Östra Nylands ungdomsförbunds ordförande Kim Svenskberg har fått utmärkelsen årets amatörteaterprofil av Finlands Svenska Ungdomsförbund.

Svenskberg är känd bland annat från Lurens sommarteater där han 1974 inledde sin karriär på scenen i Gogols pjäs Revisorn. Efter det har det framförallt varit fråga om arbete bakom kulisserna.

I motiveringen till utmärkelsen sägs bland annat att Svenskberg verkligen brinner för teatern.

Kim Svenskberg premierades i samband med Östra Nylands ungdomsförbunds höstmöte den 3 november.

Det ser nu ut som om Nickby i Sibbo förlorar sin R-kiosk.

Kioskkedjan har fortfarande inte hittat ersättande lokaler inför stängningen i slutet av november. Den populära kiosken måste flytta på grund av att andelsbankshuset ska rivas.

- Vi har ju jobb i alla fall, men det är ju synd för Nickbys del att det inte har hittats någon lösning, säger franchiseföretagaren Christian Andersson.

Andersson säger att han och hans fru Anne, som driver R-kiosken i Nickby tillsammans, inte kommer att stå sysslolösa då kiosken i Nickby stänger dörrarna. Paret driver också R-kioskerna i Söderkulla och i Näse i Borgå. Kiosken i Nickby har man skött i ett halvt års tid.

Populär, centralt belägen kiosk

Beskedet att R-kiosken inte har hittat ersättande lokaler inför stängningen den 26 november har väckt debatt bland kunderna, också på sociala medier. Den centralt belägna kiosken har varit populär.

- Det är ju irriterande att man inte har hittat en passlig lösning, och kunderna tycker förstås att vi kan flytta vart som helst. Men alla lokaler duger ju inte som livsmedelslokaler, konstaterar Andersson.

Dessutom måste en ny lokal uppfylla vissa säkerhetsaspekter. Lokalen måste också ligga intill kundströmmarna.

Kiosken har varit centralt belägen och har använts av många. R-kiosken och andelsbanken i Nickby. Bild: YLE/AG Karlsson andelsbanken,bankautomat,bankomat,nickby,nickby centrum,r-kiosk,sibbo

Sibbos erbjudande var för dyrt

Sibbo kommun har erbjudit en ersättande lokal för uthyrning. Var den skulle ha varit belägen vill Andersson inte kommentera, eftersom det är kedjan bakom R-kioskerna som har skött förhandlingsbiten. Men han konstaterar att problemet i slutändan var priset.

- Det var ett gott förslag, men det fanns ingen ekonomi i det hela. Det hade blivit en alldeles för dyr och kortvarig lösning, i väntan på en bättre lokal.

R-kiosken och kommunen har under en längre tid förhandlat om en lösning, men inte kommit till resultat.

- Vi har ju inte med saken att göra, vi är endast företagare i den befintliga lokalen och kan inte påverka saken åt något håll. Det är högre herrar som bestämmer i den frågan, säger Andersson.

Stängningen påverkar paket- och passtjänster

Kunderna i Nickby påverkas på olika sätt av stängningen och kiosken har haft många kunder som nu blir besvikna, konstaterar Andersson.

- Här har de skött paket, pass samt Toto och Veikkaus. De tjänsterna faller nu bort och kunderna får söka sig till kioskerna i Söderkulla, Kervo, Korso eller Borgå i stället.

Resekort kommer framöver att kunna laddas till exempel på biblioteket i Nickby.

Andersson säger att man länge har hoppats på en lösning, men att det nu börjar vara för sent.

- Det finns ingen chans längre att hitta en ny lösning före vi stänger den 26 november.

R-kiosken i Söderkulla kan bli ett alternativ för de kunder som tidigare skött ärenden i Nickby. R-kiosken i Söderkulla i Sibbo Bild: Yle/Carmela Walder r-kiosk,r-kiosken i söderkulla,R-kioski,Söderkulla

Ny kiosk kan öppna senare

Möjligheten finns ändå att R-kiosken i något skede öppnar på nytt i Nickby.

- Om vi sedan är med som företagare har vi ingen aning om, vi är inte den avgörande faktorn i det fallet, utan beslut fattas inom R-kioskkedjan.

Från kedjans håll har man ändå sagt att en ersättande kiosk kommer i något skede, konstaterar han.

Det andra rivningsskedet av andelsbankskvarteret är på gång och ett nybygge är aktuellt på platsen.

- Den sista november ska lokalen vara tömd på varor och inredning. Jag vet inte mer om tidtabellen för arbetena, men det är de order vi har fått, säger Andersson.

Den 8 december slutar posten dela ut tidningar på morgonen i Östnyland och Västnyland, rapporterar KSF Media.

KSF Media förhandlade in i det sista utan att nå en lösning.

Undantagen är centrala delar i Hangö, Karis och Ekenäs, delar av Borgå, centrala Lovisa, Askola kyrkby och Monby där morgonutdelningen fortsätter.

Också huvudstadsregionen, Lojo, Kyrkslätt, Sjundeå och Sibbo kommer fortsättningsvis att få tidningen med morgonutdelningen.

I Östnyland och Västnyland upphör morgonutdelningen den 8 december. I andra delar av Nyland tar morgonutdelningen slut den 21 december och i norra Nyland den 8 januari.

Lördagens och söndagens tidning kommer fortsättningsvis att delas ut med morgonutdelningen.

Fortsatt morgonutdelning hade dubblerat prenumerationspriser

Utdelningsavtalet mellan posten och KSF Media sades upp redan i somras. Det är Sanoma-koncernen som med sina kunder dikterar hur utdelningen ser ut, säger KSF Medias tryck- och distributionschef Niklas Palm i HBL.

Områden där Sanoma har många prenumeranter kommer fortsättningsvis att ha morgonutdelning, medan den svenska skärgården och glesbygden i Nyland får tidningen med dagsposten istället.

Morgonutdelningen hade kunnat fortsätta med höjt pris. Enligt ekonomidirektör Maria Stocks hade det fördubblat prenumerationspriserna, vilket inte var ett alternativ enligt Stocks.

Infobrev och servicetelefon

Uppskattningsvis 5 400 av KSF Medias prenumeranter bor i områden där morgonutdelningen upphör. De som berörs av förändringen kommer att få brev hem inom de två kommande veckorna, lovar marknadsföringschef Christoffer Lundén.

På måndagen öppnar KSF Media också en servicelinje dit prenumeranter kan ringa med frågor om morgonutdelningen.

Sara Bengts var en inbiten storstadsbo. Det är hon väl egentligen fortfarande. Men bostadspriserna blev till slut för mycket. Nu flyttar hon och familjen till Lovisa och får mycket mer boende för pengarna. Och äppelträd.

Tillgången och priset på vårt boende påverkar inte bara den egna plånboken. Vem som har råd att bo och var är också en viktig samhällsfråga, som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt.

Sara Bengts familj har bott i Helsingfors innerstad, i Berghäll i flera år. När barnen kom blev bostaden på 76 kvadrat en aning trång, men de trivdes fortfarande.

- Allting är jättenära, här finns massor av lekparker alldeles runt hörnet och man kommer med cykel på 10 minuter vart man vill. Med ungar är det guld värt att inte alltid bli tvungen att packa in hund och barn och allt i bil eller buss när man ska någonstans, säger Sara Bengts.

Nu är lägenheten i Berghäll såld Lägenhet i Helsingfors, i Berghäll Bild: Yle / Jonna Nupponen bostadspriser,Helsingfors,lägenheter

Hittills har hon och hennes man varit storstadsmänniskor och det är de inte ensamma om. När man ser på flyttströmmarna de senaste och även de kommande årtionden går de till städerna. Urbaniseringen är fortfarande på hälft i Finland och det är framförallt huvudstadsregionen som drar.

- När vi flyttade hem från London kändes Helsingfors som det enda alternativet för oss. I och med att det här är huvudstaden så finns allt man behöver här, kultur och service och allt.

Har inte råd att bo kvar

Men nu är den trivsamma trerummaren i Berghäll såld, för ett kvadratmeterpris på nästan 4 800 euro. Familjen flyttar till Lovisa. Och det är bostadspriserna som driver dem från huvudstaden. Det blev till slut behovet av mer utrymme som fick de inbitna stadsmänniskorna att bestämma sig.

Kvadratmeterpriset i Berghäll, Helsingfors
i medeltal: 5 267 euro.― bostadspriser.fi

- Jag kommer själv från Lovisa och jag tänkte att aldrig mer en liten stad. Men nackdelen är att det är så hiskeligt dyrt att bo här. Med våra löner får vi inte en större bostad än så här inne i staden. Inte ens om vi flyttade lite utanför så skulle den ekonomiska skillnaden bli nämnvärd.

Kvadratmeterpriset i Lovisa
i medeltal: 1 410 euro.― bostadspriser.fi

- Det är så synd. Allt finns ju här men när man betalt sitt boende så blir det inte mycket pengar över att göra allt som erbjuds här. Då sitter man ändå hemma och ser på Helsingfors festspel på tv.

Framförallt i huvudstadsregionen och landets andra tillväxtcentra är boendet en fråga om mycket mer än bara priset. Det handlar om social- och familjepolitik, men också om näringslivet och tillgången på arbetskraft. Bostadspriserna i huvudstaden är en samhällsfråga som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt.

Bostadspriserna per kommun

Kartan visar bostadspriserna per kommun för 2015. Färgläggningen går enligt priserna på bebyggda småhusfastigheter. Ju mörkare röd färg, desto mer kostar husen i kommunen. Genom att föra musen över kommunerna ser du priserna för småhusfastigheter och aktielägenheter (främst höghus- och radhuslägenheter).

Priserna på småhus kommer från Lantmäteriverket och visar totalpriset medan lägenhetspriserna kommer från Statistikcentralen och visas per kvadratmeter. Uppgifterna visas inte för kommuner där bara ett fåtal affärer har ägt rum.

((vis:1129739))

Boendekostnaderna påverkar samhällsbygget

Boendekostnaderna äter upp en allt större del av hushållens inkomster i framtiden. Det förutspår Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.

Boendekostnaderna stiger fortare än lönerna. I år betalar hushållen i medeltal 26,8 procent av sina inkomster för boendet. Fram till år 2018 väntas andelen stiga till 28 procent. Mest stiger priserna naturligtvis i huvudstadsregionen.

Men det är inte bara prisnivån som är ett problem i huvudstadsregionen. I dess kölvatten följer en rad andra problem. Trångboddheten blir allt värre. Speciellt barnfamiljer nöjer sig med färre kvadratmeter för att ha råd att bo kvar.

Segregationen ökar och till exempel låginkomsttagare, arbetslösa och invandrare koncentreras till vissa bostadsområden.

I grunden hänger differentieringen av bostadsområden samman med inkomstfördelningen och arbetsmarknaden. Det är en samverkan av ökade inkomstskillnader och koncentration av arbetsplatser som delar upp både bostadsmarknaden och bostadsområden.

Städer sprids också ut som en följd av dyra bostäder. Människor flyttar till randområden och kringliggande kommuner, med följden att bilismen och miljöproblemen ökar.

Allt det här beskriver forskare Hannu Kytö i en artikel om förändringar och hot i boendet.

Hannu Kytö är kritisk till den förda bostadspolitiken Hannu Kytö forskar i bostadspriser Bild: YLE bostadsmarknaden,bostadspriser,hannu kytö

- Men det här är ju ingen naturkraft. Utvecklingen går att påverka med bostadspolitik. Staten och de största städerna har en avgörande roll här. Staten borde stöda byggandet och städerna borde vara aktiva byggare, säger Hannu Kytö.

Enligt Hannu Kytö beror mycket av huvudstadsregionens bostadsproblem på att det offentliga bostadsbyggandet har minskat drastiskt.

- Förut var boendet allas grundrättighet, nu är det någras businessrättighet, raljerar han.

Bostadspolitiken lyser med sin frånvaro

Huvudstadsregionen skulle behöva sin alldeles egna bostadspolitik. Men just nu innehas bostadsministerportföljen av Centerns Kimmo Tiilikainen som inte är intresserad av att utveckla strategier för urbaniseringen, menar Hannu Kytö.

- Det skulle behövas både tydligare metropolpolitik, förortssaneringsstrategier och mycket annat liknande. Men några sådana program finns inte för tillfället, säger han.

- Byggarnas intressen har kanske fått styra politiken lite väl mycket. Det är ganska långt den privata byggverksamheten som dikterar vad som byggs och var.

Bostadsmarknaden i Finland är inte bara tudelad, den är tredelad. Landets städer utgör en marknad. Den glest bebodda landsbygden där bostäderna har främst bruksvärde utgör en annan.

Huvudstadsregionen med sina upptrissade priser utgör den tredje marknaden. En marknad som inom en snar framtid kan visa sig för dyr för vanliga löntagare.

Huvudstadspriserna kan vända urbaniseringen

Bostadspriserna i huvudstaden är en samhällsfråga som i slutändan kan påverka hela landets tillväxt. Utflyttning från städerna är egentligen ett högkonjunktursfenomen. När tiderna är goda flyttar de som har råd efter bättre livskvalitet.

Men tvingas låginkomsttagare flytta bort från städerna på grund av att de inte har råd att bo kvar, blir det brist på service- och vårdpersonal.

- Då stockar sig servicen i staden och i det skedet ser vi säkert en utflyttning. Människor flyttar helt enkelt dit de har råd att bo och där det finns service, säger Hannu Kytö.

Familjen Bengts byter storstadsliv mot köksträdgård Hus i Lovisa med äppelträd på gården Bild: Yle / Jonna Nupponen bostadspriser,hus,Lovisa Stad

Sara Bengts familj kan vara början på den trenden. Som bäst renoverar de det nyinköpta huset i Lovisa. Kvadratmeterpriset de betalat för nästan 150 kvadrat är 1 300 euro.

Barnen får egna rum och Sara Bengts som är grafiker kan ha arbetsrummet hemma.

- Vi går ner nästan hälften i bostadslån. Det är en kännbar kostnad. Visserligen fortsätter min man jobba i Helsingfors, så bil- och bensinkostnader är en ny utgiftspost. Men det blir ändå billigare och vi får trädgård och mycket mer boende för pengarna.

- Här finns ett lugn som inte finns i Helsingfors. Det är kanske det vi vill ha just nu, några år av lugn emellan. Vi har vänner i Lovisa så vårt sociala liv ger vi inte upp. Men den ekonomiska faktorn var den avgörande. Hade vi haft råd med det här i Hesa, hade vi stannat där.

Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.

Det spelas teater igen i den lilla teaterbyn Hindersby efter en skapande paus på två år. Hindersby Teater har precis satt igång med att repetera Nikolaj Gogols klassiker Revisorn.

En efter en dyker skådisarna upp i den ståtliga salen i ungdomsföreningshuset Hemborg. Här ska nu repliker finslipas och scener övas de närmaste månaderna. Många bybor är igen med om att ro teaterproduktionen i land.

Tidigare var det teaterveteranen Isa Stenberg som skrev pjäserna, regisserade och sporrade. Nu står Hindersby Teater inför en ny era.

Thomas Antas spelar betjänten Ossip. skådespelare blickar upp Bild: Yle/Mikael Kokkola hindersby teater,Lappträsk,teater (konstarter),thomas antas

Han spelade tidigare i de fyra pjäser om Hindersby, Lappträsk och Finland, som Isa Stenberg satte upp.

- Den här scenen har blivit viktig för mig och för många andra här i byn, säger Antas.

Nu står elva skådespelare på scenen.

Premiär för Gogols Revisorn är det i slutet av januari.

- Det är en pjäs som avslöjar mänskans mindre trevliga egenskaper, som girighet, dumhet och fåfänga.

Henrik Antas, Kim Jordas och Göran Wallén. Skådespelare sitter på en bänk på en scen Bild: Yle/Mikael Kokkola hindersby teater,Lappträsk,teater (konstarter)

För regin svarar Tomi Korhonen, som tidigare bland annat satt upp Sofi Oksanens Puhdistus och Reko Lundáns Aina joku eksyy på Jurvan Teatteri i Österbotten, men hans teaterbana har i tiderna börjat på Lurens.

- Det var också via Lurens som våra vägar möttes med Hindersby Teater, säger Korhonen. Här är fint att jobba, då hela byn är med.

Regissör Tomi Korhonen. Man med skägg Bild: Yle/Mikael Kokkola hindersby teater,Lappträsk,teater (konstarter),tomi korhonen

- Men någon deprimerande pjäs är det här inte. Det jag strävar efter är att man i publiken kan skratta åt sig själv och sina egna svagheter.

Revisorn i Hindersby Teaters version får premiär den 20 januari.

teatermanuskript ligger på ett bord Bild: Yle/Mikael Kokkola hindersby teater,teater (konstarter)

Alla talare på Svenska dagens huvudfest på Academill i Vasa på söndagen hade gemensamma budskap. Vårt land är i behov av mera tolerans, medmänsklighet och empati.

När Lina Teir, från Kristinestad, tar emot Svenska kulturfondens Svenska dagen-pris, säger hon att hon inte kan vara euforisk. Hon har sett för mycket lidande.

- De låtar jag skrivit den sista tiden, bland annat "Migris bödlar", kommer inte ur en vilja att vara provokativ, utan en desperation inför den situation som jag ser mina vänner befinna sig i. Vänner som kastas ut från asylmottagningarna och tvingas bli papperslösa, säger Teir.

Lina Teir. Lina Teir på Svenska dagens huvudfest i Vasa. Bild: Yle/Kati Enkvist. lina teir,svenska dagen 2016

För mig finns det något som är ännu viktigare än min egen rätt att tala mitt modersmål, fortsätter Teir.

- Det finns människor vars liv är hotade. Och det händer här. Mitt bland oss.

"Vi är mera lika än olika"

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist talade även han för mera tolerans. Även när det känns hopplöst.

- Det är naturligtvis rätt att vara ilsken och besviken om man upplever att samhället inte är rättvist, jämlikt eller jämställt. Men om vreden får vara vår enda drivkraft är det omöjligt att komma framåt eller förstå varandra. Vi behöver brobryggare som söker likheter och gemensamma intressen istället för motsättningar.

Blomqvist säger i sitt tal att det finns betydligt flera saker som förenar oss än som skiljer oss åt. Både i vårt land, Norden och Europa. Vi behöver förståelse, tolerans och empati.

Svenska dagen. Programbladet för Svenska dagens huvudfest i Vasa 2016. Bild: Yle/Kati Enkvist. svenska dagen 2016

Vi måste våga tro och lita på att det finns personer i landets ledning som klarar av att se till hela landets bästa, fortsätter Blomqvist.

Hur går det för svenskan i Finland?

Svenska dagens festtalare Anna-Maja Henriksson (SFP) riktade kritik mot Sipiläs regering och säger att vi inte ska vara rädda för att stå upp för vårt modersmål.

- Hur går det för svenskan? Det är en fråga som jag har stött på allt oftare det senaste året. Och en fråga som vi ska ställa oss inte bara i dag.

I den senaste regeringen jobbade man fram landets första nationalspråksstrategi. Den såg dagens ljus 2012.

- Men vad har hänt nu? När har någon senast hört någon minister i nuvarande regering nämna nationalspråksstrategin. Än mindre hänvisat till den för att hitta stöd för pågående reformer, säger Henriksson som i sitt tal bad samtliga ministrar att ögna igenom den.

- Då skulle man kanske bättre förstå varför det är så viktigt att göra grundliga konsekvensbedömningar i samband med större förvaltningsreformer.

Tvåspråkigheten är en rikedom

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry ville lyfta fram rikedomen med att bo i ett tvåspråkigt land. Men också att Österbottens livskraft aldrig utsatts för så kraftiga hot som nu.

- Att lyfta fram rikedomen med tvåspråkighet är som viktigast just nu. Att vi just här, just i dag, har Nordens största kluster i energiteknologi, beror till en stor del på att det svenska språket har en stark ställning här, säger Häyry.

Svenska dagens huvudfest i Vasa 2016

Livebloggen från Svenska dagens huvudfest

Bokbussens personal välkomnar Borgåpolitikernas planer på att köpa en ny bokbuss om ett par år. Borgås bokbuss kör nuförtiden runt också i Sibbo.

Det är fredag och bokbussen har stannat utanför Gumbostrands skola i Sibbo. De äldre barnen får själva komma in i bokbussen och de yngre kommer en liten stund senare med sin lärare.

Eleverna vet precis hur de ska göra. Allra först returnerar barnen de böcker de hade hemma och sedan går de längst bak i bussen för att leta efter någonting nytt att läsa.

- Finns det någon bok med LasseMajas detektivbyrå? frågar en elev.

Bokbusschaufför Ulf Johansson kommer till hjälp. Han får också leta reda på en bok om fiskar och en om dinosaurier.

- Här lånar folk. Vi är faktiskt efterlängtade, säger han.

Ulf Johansson hjälper barnen att hitta i bokbussen. Inne i bokbussen, skolbarn och bokbusschaufför Bild: Yle/Carmela Walder allmänna bibliotek,biblioteksfunktionärer,bokbuss,bokbussar,bokbussen i borgå

Besöken har minskat

Efter att Sibbo fattade beslut om att inte satsa på en ny bokbuss så har Borgå stads bokbuss kört runt också i Sibbo - först på försök under våren och sedan som en permanent lösning efter försöksperiodens slut.

- Jag tycker att det har fungerat bra. Det enda minuset är att bokbussen nu besöker oss bara en gång i månaden, i stället för två, säger läraren Mikaela Mattsson.

Erica Skogster, som är ansvarig för bokbussverksamheten i Sibbo, sitter med i bussen och sköter lånedisken tillsammans med bokbusschauffören.

Hon är nöjd över att Sibbo snabbt fick i gång ett samarbete med Borgå kring bokbussen, men tycker det är synd att antalet besök vid skolorna har minskat.

- Jag hoppas att de i stället lånar flera böcker när vi kommer, säger Skogster.

Många står i kön för att låna. Skolbarn lånar böcker i bokbuss Bild: Yle/Carmela Walder allmänna bibliotek,bokbuss,bokbuss i borgå,bokbussar,Skolbarn

Förslag att köpa ny bokbuss

Borgås stadsstyrelse föreslår att staden ska investera 350 000 euro i en ny bokbuss 2018, men förslaget ska ännu godkännas av stadsfullmäktige.

Förslaget på en ny bokbuss välkomnas så väl av Erica Skogster som av Ulf Johansson.

- En ny bokbuss skulle absolut behövas, så mycket daghem och skolor som det finns, säger Skogster.

- Det är bara positivt, den behövs faktiskt nog, säger Ulf Johansson.

Den nuvarande bokbussen har redan 20 år på nacken och är troligen inte i körskick särskilt många år till.

- Den gick igenom besiktningen, men det börjar nog knaka i fogarna, säger Johansson.

Bokbussen står utanför Gumbostrands skola Borgås bokbuss utanför Gumbostrands skola i Sibbo Bild: Yle/Carmela Walder bokbuss,bokbussar,bokbussen i borgå,gumbostrands skola

Ett bostadshus på cirka 350 kvadratmeter började brinna på Nya Borgåvägen i Sibbo i söndags efter klockan 20.

Brandkåren lyckades begränsa branden till taket, men huset fick rök- och vattenskador.

Brandkåren var på plats till ett på natten under släckningsarbetet.

Ingen person skadades i branden och det är ännu oklart hur den började.

Husets ägare, som var ensam hemma, ringde själv till brandkåren.

Det drabbade huset är ett tvåvåningshus byggt i trä.

Företagarföreningen i Pyttis, Pyhtään yrittäjät ry, har valt årets företag samt årets unga företagare.

Priset gick den här gången till Painotalo Westman, som fyller 35 år nästa vår och har överlevt både recessionen samt digitaliseringen inom branschen.

Den nuvarande företagarens son kommer att fortsätta med företagsverksamheten.

Till årets unga företagare valdes lantbruksföretagaren Teemu Tirronen, som representerar den fjärde generationen på hemgården.

Gården sysslar med mjölkproduktion.

Pyttis kommun var också med och uppvaktade årets företag samt årets unga företagare.

Nu börjar influensavaccineringen i Borgå. De Borgåbor som tillhör olika riskgrupper får sitt influensavaccin gratis.

Borgåbor som inte hör till riskgrupperna får också influensavaccin med recept från läkare om de vill. Då är vaccinet avgiftsbelagt.

Man kan kontakta sin egen hälsostation för mer information.

Samtidigt med influensavaccinet kan man också få pneumokockvaccin som skyddar mot lunginflammation, en följdsjukdom till influensan.

Det vaccinet är avgiftsbelagt för alla grupper. Vaccinet kostar cirka 87 euro, och får att få det måste man begära recept av läkare.

Man kan göra en receptbegäran per telefon hos den egna hälsostationen i god tid före vaccinationen. Om man får ett elektroniskt recept kan vaccinet hämtas från apoteket efter åtta vardagar.

Vuxna vaccineras i Kokon

Influensavaccination för vuxna i Borgå ordnas i år i Kokonhallen.

Till skillnad från tidigare år sker vaccinationerna inte i någon speciell ordning enligt efternamnet. I stället kan man gå till Kokonhallen utan tidsbeställning vid en lämplig tidpunkt.

Om man kommer för att bli vaccinerad ska man vara beredd att bestyrka sin identitet.

Vaccinationen görs på den egna hälsostationen med separat tidsbeställning endast i undantagsfall, som sjukdom eller resa.

Också på rådgivningen och i skolan

Barn i rådgivningsålder och gravida kvinnor vaccineras vid familjens egen rådgivning.

Fredsgatans rådgivning vaccinerar barn och deras familjer utan tidsbeställning onsdagen den 23 november mellan klockan 15 och 18.

Övriga tider görs vaccinationer enligt tidsbeställning på den egna rådgivningen.

Skolelever och studerande reserverar en vaccineringstid hos skolhälsovårdaren. Barn under 18 år behöver föräldrarnas tillstånd för att bli vaccinerade.

De båtägare som fortfarande har sina båtar kvar vid stadens flytande pontonbryggor i Borgå å uppmanas flytta båtarna omedelbart.

- Kölden kom faktiskt lite överraskande också för Borgå stad den här gången. Vanligtvis brukar temperaturen en tid vara på minus bara nattetid, men nu har det varit minusgrader dygnet runt, konstaterar Janita Pihlaja-Wickholm vid Borgå stad.

Hon säger att isen ganska snabbt lägger sig i ån, i synnerhet nu när det inte finns mycket snö. Det lovas minusgrader hela den här veckan.

Båtarna bör flyttas innan de fryser fast i isen. Båt vid frusen å Bild: Yle/Jeannette Lintula borgå å,båt,båtar,hamn,is,å

Borgå stad kartlade situationen under måndagen

På måndag förmiddag kartlade Borgå stads säsongsarbetare situationen vid stadens flytande pontonbryggor i ån i centrum. Vid bryggorna fanns åtminstone fem båtar som behöver flyttas.

Dessutom fanns några båtar i Hammars under måndagen vid en brygga som ska repareras i vinter.

- Jag var i kontakt med två ägare i dag och de lovade ta bort båtarna från Hammars den här veckan, säger Pihlaja-Wickholm.

Hon har också redan hunnit kontakta ägarna till några av båtarna vid pontonbryggorna samt ägaren till en större trålare, som ligger i ån i centrum.

- De letar som bäst efter en innehallsplats för trålaren, men om de inte hittar en så blir den kvar i ån. Den kan bra bli kvar i isen över vintern utan att ta skada, konstaterar hon.

Båt vid frusen å. Bild: Yle/Jeannette Lintula borgå å,båt,båtar,hamn,is,å

Årligen återkommande problem

Varje år är det ett litet problem för Borgå stad att folk inte i tid tar upp sina båtar inför vintern, konstaterar Pihlaja-Wickholm.

- Det är samma förklaringar varje år, och man tycker folk småningom skulle lära sig. En del har inte fått tag på lyftkran, andra har haft bråttom med annat eller så har en flytt av båten helt enkelt inte blivit av.

Det största problemet för staden är de båtar som lämnas kvar vid stadens flytande pontonbryggor.

- Vi för varje år våra pontonbryggor i vinterförvar, men om båtarna står kvar blir vårt eget jobb försenat.

Pihlaja-Wickholm konstaterar att Borgå stad inte brukar rycka ut för att rädda fastfrusna båtar.

- Vi brukar inte röra folks egendom, för det slutar ofta med att vi blir beskyllda för det ena och det andra. Varje liten skråma folk hittar på båten heter det att vi har förorsakat. Därför är det på ägarens ansvar att få upp båten. Det är sen en annan sak om båtar får oljeläckage eller sjunker, då måste vi rycka ut.

De flesta båtägarna har redan tagit upp sina båtar. Borgå å under vinter Bild: Yle/Jeannette Lintula borgå,borgå å,hamn,is,vinter,å

Båten kan ta skada av isen eller av skadegörare

Om det går så att inte ägaren flyttar båten trots överenskommelse så lämnar staden den i ån fastbunden i akterpålen. Då är det ägarens sak att ta sig ut till båten för att få upp den, säger Pihlaja-Wickholm.

Hon konstaterar att de som lämnar kvar båten i isen också kan räkna med en hyra för vintermånaderna.

Det har någon gång hänt att en båt som har lämnats kvar i ån har länsats och söndrats fullständigt, då utomstående har tagit sig fram till den över isen. En båt som lämnas i isen kan dessutom gå sönder, även om den inte råkar ut för skadegörelse.

Janita Pihlaja-Wickholm hoppas att båtägarna nu tar sig i kragen.

- Om man inte tidigare har vaknat upp så får man nog nu lov att lämna alla andra jobb och sköta bort sin egendom från ån.

Båt vid frusen å Bild: Yle/Jeannette Lintula borgå å,båt,båtar,is,vinter,å

Kommunikationsverket har förelagt Posten med vite för att få Posten att snabbare åtgärda problemen i femdagarsutdelningen.

Vitets storlek är 100 000 euro.

Enligt Kommunikationsverket har Posten gång på gång brutit mot postlagen, enligt vilken posten är skyldig att dela ut brev som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna fem dagar i veckan.

Under perioden juni-september uppfylldes det kravet inte i ungefär vart hundrade fall, visar Kommunikationsverkets utredning.

Posten har inte förbättrat utdelningen trots två tidigare beslut från Kommunikationsverket, som därför beslöt att förlägga posten med vite.

Det försämrade föret har lett till trafikolyckor på bland annat Borgåleden. Olyckorna betyder förseningar i trafiken.

Omkring klockan 14 inträffade en bilolycka vid avtaget till Ring III. Till en följd av olyckan var bara en körfil i bruk i körriktning mot Helsingfors men trafiken löper nu normalt igen.

Bara en halv timme senare inträffade en annan olycka då en personbil körde ut vid avtaget till Harabacka på Borgåleden.

Det är ännu oklart om vilka skador olyckorna har lett till.

Flera olyckor i Esbo

Det har skett flera trafikolyckor i Esbo under eftermiddagen. Trafikverket meddelar om olyckor på Ring III vid avtaget till Bemböle och vid Köklax-avtaget.

Klockan halv fyra skedde en olycka på Åboleden mellan Knektbron och Ring I.

Enligt brandmästare Riku Rantala på Västra Nylands räddningsverk är vädret mycket dåligt. Det lönar sig att ta kollektivtrafik och undvika att köra bil.

Artikeln uppdaterades 7.11.2016 kl 15:57 och 16:28 med uppgifter om Esbo.

Jenny Kähärä kommer från Ernestas i Borgå. Hon är 16 år.

Jenny studerar vid yrkesinstitutet Inveon. Hon beskriver sig själv som utåtriktad, positiv, kreativ och trevlig. Hennes musikvitsord är 10.

Hon fotograferar, sjunger och motionerar mycket på sin fritid. Jennys familj har sex hundar som hon varje dag går ut på promenad med.

Att få vara med i luciatrion har varit en dröm ända sedan Jenny var liten. Nu är hon ett steg närmare att få uppfylla sin dröm.

- Jag minns att lucia uppträdde i en kyrka och jag minns kransen på hennes huvud. Hennes röst spelar fortfarande i mitt bakhuvud för den var så bra.

Jenny vill bli Östnylands lucia för att hon tycker om att sprida glädje och för att hon är empatisk och social.

Läs mera:

De vill bli Östnylands lucia 2016

Sju unga kvinnor vill i år bli Östnylands lucia. Omröstningen pågår från och med den 1 november till och med den 28 november.

Säsongen är snart i full gång i de två östnyländska skidbackarna. Sibboåkarna fick snö under skidorna på veckoslutet. Kokonbacken i Borgå öppnar på lördag.

Upp och ner. Upp och ner och upp. Den rätt korta övningsbacken i Tallmo är i flitigt bruk. I den häftiga snöyran är kön till skidliften emellanåt lång. Det är kvällsöppet i Sibbobacken för första gången den här vintern.

slalomåkare i skidlift Bild: Yle/Mikael Kokkola slalom,tallmo

- Vi har railat och en gång klättrat upp för den höga backen för att kunna åka i pudersnö, säger de. Då man railar kanar man på ett rör med skidorna tvärställda.

Att ramla hör liksom till.

- Nå, nog har man några gånger fallit, säger Mikael Lehtimäki. Det tar nog sjukt ibland.

Det senare sägs med ett skratt.

två pojkar på snöbrädor Bild: Yle/Mikael Kokkola Slalombacken,tallmo

- Jag tänker vara här i backen sex gånger i veckan för att träna på hopp och trick.

Hans grenar är freestyle, halfpipe, rail och puckelpist.

- Att flyga fram genom luften är roligt och det ger en stor känsla av frihet, säger Weckström.

Tommi Weckström och Mikael Lehtimäki. två pojkar med slalomhjälmar Bild: Yle/Mikael Kokkola slalom,tallmo,tommi weckström och mikael lehtimäki

två pojkar på snöbrädor Bild: Yle/Mikael Kokkola snowboardåkning,tallmo

vintersport i backen Bild: Yle/Mikael Kokkola slalom,Snöbrädor

I Kokonbacken i Borgå blir det premiär på lördag.

- Vi har haft tre dåliga vintrar, så visst är det fint att nu kunna öppna så här pass tidigt, säger Niklas Blomander. Senast körde vi i gång den andra januari.

Till veckoslutet är barnbacken i gång och kanske också familjebacken. Snökanonerna är i full gång.

- Det skulle få vara lite kallare då vi gör snö. Helst närmare minus tio grader.

snökanon gör snö Bild: Yle/Mikael Kokkola slalom,snökanoner,tallmo

snökanon gör snö Bild: Yle/Mikael Kokkola snökanoner,tallmo

Lappträsk ser inte ut att höja kommunalskattesatsen nästa år. Kommunstyrelsen inledde behandlingen av budgeten på sitt möte på måndag kväll.

Enligt budgetförslaget skulle skattesatsen år 2017 vara på samma nivå som i år, det vill säga 20,5 procent.

Lappträsk eftersträvar ett nollresultat för år 2017. För att nå det målet måste man hitta nya inbesparingar.

Det ekonomiska läget är osäkert bland annat för att det är oklart om Civiltjänstcentralen blir kvar i kommunen.

År 2018 kan en höjning av kommunalskattesatsen bli aktuell.

Point College och Inveon kom på första och andra plats i en mätning om hur studerande vid skolor får jobb efter avslutade studier.

Förutom hur bra studerande fick jobb efter avlagd examen mättes också bland annat hur stor procent av dem som inledde studier som fick examen inom utsatt tid, hur stor del som avbröt sina studier och hur många som fortsatte att studera efter examen.

Undersökningen omfattade dem som började studera år 2011.

Man beaktade också hur behöriga lärarna är samt hur mycket utbildningsanordnarna satsar på fortbildning av personalen.

Point College och Inveon deltog i serien för mindre utbildningsanordnare med fler än ett utbildningsområde.

Sibbofullmäktige hade ett maratonmöte på måndagen, från klockan 15 till klockan 23. En fråga som väckte mycket debatt var utvidgningen av skolan Sipoonlahden koulu i södra Sibbo. Fullmäktige beslöt också om skattesatsen för nästa år.

Kommunfullmäktige i Sibbo godkände projektplaner för utvidgningen av bildningscentret Nickby hjärta samt Sipoonlahden koulu på måndagen. Dessutom godkändes en projektplan för byggandet av daghemmet vid Nickby hjärta.

Elevantalet växer, vilket gör att nya lokaler behövs.

När Sipoonlahden koulu utvidgas är tanken att Söderkulla skolcentrum flyttar in där.

Vad gäller Nickby hjärta så är tanken att bygga en gymnastiksal, nya skollokaler för årskurs 1–6 och förskolelokaler för cirka 350 barn.

Elevantal väckte debatt

Fullmäktiges ordförande Christel Liljeström (SFP) säger att det blev en hel del debatt om speciellt Sipoonlahden koulu under måndagens möte.

– Främst handlade det om dimensioneringen på 1 300 elever, och om man vill profilera kommunen genom att bygga Finlands största enhetsskola, säger Liljeström.

Arkivbild av Christel Liljeström. Fullmäktigeordförande Christel Liljeström från Sibbo. Bild: Yle/Katarina Lind christel liljeström,politiker,sibbo

Bland annat önskade en del ledamöter mer utredningar kring till exempel säkerhet, trafikarrangemang, undervisningssättet och ledarskapet i huset. Önskemålen ska användas för att komplettera planen under den fortsatta behandlingen.

Det kom förslag om att återremittera projektplanerna för Nickby hjärta och Sipoonlahden koulu, men förslagen förlorade efter omröstning. En ledamot ville att planen för Sipoonlahden koulu inte skulle godkännas, men förslaget understöddes inte.

Plantåget har tuffat på

– Det blev också en hel del diskussion om processen och om hur planerna har kunnat ändras så mycket från de vi började med utan att politikerna har märkt det, säger Christel Liljeström.

Planen för Sipoonlahden koulu har gått igenom ett antal olika instanser. I varje instans har det enligt Liljeström knarrats lite, men tåget har ändå rullat på.

– Mest handlade diskussionen om politiska styrgrupper och vad deras roll är.

Till exempel i fallet Sipoonlahden koulu har styrgruppen varit bra sammansatt med representanter för bland annat lärarkåren, elevkåren, sakkunniga, tjänstemän och politiker.

Men enligt Liljeström har gruppens uppgift främst varit att den har fått en del information om planerna och diskuterat dem.

– Alla har inte varit nöjda med olika lösningar, men planerna har ändå gått vidare som sådana, säger hon.

Budgetberedningen fortsätter på tisdag

Investeringsdelen för Nickby hjärtas utvidgning ska ännu godkännas skilt. Utvidgningen påverkar budgeten från 2018 och framåt.

Skolcentrumet Nickby hjärta stod klart den här hösten. ingången till kungsvägens skola/nickby hjärta i sibbo Bild: Yle/Stefan Härus kungsvägens skola,nickby,Nickby,nickby hjärta,Sibbo,östnyland

Planerna för Sipoonlahden koulu ska ändå beaktas redan i budgeten för 2017, vilket betyder att de är relativt klappade och klara.

– Men visst ska de behandlas ännu i utskott och styrelsen framöver, så på det viset var fullmäktiges beslut inte det sista klubbslaget.

Sibbofullmäktige sköt upp budgetbehandlingen till tisdag kväll. Man fattade ändå beslut om skattesatserna för 2017.

Kommunalskatten höjs inte, utan hålls på 19,25 procent. Fastighetsskattesatsen för obebyggda byggnadsplatser höjs från 3 procent till 4 procent, i stället för 6 procent som kommunstyrelsen föreslog.

Under den senaste veckan har Borgå stad jobbat hårt för att fixa isturer åt dem som drabbades i samband med den akuta stängningen av ungdomsishallen. Bland annat fylls den stora ishallen i Kokon, samt konstisbanan i centrum och rinken intill.

Förra veckans onsdag beslöt Borgå stad att stänga den så kallade ungdomsishallen i Kokon med omedelbar verkan, på grund av risk för takras.

Det ledde till en besvärlig sits för de föreningar som använder ishallen, bland annat Hunters ishockeyjuniorer och konståkningsföreningen Porvoon taitoluistelijat (PTL).

Sedan torsdagen har Borgå stad och föreningarna förhandlat om olika alternativ för att kunna hålla verksamheten i gång. Chefen för idrottstjänster Per Högström säger att användningsturerna förnyas och justeras på stadens isar från den här veckan.

– Som tur har vi köld och vinter ute så att vi också kommer i gång med konstisbanans rink. Det blir lite vinterklassiker det här året, som det ser ut just nu, säger Högström.

Träningsturerna i stora ishallen justeras

Stängningen innebär också en del utmaningar för skolorna, som har använt ungdomsishallen från klockan 8 till 15 på vardagarna. Hallen har varit fullbokad.

Enligt Per Högström är det första steget att justera träningsturerna i den stora ishallen.

– Där har de föreningar som har träningstur i den stora ishallen, bland annat Hunters representationslag, kommit emot. Den kommer att vara full från klockan 7 till 23.30 ända till slutet av april.

Arkivbild av Per Högström. Per Högström Bild: Yle/Fredrika Sundén per högström

En del av justeringarna i den stora ishallen sker på friåkningens bekostnad. Tyvärr, konstaterar Högström.

För att se till att alla ska ha möjlighet att åka skridsko kommer staden att införa tvåskifte på konstisen och i konstisens rink på lördagar och söndagar.

Isarna iståndsätts så snabbt som möjligt

Finns det en möjlighet att iståndsätta utomhusrinkar på olika håll i Borgå?

Per Högström säger att staden redan har börjat frysa ner de planer som finns i centrum. Väderleksrapporten lovar fortsatt kyla, så jobbet med isarna är på god väg.

– Ishockeyjuniorerna och PTL kommer att ta i bruk den lilla rinken vid konstisplanen. Där är träningsturer kvällstid.

Det ställer ändå till med vissa utmaningar vad gäller kommunserien i bandy. Högström säger att staden försöker se till att den kan spelas efter klockan 20 på vardagarna, samt lördagar och söndagar.

– Det blir nog en kompromiss den här vintern för att vi över huvud taget ska kunna spela den serien.

Dessutom är tanken att iståndsätta naturisarna i Kvarnbacken och Vårberga samt byisplanerna så snabbt som möjligt.

Hoppas på hallreparation med snabb tidtabell

Vad gäller ungdomsishallen och de nödvändiga reparationerna där har läget inte förändrats nämnvärt under den knappa veckan sedan stängningen.

– Det faller på vår lott att se till att snön hålls borta från taket. Vi ska ha snö i skidspåren och snö bort från taket, så det finns jobb tillräckligt.

Arbetena i ishallen inleds med att ta bort det nedre taket. Sedan börjar man planera den förbättring av konstruktionerna som ska göras.

Planen ska vara klar i november, och Högström hoppas att själva reparationerna sedan kan börja så snabbt som möjligt. Det är lokalitetsledningen och Sweco som ansvarar för det.

– Om man är riktigt, riktigt positiv, så hoppas jag att vi ska kunna använda ishallen ännu i år. Om det ens lite krånglar så pratar vi om hela säsongen. Det är lite öppet där ännu.

Skidspåren i skick senast på onsdag

Under de närmaste dagarna ska det fortsätta att snöa i Östnyland och Borgå. Staden planerar också att börja iståndsätta skidspåren, om inte redan på tisdag eftermiddag så på onsdag morgon.

Arkivbild från skidspåret i Humla. Skidåkare i spåret Bild: YLE/ Bettina Aspfors humla friluftsstuga,skidning,skidspår,skidåkare

Då fixas i första hand huvudspåren, som det i Humla. I Kerko är arbetena redan i gång.

– I Kokon har vi en viss utmaning eftersom vi utför vissa jordarbeten för fotbollshallen där ännu på tisdagen. Men i morgon ska vi köra ut snö på den sträckan där vi ”råddar” om.

Per Högström hoppas att det ska finnas någon slags skidspår i användning för dem som skidar fri stil redan på onsdagen. Det gäller Kerko, Humla och det en kilometer långa spåret i Kokon.

Staden informerar om skidspåren på tisdagseftermiddagen.

Företaget Amerikan Porsas har utsetts till årets företag 2016 av Lappträsk kommun. Företagarna bakom bolaget blickar framåt med tillförsikt trots utmanande tider inom branschen.

- Det känns positivt att kommunen har noterat och uppmärksammat vår verksamhet. Inte har vi desto mer hunnit fundera på priser här under den vardagliga verksamheten, säger Guy Bosas vid Amerikan Porsas Oy.

Bosas driver företaget tillsammans med den andra ägaren Niels Borup. Amerikan Porsas startade verksamheten år 2002 och produktionen finns i Pockar i Lappträsk.

Företaget föder upp tusentals smågrisar per år, som säljs vidare till slaktsvinstall och andra gödsvinsuppfödare i det skedet då grisarna väger mellan 25-30 kilogram. Grisarna kan väga upp till 120 kilogram innan de slutligen är slaktmogna.

Lappträsk kommun har sedan år 2000 utsett årets företag i kommunen. I fjol segrade Carlo Casagrande Oy. kommunalgården i lappträsk Bild: YLE/Stefan Härus kommunalgård,lappträsk,lappträsk kommunalgård,östnyland

Svåra tider för svinuppfödarna i Finland

Amerikan Porsas blickar framåt trots utmanande tider inom branschen.

- Det är ganska allmänt känt att svinnäringen är trängd i Finland för tillfället och priserna är ganska dåliga, vilket de har varit redan i flera års tid, konstaterar Bosas.

Han säger att den finska marknaden inte riktigt vill funktionera. Det handlar om en liten marknad och tack vare en stor import av svinkött har man fått till stånd ett visst överutbud på marknaden i Finland.

- Handeln är för koncentrerad här i Finland och har en sådan makt att våra slakterier inte riktigt kan förhandla effektivt. Det syns tyvärr i våra producentpriser.

Med producentpris avses det pris uppfödaren får i handen. Bosas säger att priserna inte har förändrats överhuvudtaget på ett år.

- Man har nu nått en sådan gräns att man inte längre kan sänka priserna.

Innan det sjönk priserna i fem års tid och Bosas säger att de har sjunkit med tiotals procent. I dag ligger Finland nästan 40 cent under tyskarnas producentpris per kilogram svinkött.

- Vi ligger 50-60 cent under det svenska producentpriset och har Europas lägsta producentpris för tillfället.

Bosas säger att priserna hålls nere tack vare det överutbud av produkter man har lyckats få till stånd på marknaden.

Producentpriset har sjunkit i flera års tid, säger Bosas (illustrerande arkivbild). Griskultingar Bild: Seppo Nykänen djur,gris,grisar,griskulting,griskultingar,kulting,kultingar,svin

Svårt att få finländsk arbetskraft

För tillfället har företaget sex stycken anställda, varav tre är utländsk arbetskraft.

- Det är svårt att få finländsk arbetskraft till lantbruksgårdar nuförtiden. En del finländare går hellre arbetslösa än kommer till ett svinstall på jobb, konstaterar han.

Två av de anställda vid företaget är Lappträskbor. För tillfället finns inga planer på att utvidga verksamheten och desto mer samarbete med kommunen har Amerikan Porsas inte haft.

- Vi har egentligen inte behövt kommunen så mycket under åren, men vi betalar ju mycket skatt här.

Grannsämjan bättre i dagens läge

För snart tio år sedan fanns det grannar till företaget som motsatte sig företagets planer på att utvidga verksamheten, men i dagens läge har situationen lugnat ner sig.

- Det handlade egentligen mest om avundsjuka hos två tidigare svinproducenter i samband med att vi byggde så stort här i Pockar. De som kände till omständigheterna visste att det aldrig handlade om luktolägenheter eller andra problem, säger Bosas.

Han känner inte heller till att någon granne i dagens läge skulle ha något att invända mot svinstallsverksamheten.

Företaget ser positivt på framtiden trots det osäkra läget på marknaden.

- Det gäller att försöka överleva. Vi har ändå satsat ganska mycket på produktionen och vi har människor på jobb här som har en familj att försörja. Så det gäller att se framåt och försöka hålla företaget igång fast det inte alltid är så strålande tider, säger Bosas.

Amerikan Porsas har satsat ganska mycket på produktionen och försöker överleva trots att det är dåliga tider för svinuppfödarna just nu (illustrerande arkivbild). Grisar Bild: Yle/ Anna Kyhä gris,grisar,svin,svingård