Borgå förde en allvarlig diskussion om den dåliga inomhusluften i stadens fastigheter på måndagen. Politikerna är oroliga och menar att läget inte kan fortsätta på samma sätt.

Lokalitetsdirektör Börje Boström samt vd Annika Malms-Tepponen vid Borgå lokalservice var på plats på Borgåstyrets möte på måndagen.

De berättade om läget i stadens fastigheter och vilka planer det finns på att tackla problemen med inomhusluften.

– Vi fick saklig och bra information. Men det räcker inte med att stadsstyrelsen är informerad utan vi kom överens om att Borgåborna ska få veta mer, speciellt vad gäller i vilken ordning byggnader renoveras, säger stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP).

Matti Nuutti. Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén matti nuutti

Nuutti säger att tjänstemännen också har varit oroliga över situationen med anledning av den häftiga debatten den senaste tiden. Nu ska de utarbeta ett program för hur lokalerna renoveras, så att både barn och personal får hälsosamma lokaler att vistas i.

– Vi förde en allvarlig diskussion. Stadsstyrelsen är orolig över situationen, och vi var alla eniga om att det inte får vara så här, säger Nuutti.

Han säger ändå att han har förståelse för att den nya organisationen ännu inte fungerar till 100 procent. Vid årsskiftet flyttade personal över från lokalservice till lokalitetsledningen, och där har det brustit i informationen.

Snabbare information åt politikerna

Stadsstyrelsens möte ledde till att Borgå ska fästa mer uppmärksamhet vid informationsgången.

Styrelsen ska följa med situationen med jämna mellanrum och få snabbare information om nya problem med inomhusluften.

– Lokalitetsledningen ska utreda läget i Hindhår bildningscentrum så att vi får veta vad problemen är och hur de har uppkommit. De ska använda utomstående sakkunniga för att processen ska komma i gång så snabbt som möjligt, säger Matti Nuutti.

Under den senaste veckan har en del av Borgåborna undrat varför tjänstemännen sätter så mycket tid på utredningar och rapporter, i stället för att bara åka ut till skolor och daghem för att sköta det praktiska arbetet.

Anser stadsstyrelsen att det går tillräckligt snabbt?

– Det är just här som informationsgången kommer in. Man måste få saklig information om hur problemen kan tacklas, och det är svårt att göra reparationer då skolorna och daghemmen har verksamhet. Men i situationer där det är farligt för barnen måste man genast ta till åtgärder.

Nu görs tomterna i Gråberg i Lovisa billigare för att de ska gå åt.

Stadsstyrelsen i Lovisa beslöt på måndagen att föreslå för fullmäktige att de som köper tomter avsedda för stadigvarande boende får en rabatt på 30 procent.

De som har arrenderat en semestertomt som de vill köpa får i sin tur en rabatt på 10 procent. Rabatterna gäller under 2017 och 2018.

Möjlighet till 1 000 nya invånare

Dessutom tog styrelsen ställning till de nya permanenta priserna för tomterna i Gråberg. Från och med maj i år är priset 20 euro per kvadratmeter.

Fullmäktige fattar det slutliga beslutet om tomtpriserna senare.

Gråbergs bostadsområde består av småhustomter, tomter för flervåningshus, radhus samt ett äldreboende. Området är ungefär 160 hektar stort och byggs ut i etapper beroende på hur stor efterfrågan är.

Gråberg ger staden en möjlighet till 1 000 nya invånare och 70 000 våningskvadratmeter byggnadsrätt. Området ligger två kilometer sydväst om Lovisa torg.

Politikerna röstade mot Lovisas linje om den finskskpråkiga yrkesutbildningen. Nu ger stadsstyrelsen fullmäktige grönt ljus att byta ut politikerna.

Stadsstyrelsen i Lovisa gav på måndag kväll stadsfullmäktige mandat att byta ut de tre representanterna i den finska yrkesutbildningssamkommunen. Det slutgiltiga beslutet fattas på nästa fullmäktigemöte.

Mycket beror på vilken slutsats det utskott kommer till som har fått i uppdrag att utreda om representanterna fortsättningsvis har Lovisa stads förtroende. Utskottet har sitt sista möte på tisdag kväll.

Utskottets ordförande Thomas Rosenberg (SFP) är mycket förtegen i det här skedet.

- Ingenting är offentligt ännu, jag kan inte säga någonting om innehållet i förslaget, säger han.

Krånglig beslutsgång

Förvaltningsdirektör Kristina Lindfors understryker att stadsstyrelsens beslut inte är riktgivande för hur fullmäktige beslutar i frågan. Beslutet gör det bara möjligt för fullmäktige att byta ut representanterna om det finns skäl till det.

- Det handlar om en säkerhetsparagraf, förklarar hon.

Det tillfälliga utskottet bereder sitt förslag direkt till fullmäktige, men för att det ska vara möjligt att välja nya medlemmar så måste stadsstyrelsen först ge grönt ljus för det.

Alla tre byts ut - eller så ingen

Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att alla tre representanter byts ut om det finns skäl till det, trots att det bara var två av de tre representanterna som röstade emot stadens direktiv.

Enligt kommunallagen är det så att samtliga representanter ersätts om det är någon av dem som mister förtroendet.

Representanterna Pekka Heikkilä (Saml) och Jaakko Isotalo (SDP) röstade emot stadens direktiv då samkommunsfullmäktige beslöt om att skicka in en ansökan om statsfinansiering för yrkesutbildningen i Östnyland. Det här skedde i november i fjol.

Oklara markeringar förvirrar fotgängarna och bilisterna i den livliga korsningen mellan Biskopsgatan och Lundagatan. Det saknas synliga vägmarkeringar.

En skolelev går i lugn takt över Biskopsgatan. Hon har blicken stadigt fäst vid sin telefonskärm. Några bilar syns inte till.

- Hej, hur väl markerad tycker du det här övergångsstället är?

- Oho, här finns ju inga streck alls på gatan.

- Hur är det med trafikmärket ”Herr gårmann” då, finns här några?

- Nej, tydligen inte. Har jag nu helt gått fel över gatan?

Personer på väg över en gata. Bild: Yle/Mikael Kokkola borgå centrum,trafik

Trafikingenjör Tuula Linna-Varis, från Borgå stad, skjuter gärna ner some-hypoteserna.

- Enligt vår trafikplanering är det här ett övergångsställe. Vi har inte tagit bort det, säger Linna-Varis.

Fötter på väg över en gata. Bild: Yle/Mikael Kokkola Fotgängare,trafik

- Vi byggde om korsningen i fjol och precis då vi skulle måla de nya vita strecken föll den första snön. Nu väntar vi bara på våren.

Korsningen är livlig. Enligt Tuula Linna-Varis kör dagligen upp till 3 000 bilar genom den. Antalet trafikmärken, som anger övergångsställena är inte många och saknas helt vid Lundifastigheten.

- Då här finns fyra inkörsvägar till korsningen räcker det med ett trafikmärke vid det första övergångsstället vid Biskopsgatan eftersom gatan blir enkelriktad.

Någon trafikfara tycker hon inte att korsningen utgör.

- Hastigheterna är låga här och vi på Borgå stad har inte hört om några tillbud.

Vårt gemensamma Sibbo slutar som politisk gruppering i Sibbofullmäktige. Det står klart i och med att Vårt gemensamma Sibbo inte i tisdags lämnade in någon kandidatlista till vårens kommunalval.

Gruppordförande Kasper Nyberg säger till Yle Östnyland att det inte längre finns ett behov av Vårt gemensamma Sibbo.

- Vi har fått till stånd det vi ville göra, säger han.

Kasper Nyberg ställer själv upp som kandidat för Svenska folkpartiet, liksom Clara Lindqvist. De här två är de enda sittande fullmäktigeledamöterna som Vårt gemensamma Sibbo har kvar.

Vårt gemensamma Sibbo ställde upp första gången i kommunalvalet för åtta år sedan. Gruppen uppstod ur en proteströrelse mot annekteringen av sydvästra Sibbo.

Kandidatlistorna inför vårens kommunalval lämnades in på tisdagseftermiddagen. Yle Östnyland har sammanställt alla kandidater i Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk, Mörskom och Pyttis.

Listorna är ännu inte officiella, eftersom de måste godkännas först. Kommunalvalet går av stapeln den 9 april. Förhandröstningen pågår mellan den 29 mars och 4 april.

I Borgå ställer följande personer upp som kandidater:

Observera att Sari Glad finns med på två partiers listor: Samlingspartiet och Sannfinländarna.

Svenska folkpartiet:
Andersson Christer, Andersson Elin, Andersson Robert, Antman Sofia, Backman Ulf, Björklund Magnus, Björkman Patrik, Björkskog Cecilia, Blomqvist Elin, Bäcklund Stig, Bärlund Alicia, Dadda Paola, Ekblom Sebastian, Fagerberg Charlotta, Forsblom Annette, Grönroos Niklas, Grönqvist Jerker, Häggqvist Malin, Johansson Max, Karén Laura, von Kraemer Katinka, Kulju Mikael, Liljendal Ron, Lindholm Ulf, Lund Bodil, Långvik Berndt, Lökfors Oscar, Lönnfors Hanna, Marsti Tom, Mattsson Emilia, Mellin-Kranck Gia, Metso Kim, Nieminen Samuli, Nyholm Patrick, Nylander Mikaela, Nymalm Henrik, Nyman Mats, Pynnönen Kristel, Rehnstrand Edvard, Rosengren Anders, Rosqvist Mats, Sandelin Ann, von Schoultz Catharina, Sigfrids Frida, Sjöholm Sebastian, Sjöström Anne, Sjöström Frank, Stenström Leif, Ståhl Henrik, Sundqvist Björn, Svaetichin Elisabeth, Svedberg Thomas, Sveholm Pehr, Särkkä Stina, Söderberg Johan, Tallsten Sara, Tuomolin Inga-lill, Uddström Marina, Utujije-Habiyakare Jacqueline, Väyrynen Maria, Wilkman Maj-Louise och Österman Liselott.

Socialdemokraterna:
Abdelkhalig Bakri Amani, Ahola Riitta, Bergström Torolf, Blomqvist Ove, Collanus Silja, Elomaa Nikolas, Emeleus Birgitte, Eskola Tapani, Forss Sune, Grönberg Einari, Hagström Ritva, Hammarström Markus, Hiltunen Mikael, Hämäläinen Toivo, Ingelin Tom, Jakovesi Tuomas, Jalonen Jaakko, Jokinen Juha, Julin Ann-Marie, Kamotskin Kimmo, Karlsson Anette, Kettunen Vesa, Kipponen Kari, Kohonen Eila, Korpi Marianne, Laine Kasperi, Lappalainen Pia, Larke Annamari, Lehesniemi Matti, Leinonen Lissa, Leinonen Satu, Leinonen Teemu, Lindh Teppo, Lohenoja Ilmari, Luodetlahti Liisa, Martin Tuula, Mattila Heikki, Miettinen Arto, Moilanen Hannu, Mountraki Päivi, Pasanen Petri, Peitsoma Marko, Pessala Juhani, Piirainen Marko, Roiko Asko, Roponen Jouni, Rytkönen Millariikka, Saarela Liisa, Sairanen Jussi, Simos Timo, spring Anita, Suhonen Mirja, Teräväinen Merja, Tiilikainen Heino, Ulmanen Esko, Vaittinen Sari, Valasti Matti, Valtonen Mikko, Villanen Joni, Virkki Tuula och Väätäinen Pasi.

Samlingspartiet:
Aalto Veikko, Antas Camilla, Blomqvist Tom, Glad Sari, Granfelt Anna, Grönman Jarmo, Gustafsson Mattias, Henttala Eero, Hjelt Nea, Hoffrén Irmeli, Ilkka Jari, Iradukunda Eric, Karvinen Joel, Kauppi Oskari, Kittilä Juha, Knuuttila Hilkka, Koskenniemi Jaana, Kotiniitty Perttu, Kouki Timo, Lahtela-Mällinen Riitta, Lindell Esa, Lukic Srba, Martin Paul, Mervasto Kari, Mokka Reijo, Mäki Jani, Nappari Markku, Orava Hilkka-Leena, Lähdeaho Tanja, Pulli Heljä, Ranta Janne, Smouni Zacharias, Tallberg Dan, Thesslund Keijo, Tyni Jukka-Pekka, Uski Nina, Välimäki Markku och Ylärakkola Anu.

Centern:
Berg Anne, Jamil Khzr Jamal, Kanervala Tuomas, Karlsson Hanna, Kilpirinne Ritva, Kinosmaa Pentti, Korhonen Anne, Koskelainen Soili, Kupsu Jari, Lankia Outi, Leiramo Mauritz, Opoja Misin, Punnonen Petter, Quinlan Eija-Riitta, Saarela Eija, Sorvali Marianna, Strandvall Ville och Venäläinen Mikko.

Vänsterförbundet:
Dachinger Joonas, Friman Pirkko, Hakola Tero, Kylätasku Aino, Kylätasku Leo, Kähkönen Hanna, Nieminen Mikko, Ojala-Ruuth Paula, Pellinen Kalevi, Pellinen Kristina, Pellinen Sakari, Ruuth Aulis, Sinisaari Antti, Stoor Katariina, Tourunen Tuomo och Vorobjev Edvard.

De gröna:
Aapalahti Riikko, Ahola Hannu, Chanth Marianne, Chanth Tatu, Green Thomas, Hanska Sirpa, Hansson Mårten, Hirvilammi Tuuli, Impiö Jussi, Kangas Marko, Keskitalo Marku, Kivineva Sanna, Lappalainen Laura, Lassi Tomi, Lattu Pete, Lundqvist Anna-Stiina, Lybeck Jocke, Martin Klaus, Mikkola Markku, Nurmilaakso Leila, Purhonen Heikki, Oksanen Jari, Pölkki Jori, Raitimo Ulla, Ritari Sandra, Siltakorpi Pasi, Tamminen Olli, Teinonen-Lahti Paula, Turpeinen Kai, van der Knaap Arthur, Varpio Mika, Westerlund Jaakko och Wetterstrand Anne.

Kristdemokraterna:
Berg Gun, Halsey Tuulahannele, Hellqvist Riitta, Riikonen Jere, Sarento Kalevi, Sonck Mikael, Sorila Adam, Sundqvist Tiina, Valkeavirta Taina och Wahlström Jonas.

Sannfinländarna:
Aittola Teija, Elo Juha, Erkamo Risto, Glad Sari, Lilja Timo, Mansner Håkan, Mylly Petri, Nokkala Pirkko, Oksa Ari, Rif Keijo, Saariniemi Jorma, Servin Kevin och Taulo Jussi.

Feministpartiet:
Saari-Gomez Anu.

Kommunistpartiet:
Saari Jussi, Sormunen Hanna, Spring Casimir, Tammi Pavel och Wahrman Kalevi.

Kommunistiska arbetarpartiet:
Järvinen Maarit, Lintunen Rauno, Tuominen Hannu och Vartiainen Mikko.

Självständighetspartiet:
Katingganniemi Petri.

Valmansförening:
Marjamaa Teija.

I Sibbo ställer följande personer upp som kandidater:

Svenska Folkpartiet:
Abrahamsson Anna, Ahlberg Staffan, Albrecht Kenneth, Backström Björn, Berg Mari, Bergroth Bettina, Borgström Sebastian, Christiansson Hans-Eric, Ekholm Kenneth, Elfgren Thomas, Engblom Charlotta, Forss Maria, Granqvist Sven, Grönroos Mikael, Gustafsson Henrik, Helling Ann-Cathrine, Hindsberg Jan, Högel Caroline, Kaiser Elvira, Kankfelt Tim, Liimatainen Sakarias, Liljeström Maria, Lindgren Hans-Peter, Lindroos Kicka, Lindqvist Christer, Lindqvist Clara, Lindqvist Kaj, Mickos Viola, Möller Henrik, Nikander Klaus-Mauritz, Nokelainen Ann-Christin, Nyberg Kasper, Nygren Anna-Karin, Oljemark Karl-Erik, Orgun Murat, Röman Micaela, Sandström Stefan, Saxén Johanna, Silén Christer, Simonsén Kim, Skogster Antti, Snellman Erik, Ståhl Bjarne, Sundbäck Tom, Sundman Richard, Suomi Daniela, Syrjäläinen Kari-Matti, Törrönen Rolf, Udd Kenneth, Wikström Mia, Åkerfelt Tanja, Åström Jan och Öhman Rasmus.

De gröna:
Hilden Martti, Hyhkö Matti, Inkeroinen Janne, Kahri Lilli, Kosonen Riitta-Kaisa, Lehtonen Harri, Lepistö Maija, Lepistö Vesa, Maristo Juha, Mattila Anna, Mattila Marketta, Myllynen Mika, Mäkinen Esa, Nykter Sami, Peltola Markku, Pöllönen Sirpa, Pöllönen Tapani, Räikkönen Tuula, Saarnio Sini-Pilvi, Sahlbom Maija, Turkki Anna och Ylirisku Pasi.

Samlingspartiet:
Alasara Sami, Alaterä Mandi, Buddas Pirkko, Björn Jani, Jankkari Liisa, Kajander Anna, Karhinen Linda, Karjalainen Virpi, Kopra Juha, Kytö Juha, Lehvonen Simo, Lindblom Minna, Lindell Laura, Lundberg Claudia, Långsjö Camilla, Manninen-Ollberg Marja, Merikanto Jussi, Nieminen Jani, Oksanen Ari, Rantala Juhani, Ritvanen Ilkka, Salo Juha, Suuronen Juha, Tamminen Ari, Tapio Pauliina, Turan Kadir, Vestman Heikki, Vuoksenranta Suvi, Viita Mari och Väyrynen Pasi-Ilkka.

Centern:
Haikonen Petri, Hämäläinen Monika, Korpimäki Jari, Laine Jaana, Laine Kari, Lamberg Matti, Lehikoinen Hilkka, Malin Jemina, Maliniemi Hannu, Rauvanto-Eriksson Sari, Rope Timo, Rosenberg Helena, Ryynänen Seija, Takalo Marko, Virpiö Sami och Virtanen Martti.

Socialdemokraterna:
Boman Rainer, Grönqvist Kjell, Haarahiltunen Aslak, Huotari Juha, Kalvia Matti, Kuntsi Maija, Kuntsi Eva, Nickström Janne, Ojala Tarmo, Petäkoski Pekka, Rauha Hannele, Tiivola Sanna, Virtanen Tapio, Virtanen Teija och Vuohelainen Merja-Hannele.

Kristdemokraterna:
Linnapuomi Antti, Pircklén Anne och Sinkkonen Tiina.

Kommunistpartiet:
Kähmi Ossi.

Piratpartiet:
Nikrus Kari.

Vänsterförbundet:
Nevanlinna Anu.

Sannfinländarna:
Hursti Jari, Laitala Antti, Myrberg Bob, Ovaskainen Kristiina, Toivola Kirsi och Virtanen Maarit.

I Lovisa ställer följande personer upp som kandidater:

Svenska Folkpartiet:
Aitokari Mia, Andersson Otto, Björkman-Nystén Nina, Bruce Maria, Bäcklund-Kuikka Marina, Eriksson Mats, Forsblom-Helander Benita, Grundström Ben, Grundström Maria, Heijnsbroek-Wirén Mia, Hinttaniemi, Jonna, Hollmén Annina, Hovi Karoliina, Ikäheimo Daniela, Jalkanen Kalle, Karlsson Ann-Mari, Karlsson Håkan, Karlsson Mikael, Karlsson Monica, Liljestrand Tom, Lindén Ralf, Lönnfors Johanna, Malms Kim, Meriheinä Therese, Orava Emma-Lotta, Relander Ilkka, Rosenberg Thomas, Sederholm Eva, Silvennoinen Algot, Sjödahl Ralf, Skogster Leif, Staffans Sten, Martina Starck-Kastrén, Stenvall Patrick, Svenskberg Veronica, Thesslund Stefan, Turku Roger, Törnroos Ingrid, Uutinen Lotte-Marie, Waltonen Peter och Kristian Willner.

Socialdemokraterna:
Bergström Torbjörn, Hakala Harri, Hannus Daniel, Holmström Eeva, Hämäläinen Satu, Isotalo Arja, Kekkonen Jari, Kohonen Kari, Laiho Pasi, Lammi Pirjo, Laitinen Henry, Lappalainen Kalevi, Lind Tuija, Lindroos Johannes, Lohenoja Meri, Lohenoja Pertti, Määttä Jouni, Nevalainen Sofia, Paakkarinen Toni, Ruokolainen Pauli, Selander Leena, Tähtinen Keijo, Valkokivi Kaj och Viklund Raija.

Samlingspartiet:
Amberla Timo, Bärlund Päivi, Friman Henry, Hannula Martti, Haverinen Katri, Hyvönen Petri, Jalasvirta Matti, Järvinen Anja, Karvonen Juha, Kokko Ismo, Konttinen Lisbeth, Lepola Janne, Malmivaara Jouni, Malmivaara Marjatta, Melamies Päivi, Pekkola Janne, Pettersson Petri, Piiroinen Tuomo, Rinne Jens, Sokka-Tuomala Anne, Tiainen Paavo och Santapukki Rainer.

Sannfinnländarna:
Hyttinen Jari Juhani, Ivanoff Henri Petri, Jourio Risto, Kaasinen Nina, Kouvo Ilkka, Kouvo Katja, Lång Saara, Merovuo Sirkka-Liisa, Mettinen Veli-Matti, Nummijoki Seppo, Peltoluhta Vesa, Ruotsalainen Henry, Salmén Mikaela, Stenberg Immo, Söderström Peter och Väkevä Antti.

Centern:
Hovi Antti, Nurkkala Kirsi, Niemelä Lenita, Pekkola Katja, Hagfors Kari, Haikonen Iris, Ajomaa Pertti, Teräväinen Erkki, Rehnberg Mika, Schroderus Toini, Rahkonen Erkki, Strengell Minna, Brand Pirkko och Keckman Eija.

Kristdemokraterna:
Backman Merja, Huttunen Sonja, Jungner Hans, Marjakangas Miia, Saari Veikko och Sihvonen Jarmo.

De gröna:
af Hällström Suvi, Kiviranta Jonni, Länsipuro Janne, Noroviita Timo, Roots Eliko, Rossi Reeta, Stenbäck Dan och Marjo Vuokko.

Vänsterförbundet:
Hällfors Per, Kalleinen Kristiina, Mansikka Matti och Tapio Ylitalo.

I Lappträsk ställer följande personer upp:

Svenska folkpartiet:
Andersson Pricella, Engård Benny, Gustafsson Johan, Hoffström Kalevi, Huttunen Esa, Hällfors Christoffer, Jordas Kim, Lill-Smeds Jan-Erik, Lindfors Linnea, Lustig Sonja, Malmström Staffan, Nygård Jonna, Salo Emilia, Sibelius Peter, Storgårds Jarno, Svennas Rea, Wallén Gun-Vivian och Wallén Sebastian.

Socialdemokraterna:
Ceder Ilkka, Ikäheimo Kaj, Illman Jörgen, Silfvast Fabian, Silfvast Sauli och Rantanen Markku.

Centern:
Lempiö Päivi, Lill-Smeds Ritva, Onnila Oskari, Onnila Ulla, Peltola Vesa, Rönkkö Anne, Simola Anni, Sistola Mika och Sormunen Merja.

Vänsterförbundet:
Karell Eija, Nenonen Kaisu-Maija, Partanen-Vinberg Ulla, Pekkarinen Arja och Vinberg Kurt.

Samlingspartiet:
Alatalo Minna, Kujala Arto, Kujala Kaj och Salonen Mikko.

De gröna:
Holopainen Arno, Liljeqvist Elmira, Lotila Mari, Rantapää Essi, Virtala Timo och Westerlund Juha.

I Mörskom ställer följande personer upp:

Svenska folkpartiet:
Antman Boris, Antman Gustaf, Fabritius Mikaela, Hagberg-Puikkonen Eeva, Lindgren Sten och Mårtenson Jesse.

Centern:
Fabritius Niko, Forsman Kristian, Henriksson Aki, Jaatinen Miina, Kauppinen Tuomas, Kepenek Ulla, Leps Lilia, Lindfors Ari, Lindqvist Mika, Nieminen Elmeri, Sjölund Henrik och Uljas Sirkku.

Samlingspartiet:
Helske Noora, Lindgren Satu, Lähdemäki Marja, Panu Jukka, Salminen Jussi, Sjölund Kaj, Tainio-Keinonen Kaisa, Vesanen Jorma och Wickström Kristian.

Socialdemokraterna:
Rantanen Jari och Eloranta Arto.

Sannfinländarna:
Helenius Bror, Juvakka Jerry, Kamil Laura, Käenaho-Virtala Hannele och Saarinen Mervi.

De gröna:
Hava Eeva.

I Pyttis ställer följande personer upp:

Svenska folkpartiet:
Björkqvist Camilla, Cederlund Freddie, Falck Lotta, Nousiainen Rasmus, Rosqvist Kim och Vintervik Thomas.

Samlingspartiet:
Almgren Mikko, Huhtinen Erik, Koski Max, Liimatainen Mervi, Luukkainen Heli, Luukainen Raimo, Mansikka Satu, Metsola Anne, Metsola Jyrki, Ojansivu Raino, Pykäläinen Vesa, Tamminen Lea, Tjeder Sari, Tuomala Kirsi och Vanhala Toni.

Socialdemokraterna:
Helle Tiina, Hokkanen Raimo, Huovila Kari, Kallio Osmo, Laakso Paula, Pöyhönen Jouko, Seppälä Arpo och Viinanen Jari.

Sannfinländarna:
Aksels Tuulikki, Hono Anssi, Lehto Heli, Lehto Raul, Malinen Jyrki, Rintamäki Kristiina, Saarinen Sami, Ukkonen Jarkko och Vehmaa Heikki.

Centern:
Anttila Juhani, Halme Seija, Heikkilä Martti, Järventaus Marjo, Kuumala Timo, Paavola Erja, Piispa-Jespars Seija, Salmi Armi, Tjeder Ole, Turunen Riikka och Yrjölä Reijo.

Vänsterförbundet:
Lakso-Adamsson Riitta, Ojala Jesse, Reinikainen Juha, Salopuro Sanni, Vulkko Tea och Vulkko Tiina.

De gröna:
Karlsson Pekka, Klami Jaana, Meling-Tynkkynen Monika och Söderholm Jukka.

Kristdemokraterna:
Ahtiainen Joonas och Kasurinen Kari.

Artikeln uppdaterad 1.3.2017 klockan 10 med Mörskoms kandidater och klockan 10:10 med Pyttis kandidater. Sibbos kandidatlista uppdaterades klockan 10:55.

Sibbofullmäktiges ordförande Christel Liljeström (SFP) ställer inte upp i vårens kommunalval. Hon har varit med i politiken i över 30 år och känner att det är dags att ge över åt nya krafter.

Christel Liljeström berättar att hon fattade sitt beslut om att stiga åt sidan redan i april 2016.

– Jag måste erkänna att jag gjorde ett nytt sorgearbete mellan måndagen och tisdagen, men kom fram till att jag bara måste titta djupt in i mig själv och konstatera att det någon gång ska vara dags att stiga åt sidan, säger hon.

Hon vet inte exakt vad det var som gjorde att hon beslöt sig för att stiga åt sidan just nu. Däremot konstaterar Liljeström att hon redan efter annekteringen av Östersundom skulle ha varit beredd att sluta.

Annekteringen för tio år sedan är nog den största milstolpen för den var jobbigast, svårast att förstå och krävde mest arbete.― Christel Liljeström

På grund av den turbulens som följde på annekteringen ville hon ändå låta Sibboborna själva besluta om de hade fortsatt förtroende för henne.

– Det visade sig att förtroendet var stort och det gjorde ett så starkt intryck på mig att jag körde på av bara farten. Nu är det ett nytt brytningsskede på gång med alla kommunala reformer, så det är lika bra att vi gör ett skifte här.

Många utmaningar på kommande

Det är många av de sittande politikerprofilerna i Östnyland som byts ut i och med kommunalvalet. Till exempel inom SFP i Lappträsk är det också ett stort skifte på gång.

Kan det bero på vårdreformen?

– Vid varje val stiger en del ledande politiker åt sidan. Man försöker se till att alla som har varit med länge inte slutar på en gång utan att nedtrappningen blir naturlig. Jag ser inte att den skulle vara accelererad den här gången, säger Liljeström.

Hon konstaterar ändå att nya utmaningar är på kommande, och att politikerna ser att reformerna inte slutförs under en mandatperiod utan kommer att fortsätta. Det här kanske spelar in då östnylänningarna funderar på sina kommande förtroendeuppdrag.

Partikamraterna försökte övertala

Christel Liljeström har inte gått ut med att hon inte ställer upp i valet i offentligheten innan tisdagskvällen då kandidatlistorna skulle lämnas in. Därför har hon ännu inte hunnit höra Sibbobornas reaktioner.

Däremot har SFP:s inre krets vetat om det sedan april 2016, och tydligare sedan hösten.

– Det har funnits vilja till övertalning och att få mig att ändra mig. Jag är väldigt rörd över det och uppfattar nog att det som jag har gjort har uppskattats trots att det har varit blåsigt ibland.

Hon säger ändå att det är tryggt att veta att SFP har lyckats få ihop en fin bukett av kandidater.

Annekteringen jobbigaste milstoplen

Christel Liljeström, vilka är de största milstolparna från dina trettio år i politiken?

– Annekteringen för tio år sedan är den största milstolpen för den var jobbigast, svårast att förstå och krävde mest arbete.

Liljeström konstaterar ändå att hon samtidigt är stolt över att Sibbopolitikerna lyckades resa sig igen, glömma gammalt groll och koncentrera sig på att bygga upp och utveckla en ny kommun av det som fanns kvar.

– I dag glädjer jag mig personligen mest över de beslut fullmäktige vågade fatta om att ta emot de första kvotflyktingarna och ge asylsökande nya hem i Sibbo. Det värmer mitt hjärta, avslutar hon.

Christel Liljeström intervjuades av Mikael Kokkola i Yle Östnylands morgonsändning.

Läs mera:

Här är kommunalvalskandidaterna i Östnyland

Kandidatlistorna inför vårens kommunalval lämnades in på tisdagseftermiddagen. Yle Östnyland har sammanställt alla kandidater i Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk, Mörskom och Pyttis.

Borgåbon Kaisa Leka har blivit vald till mars månads cyklist i kampanjen 100 gärningar på cykel.

- Jag cyklar helst på platser där jag inte tidigare cyklat. Jag utforskar världen från cykelsadeln och njuter av nya vyer, dofter och smaker, berättar Leka.

På äventyr långt borta

Själv kallar sig Leka en äventyrscyklist och äventyr har hennes cykelturer verkligen handlat om. Med sin partner Christoffer Leka har hon cyklat på många olika håll i världen, bland annat i Ryssland, Ukraina, Polen, Frankrike, Japan, Costa Rica och USA.

Cykelresorna är en rik källa till inspiration. Leka är serietecknare och hon använder upplevelserna under cykelresorna i sin serieproduktion.

Leka uppmuntrar gärna till cykelutflykter. Hon säger att cykelresorna inte behöver vara långa eller tunga. Man kan tälta i näromgivningen, njuta av hett kvällste och en natt utomhus.

- Den som vågar sig upp i cykelsadeln, kommer att märka att det är fantastiskt att vara på cykelresa. Det är också möjligt att man upptäcker att det är fantastiskt att vara hemma. Hur som helt så kan man bara vinna, säger Leka.

Logon för kampanjen 100 gärningar på cykel 100 gärningar på cykel cykelförbundet,cykellogo

Cykelglädje

I kampanjen 100 gärningar på cykel presenteras olika personer som månadens cyklister. De representerar alla olika cyklingskoncept men alla handlar de om den glädje som cyklingen kan ge.

Kampanjens syfte är att uppmuntra individer, grupper, företag, kommuner och föreningar att under årets lopp göra olika cykelfrämjande åtgärder. Goda gärningar belönas månatligen.

Man kan läsa om månadens cyklister och kampanjen på adressen www.100pyorailytekoa.fi

På sociala medier kan man följa kampanjen med hashtaggen #100pyöräilytekoa.

Kampanjen är en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum år 2017 och drivs av Pyöräilykuntien verkosto och av Cykelförbundet.

Eleverna och personalen vid Linnajoen koulu i Borgå måste stå ut ännu en tid med inneluftsproblemen i skolan.

Borgå stads lokalitetsdirektör Börje Boström säger att renoveringsarbetena i skolan skjuts upp till sommaren på grund av resursbrist. Ursprungligen var det meningen att renoveringen av Linnajoen koulu skulle inledas redan förra hösten.

- Bakgrunden till resursbristen är stadens övriga renoveringsobjekt, av vilka en del har varit oförutsedda och sådana som kräver omedelbara åtgärder eller mer arbeten än vad som förutsågs, säger Boström.

Lokalitetsledningen vill också säkra att arbeten som redan har inletts inte blir ofärdiga utan utförs omsorgsfullt tills de är färdiga.

I sommar renoveras källarutrymmen och kryprummen i Linnajoen koulu. Dessutom utförs en mätning och justering av ventilationen. Tid reserveras för eventuella renoveringar som förbättrar ventilationen. De här åtgärderna kan inte vidtas när skolarbetet pågår och inte heller under ett kort lov. Beslut om en tidsplan för arbetet med reparationen av ytterväggarna fattas när man har bedömt hur arbetet i källarutrymmen och ventilationsarbetena påverkar inomhusluftens kvalitet.

Linnajoen koulu i Borgå är byggd år 1971. Renoverings- och utvidgningsarbeten har gjorts bland annat åren 1993, 2003 och 2012.

Det finns unga med på många partiers listor i Östnyland. Linnea Lindfors ställer upp för Svenska folkpartiet i Lappträsk för att hon vill vara med och skapa ett mänskonära Lappträsk.

Linnea Lindfors såg det som ett naturligt val att ställa upp för SFP, medan det kändes lika naturligt för Maija Kuntsi i Sibbo att välja Socialdemokraterna.

Nea Hjelt hade däremot lite svårt att välja parti, men kom efter ett visst övervägande fram till att det blir Samlingspartiet. För 18-åringen från Borgå var det inte heller självklart att ställa upp i valet.

- Jag kom till slut fram till att det här kändes som ett naturligt sätt att fortsätta vara aktiv, jag har ju varit med i ungdomsfullmäktige och elevkåren i skolan, säger Hjelt.

Hade inte tänkt ställa upp ännu

Linnea Lindfors har å sin sida varit aktiv i SFP:s ungdomsorganisation i fem år redan, men kände sig först inte redo för att ställa upp i ett kommunalval.

Då det visade sig vara svårt att värva kandidater tänkte Linnea om. Hon var själv med och ringde runt till personer som partiet skulle ha velat ha på sina listor.

- Ju längre tiden gick så desto mera kom jag fram till att jag inte själv har några goda argument för att inte ställa upp, säger Linnea.

Linnea Lindfors studerar i Helsingfors, men ser det inte som ett hinder för att vara politiskt aktiv i sin hemkommun. Hon jobbar inom hemvården i Lovisa och pendlar ständigt mellan huvudstadsregionen och Östnyland.

Linnea Lindfors har varit aktiv i Svensk ungdom redan i fem år. Linnea Lindfors, kommunalvalskandidat för SFP i Lappträsk 2017 Bild: Yle/Carmela Walder Kommunalval i Finland,Kommunalvalet 2017,kommunalvalskandidat,linnea lindfors,politiker,Svensk Ungdom,Svenska folkpartiet

Förvånansvärt många unga

Enligt henne har SFP överlag i Nyland lyckats väl med att få yngre kandidater på sina listor i det här kommunalvalet. Läget är betydligt bättre än vad det var i valet för fyra år sedan.

- Det är positivt, vi vill ju att alla åldersgrupper ska vara representerade i fullmäktige, säger hon.

Mest problematiskt har det enligt henne varit att få med personer i arbetsför ålder, personer med småbarn eller barn i skolåldern. De säger sig inte ha tid.

Kampanj på sociala medier

Nea Hjelt ska kombinera kommunalvalskampanjen med studentskrivningar i vår. Hon inser att det blir utmanande.

- Vi har kommit överens med mamma och pappa att studentskrivningarna är det man ska satsa på och det håller jag med om, säger hon med ett skratt.

Nea Hjelt ställer upp för Samlingspartiet i Borgå Nea Hjelt, kommunalvalskandidat för Samlingspartiet i Borgå Bild: Yle/Carmela Walder Kommunalvalet 2017,kommunalvalskandidat,nea hjelt,Samlingspartiet,samlingspartist

- Jag kan inte stå på torget varje lördag också om jag skulle vilja det, säger hon.

Att föra en kampanj främst på sociala medier är också ett sätt för unga kandidater att föra en valkampanj utan att satsa stora pengar.

Socialdemokraterna upplevs som gubbiga

Socialdemokraternas yngsta kandidat i Sibbo är 24-åriga Maija Kuntsi. Hon säger själv att hon nog är lite av en udda fågel på Socialdemokraternas lite gubbiga lista.

Hon kan inte säga varför Socialdemokraterna har svårt att få unga att ställa upp i kommunalvalet, trots att partiet har en mycket aktiv nationell ungdomsorganisation.

- Kanske vi fortfarande ger ett lite gubbigt intryck, säger hon.

Själv har hon ända sedan hon blev politiskt medveten i tonåren tyckt att Socialdemokraterna står närmast hennes tankevärld.

- Det är nog ett släktfel att höra till Socialdemokraterna, säger hon.

De ungas röst ska också höras

Kuntsi ställde upp första gången i kommunalvalet redan för fyra år sedan. Hon kom på en reservplats i fullmäktige och har engagerat sig i Sibbopolitiken trots att hon har studerat i Tammerfors.

- Det går nog att få det att gå ihop om man faktiskt vill, säger hon.

Hon tycker att det är viktigt att de unga får representanter med i nämnder och fullmäktige så att de får sin röst hörd och kan framföra sin syn på saker och ting.

Akilles får bekänna färg i slutspelet, men nu har favoriten åtminstone skaffat sig matchbollar. En stark första halvlek knäckte JPS.

Akilles har stött på lite problem i bandyslutspelet. I lördags utjämnade JPS semifinalserien till 1–1 efter en spännande match som gick till förlängning.

I kväll var grundserieettan ändå tillbaka som vinnare. I Borgå tog Akilles ett kliv mot en final på hemmaplan.

Hemmagänget gjorde det avgörande rycket i första halvlek. Rasmus Lindqvist prickade in två mål, Andreas Flinck och Petteri Lampinen varsitt.

Kan avgöra på fredag

Med ett 4–0-försprång kunde Akilles spela hem seger nummer två mot JPS. Slutsiffrorna blev 4–1.

Semifinalserien avgörs i bäst av fem matcher och Akilles första chans att säkra en finalplats kommer på fredag i Jyväskylä. Om det krävs en femte match, spelas den i Borgå på söndag.

I den andra semifinalserien står det också 2–1 i matcher. Även här har det blivit idel hemmasegrar.

I kväll tvålade Kampparit till Veiterä med 8–3. S:t Michel-laget har i likhet med Akilles chans att punktera serien på fredag.

Till Europas kanske största frisbeegolftävling Westside Discs Tyyni väntas över 600 deltagare. Redan nu är cirka 400 deltagare anmälda.

Tävlingen arrangeras bland annat på en ny, tillfällig, bana på Söderkulla gård. Enligt eldsjälen Juha Kytö är frisbeegolftävlare på väg till Sibbo från hela Europa och bland annat Florida.

För Yle uutiset berömmer han de kommande tävlingsbanorna. Särskillt den vid Sibbe intill Joensuu gård, där den längsta leden är på 215 meter.

- För att nå den sista korgen gäller det att kasta frisbeen över en liten sjö, säger Kytö. För publiken kommer det att finnas trygga åskadarplatser längs med rutterna.

Westside Discs Tyyni pågår under en hel vecka i slutet av maj, från den 22 till den 28 maj.

Tyyni ordnas nu för femte gången.

Invandrarlinjen vid Borgå folkakademi har en del externa samarbetsprojekt där bland annat besök i svenskspråkiga skolor ingår.

Eleverna har nyligen avslutat en period i några skolor och det är med inlevelse som eleverna berättar om sina besök i Borgåskolorna. Taufik från Marocko besökte Lyceiparkens skola.

- I Marocko har vi 50 elever i klassen. Här var det max 30 elever i klassen. Intressant var det också att se, att det var två lärare på lektionerna. Den andra assisterade. Så är det inte i Marocko. Där har vi ju inte ens skolböcker, konstaterar Taufik.

Regelbundna besök

Natali uppskattade att få en inblick i det finska utbildningssystemet och hon tyckte att den aktuella perioden i Borgåskolorna var värdefull, men inte enbart för henne.

- Eleverna i skolan fick på ett fantastiskt sätt lära sig om levnadssätt och kulturer i andra länder genom att i sin egen skola och på sitt eget modersmål kunna samtala med människor från andra länder, säger Natali.

Catharina von Schoultz, linjeledare för Akans invandrarlinje, berättar att man regelbundet besöker skolor i Borgå, men också skolor utanför stan i till exempel Sibbo, Vanda och Helsingfors.

- Skolor och daghem är lämpliga miljöer för inlärning, eftersom eleverna på invandrarlinjen studerar svenska. Det är inte så lätt att hitta andra så helsvenska miljöer att öva sin svenska i, säger Catharina von Schoultz.

En win-win-situation

Precis som Natali, tycker också von Schoultz att båda parter kan dra nytta av mötet mellan finlandssvenska elever och invandrare som håller på att lära sig svenska.

- Det här är en riktig win-win-situation och enligt vad jag har hört från såväl skolor som av mina elever, så har det fungerat över förväntan. Mina elever tycker nu att de känner sina respektive skolor, lärare och elever och känner sig bekväma i den finlandssvenska skolmiljön, säger von Schoultz.

Natali och Annika. Natali Panchuk och Annika Katajanenko vid Borgå folkakademis invandrarlinje Bild: Yle/Stefan Härus akan,annika katajanenko,Borgå,borgå folkakademi,Borgå folkakademi,natali panchuk,östnyland

Intressanta möten

Annika från Estland besökte Kvarnbackens skola och där hade eleverna och Annika bland annat jämfört traditionerna i Finland och Estland.

- Bland annat delade vi med oss av våra familjetraditioner och maträtter och jag tycker att det blev ett riktigt intressant möte mellan eleverna och mig, säger Annika.

Maria från Vietnam fick besöka Kvarnbackens skola, där hon bland annat fick träffa elever från klasserna två och sex. Det är speciellt en händelse som gjorde ett extra starkt intryck på henne.

- Den sista dagen under min praktik i skolan, blev alla elever kommenderade ut på gården. Där fattade vi varandras händer och bildade ett vänskapsband runt hela skolbyggnaden. Det var en fin upplevelse, säger Maria.

Catharina von Schoultz. Catharina von Schoultz Bild: Yle/Stefan Härus akan,Borgå,borgå folkakademi,Borgå folkakademi,Catharina von Schoultz,östnyland

Elevernas erfarenheter av praktiktiden i Borgåskolorna. "svarta tavlan" på akans invadnrarlinje Bild: Yle/Stefan Härus akan,Borgå,borgå folkakademi,Borgå folkakademi,krittavla,Svarta tavlan,östnyland

Praktisk inlärning

Catharina von Schoultz säger att samarbete med skolorna i Borgå också hänger ihop med att hon som förtroendevald arbetar med bildningsfrågor. Inom den sektorn har hon stött på den problematik som finns i de svenska skolorna, det vill säga att det finns så få invandrarelever i skolan i jämförelse med de finska skolorna.

- De svenska eleverna lär sig inte i skolan vad mångkultur betyder i praktiken och det är en kunskap de absolut borde få. Också läroplanen betonar internationalitet och det är inte så lätt för de svenska skolorna att uppfylla den biten eftersom den inte finns i vardagen, menar von Schoultz.

I och med samarbetsprojektet med Borgå folkakademis invandrarlinje har både de svenskspråkiga skolorna och invandrarlinjen kunnat dra nytta av kontakten.

- Integration är alltid en tvåvägsprocess. Det glömmer vi ibland bort. Det talas om hur invandrare ska lära sig av oss och anpassa sig och förvisso är det så, men lika viktigt och nyttigt är det att vi lär av dem, säger von Schoultz.

Det tillfälliga utskott som fick i uppdrag att granska Pekka Heikkiläs (Saml) och Jukka Isotalos (SDP) agerande i samkommunen har kommit fram till att de inte följde de beslut som stadsstyrelsen i Lovisa hade fattat. De borde därför avsättas.

Det tillfälliga utskottet har kommit fram till att representanterna agerade på eget bevåg med vett och vilja. De hade enligt sina svar till utskottet förstått de direktiv som stadsstyrelsen hade gett, men ändå inte röstat enligt dem.

Heikkilä och Isotalo röstade emot Lovisas direktiv då samkommunsfullmäktige i november beslöt om att skicka in en ansökan om statsfinansiering för yrkesutbildningen i Östnyland. Stadens tredje representant Otto Andersson (SFP) röstade enligt stadens direktiv.

Utskottet föreslår för stadsfullmäktige att Lovisas representanter i samkommunen byts ut. Stadsfullmäktige tar ställning till frågan på måndag.

Fullmäktiges viceordförande Tom Liljestrand (SFP) är föredragande i ärendet på grund av jäv. Han tippar att frågan nog leder till diskussion i fullmäktige, men att det tillfälliga utskottets förslag går igenom.

Bara tio procent av föräldrarna till barnen i Kyrkoby skola stöder förslaget att flytta skolan till den planerade tilläggsbyggnaden av Nickby hjärta, tillsammans med ett svenskspråkigt gymnasium och en finskspråkig lågstadieskola.

Det visar en färsk enkät som Sibbo kommun låtit göra efter att flera mestadels svenskspråkiga föräldrar motsatt sig planerna på att flytta Kyrkoby skola.

Ändå föreslår tjänstemannaberedningen och projektets politiska styrgrupp just det alternativet, det vill säga att flytta skolan. Det alternativet kallas i utbildningssektionens beredning för alternativ fyra.

Undervisningschef Hannu Ollikainen tror på en stor och stark svensk enhet. Undervisningschef Hannu Ollikainen i Sibbo. Bild: Yle/Katarina Lind hannu ollikainen,sibbo,undervisningschef

Undervisningschef Hannu Ollikainen vid Sibbo kommun har berett ärendet tillsammans med den politiska styrgruppen. Måndagen den 6 mars kommer ärendet upp till behandling i utbildningsutskottet.

─ Politikerna bestämmer, men själv har jag i min beredning försökt verka för en stark svensk enhet i Nickby hjärta, säger Hannu Ollikainen.

För stor enhet

Flera föräldrar och lärare har på tidigare informationsmöten framfört argument som talar emot att Kyrkoby skola flyttas till en större enhet i Nickby hjärta.

Heli Eskman, som är ordförande för den lokala Hem och skolaföreningen anser att föräldrarnas argument i korthet kunde sammanfattas med att den planerade skolenheten helt enkelt blir för stor.

Enligt Eskman, som själv jobbar inom dagvården, är mindre enheter tryggare för barn.

─ Redan nu kan vi se att det finns yngre elever som är rädda att gå till busshållplatsen.

Beredningen beaktar inte folkopinionen

Heli Eskman har svårt att förstå att Sibbo kommun först låter göra en enkät bland föräldrarna, men sedan ändå väljer det alternativ som vinner minst gehör bland föräldrarna.

Frågan är nu om utbildningsutskottet på sitt möte på måndagen låter sig påverkas av enkäten.

Kjell Grönqvist, som suttit med i den politiska styrgruppen, vill i det här skedet inte spekulera om hur det går på måndagens möte. Varken han eller den beredande tjänstemannen Hannu Ollikainen utesluter att ärendet bordläggs på måndagen.

─ Vi beslutsfattare får bekanta oss med materialet och prata ihop oss nu under veckoslutet, säger Grönqvist.

Skolbyggnadernas öde oklart

Hem och skola har också startat en namninsamling som redan har åtminstone 350 underskrifter. Undertecknarna motsätter sig flytten.

En annan fråga som diskuteras i samband med projektplanen, är vad som ska hända med Sibbo gymnasiums byggnad. Byggnaden borde i vilket fall som helst renoveras i fall kommunen trots allt besluter att fortsätta verksamheten där.

Genom att flytta gymnasiet till den nya enheten i Nickby hjärta, skulle kommunen till exempel kunna riva hela byggnaden och bygga bostäder på området, i stället för att genomföra en dyr renovering.

Den byggnad där Kyrkoby skola nu finns är däremot frisk, och den byggnaden kunde omvandlas till en finskspråkig skola.

Uppslutningen var ovanligt stor när det östnyländska herrgårdsprojektets tredje etapp inleddes med vernissage på Almska gården i Lovisa. I turen stod Tervik säteri och den största privata samlingen porträtt i Finland.

På plats fanns kända profiler från Lovisa, Borgå och gamla Pernå, och under vernissagen småpratades, inte helt oväntat, lika mycket om människor och svunna tider som om konst.

En av hedersgästerna var den 94-årige agronomen Louis Ehrnrooth som bott på Tervik en stor del av sitt liv även om han numera är bosatt i Baggnäs, några kilometer norr om herrgården.

Alexander von Veh vid sitt självporträtt från 2015. Alexander von Veh visar upp sitt självporträtt Bild: Yle/ Peik Henrichson alexander von veh,almska gården i lovisa,bildkonst,självporträtt,Tervik,tervik säteri

På utställningen kan man bland annat se flera av Kajsa-Lisa Ehrnrooths (1900-1973) kända affischer som hon målade till fester som ordnades på Terviks samlingslokal.

Gunilla Ehrnrooth (1929-2014) utökade i sin tur konstutbudet på Tervik med sina akvareller som också visas på utställningen, liksom Gunillas dotterson Alexander von Vehs målningar.

Gunilla Ehrnrooths affischkonst var före sin tid. Gunilla Ehrnrooths affischkonst var före sin tid. Bild: Yle/ Peik Henrichson almska gården,gunilla ehrnrooths affischkonst,Lovisa,tervik samlingslokal,tervik säteri

Utställningen på Almska gården är ambitiös. Förutom de åtskilliga konstverken kan publiken ta del av en mängd gamla fotografier, dokument, porslin, leksaker, möbler och dräkter.

Men ännu mer ambitiösa är projektsekreterare Nina Björman-Nysténs framtidsvisioner för hela herrgårdsprojektet. Redan nu har hon en lista på cirka tjugo närliggande platser som kunde passa in i herrgårdsprojektet. Men det slutar inte där.

─ Om vi sedan förflyttar oss vidare från Kungsvägen mot Sverige eller Estland så finns det ännu mycket spännande att dokumentera, säger Nina Björkman-Nystén.

Lotta Suomalainen och Nina Björkman-Nystén kan berätta mycket om alla utställda tavlor och fotografier. Lotta Suomalainen och Nina Björkman-Nystén kan berätta mycket om alla utställda tavlor och fotografier. Bild: Yle/ Peik Henrichson almska gården i lovisa,lotta suomalainen,Nina Björkman-Nystén,Tervik,tervik säteri

Utställningen om Tervik säteri pågår fram till den 23 april 2017 på Almska gården i Lovisa.