Borgåborna tog emot snön med blandade känslor. Barnen skrek av förtjusning då de kunde rutscha ner för backarna, medan andra suckade djupt och tog fram snöspaden för att gräva fram bilen.
Borgå var på tisdag morgon den kommun som fått mest snö i hela Finland, berättar Meteorologiska institutets meteorolog Eerik Saarikalle för Iltalehti.
Bilar, tak och gator täcktes av snö.Bilar och hus täckta av snö på Mellangatan i Borgå.Bild: Yle / Hanna OthmanBorgå,gamla stan i borgå,mellangatan,mellangatan i borgå,snö,vinter
Borgå hade fått tolv centimeter snö, med Vanda och Esbo på andra plats med tio centimeter.
Under förmiddagen fortsatte snön falla och på tisdag eftermiddag uppmättes snödjupet redan till nitton centimeter.
Vintervy över Gamla stan i Borgå från Borgbacken. Bild: Yle / Hanna Othmanborgbacken i borgå,Borgbacken, Borgå,Borgå,Borgå å,gamla bron i borgå,gamla stan,gamla stan i borgå
Utanför en av affärerna i Gamla stan i Borgå håller en företagare på att sopa bort snön framför trappan. Hon blir inte förvånad av att höra att Borgå fått mest snö i Finland.
- Det kan jag bra tänka mig. Redan i morse då jag röjde snö hemma på gården kändes det som att det fanns massor av den.
Vintern kom till Mellangatan i Borgå.En kvinna sopar bort snön utanför sin affär i Borgås Gamla stan.Bild: Yle / Hanna OthmanBorgå,gamla stan,gamla stan i borgå,mellangatan,mellangatan i borgå,riimikko,snö,snöarbete,snöröjning,vinter
- Det värsta är att allt det här kommer att smälta vid något skede och sedan kommer vi att halka omkring på gatorna innan den riktiga vintern kommer, säger hon och tror alltså inte att vintern kommit för att stanna till våren.
En grupp med barn från daghemmet Touhula har tagit sig till Stora Borgbacken. Barnen roar sig med att åka ner för sluttningen och sedan klättra upp tillbaka. De gör det om och om igen, med ögonen glänsande av förtjusning och kinderna röda av den kalla luften.
Några kvistar i backen stoppar inte farten. De hjälper då man ska klättra upp tillbaka.Tre barn i pulkabacken på Stora Borgbacken i Borgå.Bild: Yle / Hanna Othmanbarn,pulkabacke,snö,touhula,vinter
- Det bästa med snön är att man kan rutscha, ropar sexåriga Kasper Boijer från backen. Han har inte tid med att stanna och svara på reporterns frågor, han vill åka på nytt och på nytt ner för backen.
Femåriga Taru Kantola tycker att det bästa med snö är att man kan göra snöbollar.
Vad gör du med snöbollarna?
- Leker snökrig! Ifjol gjorde jag också snölyktor och satte ljus i dem. De är vackra på kvällen, säger Taru.
På tisdag gick det inte att göra snöbollar, till Tarus besvikelse.Femåriga Taru Kantola leker i snön.Bild: Yle / Hanna Othmanbarn,snö,touhula
Den här gången var det inte kramsnö som föll över Borgå så snökriget får vänta till en annan dag.
Barnträdgårdslärarna som vaktar barnens lek berättar att den tidiga snön totalt överraskade dem i år. Vanligtvis kan man skida först efter nyår, men nu måste de fundera om de aktiviteter de hade tänkt göra med barnen.
Två barn från Touhula daghem leker i snön.Bild: Yle / Hanna Othmanbarn,touhula,vinter
De tittar på de glada och högljudda barnen som åker kana nerför backen och konstaterar att det är tur att Borgbacken finns så pass nära att de kan ta dem dit och leka, också på kort varsel.
Ett svagt istäcke har redan bildats på Borgå å.Ett svagt istäcke har redan bildats på Borgå å.Bild: Yle / Hanna OthmanBorgå,Borgå å,gamla stan i borgå,strandbodarna i borgå,vinter
Lopptorg och second hand-affärer i Borgåtrakten har fått en ny konkurrent. Daniela Karlsson tröttnade på att jaga barnkläder på loppisar och grundade eget.
Lillemor’s second hand har precis öppnat sina dörrar för första gången i Vårberga köpcentrum när de första nyfikna tittar in.
Två damer med gångstavar ser sig omkring och nickar gillande. Den här gången blir det ändå inga inköp. En av de anställda vid mataffären precis intill tittar in och känner på de minsta babykläderna. Hon rusar iväg och lovar återkomma efter arbetsskiftet.
Så lätt som möjligt
Långa rader med färggranna små kläder och inredningsprylar fyller den 55 kvadratmeter stora affären. Kläderna är begagnade men inredningsartiklarna har butiksägare Daniela Karlsson handplockat bland annat från Frankrike.
Karlsson började göra reklam för sin affär för en månad sedan för att ha något att sälja från och med dag ett. Hon har själv handlat barnkläder på loppisar i flera års tid. Det var tidskrävande för en arbetande mamma att hitta de rätta sakerna att köpa.
- Jag började fundera på hur jag kunde utveckla konceptet för att göra det så lätt för både köparen och säljaren. Så kom jag som småbarnsmamma fram till att det ska vara enkelt att hämta in saker.
Konceptet är enkelt: affären har kassar i en särskild storlek som kunden får fylla med kläder, leksaker, barnböcker, spel eller filmer. Karlsson tar betalt per kasse.
Lillemor's säljer också inredningsartiklar.affisch och en spegel där en kvinna syns i bakgrundenBild: Yle/Erica Vasamadaniela karlsson,lillemors,lillemors second hand,loppis i borgå,second hand,second hand i borgå,second hand-affär
Rent och helt
Daniela Karlsson sköter prissättning och försäljning av varorna. Kunden kan också bestämma priset själv, speciellt om det är frågan om mer värdefulla plagg.
Kläderna ska vara rena och kan vara i storlek 50-170 cm.
- För tillfället tar de slut ungefär vid 128, större kläder än det är svåra att få tag på på loppis. Jag tror det beror på att äldre barn växer procentuellt sett mindre och använder sina kläder längre. Riktigt små barn byter storlek tre, fyra gånger på ett år.
Affären finns i Vårberga köpcentrum, intill s-affären.second hand-affärBild: Yle/Erica Vasamalillemors,lillemors second hand,loppis,loppmarknad,loppmarknad i borgå,second hand,second hand-shop i borgå
Har framtidstro
Läget i Vårberga köpcentrum har många goda sidor, säger Daniela Karlsson.
- Som mamma uppskattar jag det att man kan göra flera saker samtidigt. Man kan handla mat och apoteket finns invid. Dessutom är parkeringen gratis till skillnad från centrum där det ibland är svårt att hitta parkeringsplats.
Karlsson ser Natiainen, en annan affär som specialiserar sig på begagnade barnkläder, som sin största konkurrent. Nu driver hon Lillemor’s second hand ensam, sex dagar i veckan.
- Jag är här själv alla dagar till att börja med. Vi får se sen längre framåt om jag måste anställa flera hit – det hoppas jag på!
Musikern, pianisten Jan-Erik "Janne" Mansikka från Borgå får på fredag ta emot Barbara Helsingius-priset som nu delas ut för tredje gången av sällskapet Visans vänner.
Barbara Helsingius-priset grundades år 2012 på Barbaras 75-årsdag. Priset delas ut vartannat år av sällskapet Visans Vänner till en "finländsk visartist, visaktivist eller visgrupp som genom sin aktivitet bidrar till att öka intresset för viskonst i nordisk tradition och samtidigt gynnar Visans Vänners syften".
Det berättas att Jan-Erik i princip kan sätta sig vid pianot tillsammans i stort sett vilken visartist som helst och att resultatet alltid blir mer än ett plus ett.
- Jag är nog lite förbryllad över att jag får priset för det är ju oftast sångare som premieras av visvänner. Jag är ju uttryckligen en instrumentalist. Men visst är jag smickrad, säger Mansikka då vi ringer upp och gratulerar.
Musikerjobbet är en bisyssla
Jan-Erik Mansikka är pedagogie doktor och till vardags utbildningsforskare vid Helsingfors universitet. Dessutom undervisar han som timlärare på Sibeliusakademin. Musicerandet har han som bisyssla.
- Jag tycker om visformatet för det ger ofta frihet att jobba fram någonting tillsammans och jag tycker om att improvisera och experimentera.
Musikaliteten går i arv
Jan-Eriks pappa var en duktig jazzpianist så han har hört musik ända sedan barnsben så det föll sig naturligt att själv börjar spela. Det har ofta varit ont om tid att vid sidan om det egentliga jobbet och familjefarsrollen att hitta tid för musiken.
- Men det man stark känner för hittar man märkligt nog tid för, konstaterar Jan-Erik.
Han funderar att han är långt ifrån en färdig musiker och det han gärna skulle vilja förbättra sina kunskaper att kunna läsa noter. Också rent tekniskt skulle han gärna utvecklas som pianist.
I juryn för årets Barbara Helsingius-pris satt kompositören Markus Fagerudd, ordförande Maryelle Lindholm och Henrik Huldén, sekreterare för Sällskapet Visans Vänner i Helsingfors, som har instiftat priset vid hedersmedlemmen Barbara Helsingius 75-årsdag år 2012.
Priset får Jan-Erik ta emot fredagen den 11.11 i samband med Visans Vänners konsert, en såkallad Helafton i Helsingfors. Priset består av ett bidrag till en viskonsert som pristagaren själv får planera.
Tidigare pristagare är Sara Selenius (2012) och Frida Andersson (2014).
Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä ställer sig, som sista yrkesutbildningsanordnare, bakom Borgå stads kompromissförslag för hur utbildningen i framtiden ska ordnas i regionen. Ännu återstår många komplicerade frågor att lösa.
Samkommunens fullmäktige ställer sig bakom Borgå stads förslag efter ett långt möte på tisdag kväll.
Enligt förslaget går Inveon samman med Prakticum, medan Point College bildar ett bolag med Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, som driver Amisto och Edupoli. I det bolaget är det meningen att Borgå ska äga över 50 procent.
I framtiden ska det alltså finnas två bolag som erbjuder yrkesutbildning i Östnyland.
mötespapper på ett bordBild: Yle/Mikael Kokkolamöten
Det tog många timmar för samkommunens fullmäktige att fatta ett beslut i frågan. Piruetterna kring att komma vidare med planeringen av den framtida yrkesutbildningen var många.
Först möttes samkommunens styrelse. Sedan hölls gruppmöten inför själva fullmäktigemötet. Mitt i fullmäktigemötet hölls sedan en paus för ett nytt styrelsemöte. Efter det fortsatte fullmäktigemötet igen.
- Det här kan nog ses som ett steg framåt. Nu har vi ett beslut i frågan, säger Bo Lindfors, som representerade ägarkommunen Lovisa på mötet.
På mötet var det Borgå stad, Sibbo kommun och ett ombud från Lovisa som röstade för förslaget. I minoritet blev de små kommunerna: Orimattila, Askola, Lappträsk, Mörskom, Borgnäs och Pukkila samt två ombud från Lovisa.
Bo Lindfors.Man som står i tom matsalBild: Yle/Mikael Kokkolabo lindfors,lovisabo
- Som jag ser det bör den finska samkommunen nu börja samarbeta med de övriga utbildningsanordnarna. Andra stadiets utbildning är den viktigaste utbildningen vi har i Östnyland, säger Lindfors.
Beslutet gör det också möjligt för Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä att söka extra statsbidrag för nästa år. Tidigare har samkommunen samarbetsförhandlat och tvingats spara.
Det verkar allt mer troligt att energibolaget Fortum ansöker om tilläggstid för kärnkraftverket i Lovisa, skriver tidningen Uusimaa. Reaktorerna är i slutet av sin livstid.
De nuvarande två reaktorerna vid kärnkraftverket i Lovisa får inte användas efter 2027 och 2030.
Fortums vd Pekka Lundmark har sagt till MTV3 att det är möjligt att göra en del förbättringar vid kärnkraftverket, för att sedan kunna ansöka om fortsatt användningstillstånd.
Beslutet har ännu inte fattats. För Fortums del kommer det att fattas på kommersiella grunder.
Till tidningen Uusimaa säger en representant för Arbets- och näringsministeriet att det inte finns några tekniska hinder för att kärnkraftverket i Lovisa kunde fortsätta.
Alla delar av kärnkraftverket kan bytas ut, men hittills har ingen bytt ut en hel reaktor.
Att bygga ett nytt kärnkraftverk skulle kosta flera miljarder euro. Enligt tidningen betyder det här att det skulle vara lönsamt för både ägarna och nationalekonomin om de gamla kärnkraftverken förnyades och förbättrades.
Kärnkraftverket i Lovisa var det första som byggdes i Finland.
Meteorologiska institutet varnar bilister för mycket dåligt väder i trafiken. En kylig vind kniper i kinderna under de kommande dagarna.
Väglaget är mycket dåligt i Östnyland på grund av snöfall och uppvirvlande snö, varnar Meteorologiska institutet. Varningen gäller hela sydkusten samt södra Karelen.
Borgå täcks av ett 21 centimeter tjockt snötäcke på onsdag morgon. Täcket blir tjockare under onsdagen, förutspår väderprognosen. Från och med eftermiddagen kan det snöa rikligt.
Kvicksilvret visar på fyra minusgrader under onsdagen, men den ostliga eller nordostliga vinden gör att vädret känns betydligt kallare, till och med som minus tio grader.
Meteorologiska institutets väderkartor visar att snöfallet tar en paus på ett knappt dygn, för att börja igen på torsdag eftermiddag. På torsdagen vänder vinden och en kylig nordan kniper i kinderna.
Fredagen väntas bli kallare i regionen, till och med åtta grader kallt och vind från nordväst.
I fjol anlände vintern till södra Finland betydligt senare än vanligt och det stärker känslan av en extra tidig vintersäsong i år. Enligt väderuppgifter från de senaste 30 åren har vintern i år nått Sydkusten flera veckor tidigare än genomsnittet.
Den termiska vintern brukar börja i söder först mot slutet av november. I år har den kommit igång i början av november, medan den i fjol nådde den de södra delarna av landet extra sent, först i slutet av december.
Vintern 2013 inleddes i söder först i januari.
Den termiska vintern börjar då hela dygnets medeltemperatur varaktigt sjunker under noll grader.
Också första snön kom tidigt
Men till exempel i Karleby har den termiska vintern börjat enligt ett förhållandevis normalt vädermönster, det vill säga i början av november.
Den första snön brukar falla före den termiska vintern. Också den anlände tidigt i år i södra Finland eftersom den vanligtvis faller först under andra halvan av november.
Enligt meteorologen Eveliina Tuovinen ligger fortsättningsvis ett lågtryck ovanför södra Finland och Baltikum och det betyder fortsatt snö. I övriga delar av landet råder högtyck.
Snötäcket är ymnigt i öster, norr och längs sydkusten.
För några veckor sedan totalförstördes däckföretaget Euromasters lokaler i Borgå i en eldsvåda. Tanken är att bygga nytt så snart som möjligt.
Euromaster i Borgå har fått i gång sin verksamhet efter den förödande eldsvådan för några veckor sedan. Företagets hall i Östermalm i Borgå totalförstördes.
Dock är verksamheten aningen bristfällig ännu, säger vd Carl Segercrantz.
– Vi är tillfälligt inhyrda hos Porvoon autopalvelu och har en liten verksamhet där. På den tunga sidan betjänar vi våra kunder främst med vår servicebil. Men vi är långt ifrån den kapacitet vi borde ha.
Företaget håller dessutom på att leta efter andra tillfälliga lokaler där man kunde bedriva sin verksamhet ända tills man har hunnit bygga nya, egna lokaler i Borgå.
– Vi är i startgroparna att ta de första spadtagen så fort myndighetsprocesserna är klara och vi har alla bygglov som behövs, säger Segercrantz.
Inget officiellt om brandorsaken
Då eldsvådan började höll Euromaster på med att renovera taket på sin hall i Borgå. En teori var att eldsvådan startade i samband med renoveringen.
Euromaster har ändå inte fått några officiella besked om brandorsaken från polisen ännu i det här skedet.
Enligt Carl Segercrantz torde det ändå vara ganska klart att takrenoveringen var orsaken.
– Alla processer med försäkringsbolaget är i gång och saken framskrider, men vi har ännu inte fått någon slutlig information.
Julgranarna anlände till Borgå centrum på onsdagsförmiddagen. De sattes upp på Gamla rådhustorget och utanför stadshuset.
Det här är ett tydligt tecken på att Borgå har inlett förberedelserna inför julen.
Granarna transporterades mellan klockan 8 och 12. Transporten av den ena julgranen gick från Vårberga längs Sibeliusbulevarden och Mannerheimgatan till Rådhustorget.
Den andra julgranen transporterades från Vårbergavägen längs Alexandersgatan till stadshuset.
Gran lyfts med lyftkran på gamla rådhustorget i Borgå. Arbetare ser på.Bild: Yle/Jeannette Lintulagamla rådhustorget,gamla rådhustorget i borgå,gran,julgran,julgran i borgå,lyftkran
Arbetare står vid julgran som sätts uppBild: Yle/Jeannette Lintulaarbetare,gamla rådhustorget i borgå,gran,julgran,julgran i borgå
I år kommer granarna från Borgå stads egna skogar, enligt arbetsledare Mirjam Manninen från kommuntekniken.
Staden vill ändå tacka de privatpersoner som erbjöd sig att donera granar.
Snön formligen vräkte ner då granen togs ner från transportfordonet och restes på Gamla rådhustorget. Nästa steg är att dekorera den med lampor.
Stadsstyrelsen i Lovisa ska på måndag ta ställning till om staden ska köpa Adas och Gladas lilla blåa hus.
Huset är egentligen en kuliss utan bakvägg, från inspelningarna av de tre filmerna om Ada och Glada. Om stadsstyrelsen i Lovisa ger grönt ljus för köpet, kommer kulisshuset att få en bakvägg.
Huset med kostnader för arbeten beräknas kosta totalt 20 000 euro. Filmhuset placeras troligen i lekparken vid Kapellparken.
Lovisa stads utvecklingsdirektör Sten Frondén säger att en ansökan om åtgärdstillstånd redan har lämnats in. Han tror att det berömda filmhuset lockar turister till Lovisa.
Från tidigare har staden byggt en Ada och Glada temalekpark vid Strandvägen.
Ada och Glada-lekparken vid Strandvägen i LovisaLekpark i LovisaBild: Yle/Sofia Strömgårdada och glada,lekpark i lovisa
Finskspråkiga barn inom småbarnsfostran i Lovisa kan få språkbad från och med hösten 2017.
Det här beslöt stadsfullmäktige i Lovisa på onsdag kväll enhälligt efter en livlig debatt i positiv anda. Fullmäktigeledamöterna ville främst få information om vad språkbadet kommer att kosta staden.
För höstterminen 2017 beräknas kostnaderna uppgå till 30 000 euro. Efter det ökar kostnaderna med omkring 100 000 euro per läsår. I det första skedet omfattar språkbadet barn i åldern fyra till fem år.
I ett senare skede besluter Lovisa stad om det finns tillräckligt intresse för språkbadsklasser i förskolan och skolan.
Språkbadsverksamheten skulle sannolikt inledas i Rauhalan päiväkoti. I vilken skola språkbadsverksamheten kunde inledas är ännu öppet. Lovisa stad ordnar och betalar resorna för de barn som går i språkbadsklasser.
Alla elever ska bemötas på sitt modersmål i det stora och nya tvåspråkiga skolhuset i Nickby. I praktiken lyckas det inte alltid.
Efter en insändare på Sipoon Sanomats webbplats har en mindre debatt blossat upp i Sibbo om språkklimatet i den nya skolfastigheten. Enligt insändaren har svenskspråkiga elever hamnat i situationer där lärare endast har talat finska med dem.
Både Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu verkar i Nickby hjärta. Det handlar sammanlagt om närmare 700 elever. Språkgrupperna är nästan lika stora.
Elver i stor skolmatsalBild: Yle/Mikael KokkolaNickby,nickby hjärta,skolan (fenomen)
Med en mun försäkrar de båda rektorerna, Liisa Juga och Petra Paakkanen, att samarbetet mellan skolorna går väldigt bra.
- Jag ser det som en fin möjlighet för oss alla att få vara i en tvåspråkig miljö, säger Liisa Juga, rektor för Sipoonjoen koulu. Vi får lära oss både språk och kultur av varandra.
För att allt ska gå smidigt i den tvåspråkiga miljön finns klara riktlinjer för hela Nickby hjärta. Det finns en svenskspråkig och en finskspråkig del och så gemensamma lokaler som matsalen och aulan där båda språken lever tillsammans.
- För lärarna gäller regeln att alltid tala det språk som eleven talar, säger Petra Paakkanen, rektor för Kungsvägens skola.
- Ibland kanske man börjar på fel språk med en elev man inte känner från förr. Om läraren inte klarar av att kommunicera på elevens modersmål, så går läraren efter någon som kan det.
Så ska det gå till åtminstone i praktiken.
Niko Virtanen, Alexander Lindén och Jessi Hutukka.Tre elever står i skolaulanBild: Yle/Mikael Kokkolanickby hjärta
Inne i den stora aulan, skolhusets hjärta, hörs både finska och svenska i en glad kakofoni. Det är matrast på gång.
Niko Virtanen, Alexander Lindén och Jessi Hutukka går på årskurs nio och de tar språkfrågan med ro.
- I matsalen kan det hända att någon lärare på finska ber oss ta av mössan, säger Alexander Lindén.
Själv klarar han finskan bra, men säger att det finns kompisar som nog förstår, men inte själva talar finska.
- För dem är det inte skojigt.
Alla tre elever tycker att skolmiljön ger goda möjligheter för alla i huset att öva både finska och svenska. Nästan dagligen händer det att någon de känner blir tilltalad på finska av lärare och personal.
Konst på skolvägg i form av ett stort hjärtaBild: Yle/Mikael KokkolaNickby,nickby hjärta
Rektorerna är förvånade över att det sker så pass ofta.
- Vi hoppas förstås att eleverna eller deras föräldrar kontaktar oss, då det slinter med språken, säger Petra Paakkanen.
Själv brukar hon för säkerhets skull hälsa god morgon på båda språken, då hon hälsar på eleverna i Nickby hjärta.
- Att hitta en ny gemsam arbetskultur för våra två skolor i samma byggnad tar förstås sin tid, säger Liisa Juga. Samtidigt är det väldigt beklagligt att vår språkstrategi inte helt följs i alla lägen.
Under de kommande dagarna och under det stora gemensamma mötet för all personal i de två skolorna kommer rektorerna att ta upp språkfrågan.
- Tanken är att alla elever ska bli bemötta på sitt modersmål. Det har de rätt till, säger Paakkanen.
Rektorerna Liisa Juga och Petra Paakkanen.Två rektorer i sin skolaBild: Yle/Mikael Kokkolaliisa juga,Nickby,nickby hjärta,petra paakkanen
Emilia studerar både på Solvalla idrottsinstitut och på Borgå gymnasium. Hon har musikvitsordet 9 och beskriver sig själv som pratglad, social och glad.
På sin fritid spelar hon mycket handboll. Dessutom umgås hon med sina kompisar, och är ofta ute och promenerar i skogen eftersom hon tycker om naturen.
Emilia vill bli lucia eftersom båda hennes föräldrar är präster. Familjen har varje år tittat på lucia tillsammans i Borgå, och dessutom har Emilia alltid tyckt om att sjunga.
– Det brukar vara jättefin stämning alltid och alla brukar njuta jättemycket av det. Alla är alltid jätteglada då.
Emilias första luciaminne är från dagis. Då var hon tärna, och luciaföljet gick till ett annat dagis för att sjunga.
Det har under åren varit oroligt och det har förekommit skadegörelse och olika brott i Fredsby i Lovisa, men åtminstone för tillfället är det lugnt i stadsdelen.
I Fredsby finns det både småhus....småhus i stadsdelen fredsby i lovisaBild: Yle/Stefan HärusEgnahemshus,fredsby,fredsby i lovisa,grillkåta,Lovisa Stad,småhus,östnyland
....och inte så väldigt attraktiva höghus.förfallet höghus i fredsby i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,fredsby i lovisa,höghus,Lovisa Stad,östnyland
Tomma gator
Att köra gata ner och gata upp i Fredsby utan att se något av liv och rörelse över huvud taget känns konstigt. Här och var ser man en och annan som skottar snö, men i övrigt verkar Fredsby en vardagsförmiddag vara rena rama spökstaden.
Det är väl arbete och skola som är de främsta orsakerna till att det inte rör sig varken bilar eller fotgängare på gator och gränder, men också snön som vräker ner över stadsdelen kan vara en bidragande orsak.
Gun-Britt Rosenqvist är inte på arbete och låter också snöröjningsarbetet vänta tills det snöat färdigt. Hon är på väg mot ishallsbygganden på någon form av aktivitet.
- Fredsby är verkligen en lugn plats. Här är tyst och skönt och ingenting som stör, säger Rosenqvist.
Rosenqvist bodde tidigare i ett höghus i centrum av Lovisa men har redan bott i Fredsby i tjugo år.
- Jag har nog ingenting att klaga på. Jag trivs riktigt bra här, säger Rosenqvist innan hon skyndar vidare.
Kvartersbutiken är stängd på grund av renovering och ägarbyte.k-market i fredsby i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,fredsby i lovisa,k-market,K-market,Lovisa Stad,östnyland
Stängda butiker
I jakten på fler Fredsbybor försöker redaktören sig på kvartersbutiken på Fredsbyvägen. Det visar sig att den är stängd. Orsaken är att butiken som bäst renoveras på grund av ett ägarbyte.
Inte blir det bättre vid Fredsbyvägens kiosk heller. Kiosken är stängd trots att den enligt öppethållningstiderna på dörren borde vara öppen. Grillkiosken och pizzerian på samma väg verkar inte ha någon verksamhet över huvud taget längre.
Är lugnet bara en chimär eller har utvecklingen gått mot mera lugn och ro?
- Det har förvisso varit oroligt i området tidigare. Det förekom en del skadegörelse, men när personer som härjat och förstört åker fast och dessutom måste sona sina brott trots ung ålder, så brukar det ha en lugnande effekt, förklarar kriminalkommissarie Leif Malmberg vid polisinrättningen i östra Nyland.
Inte öppet - trots att öppethållningstiden på dörren säger att det borde vara det.fredsbyvägens kiosk i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,fredsby i lovisa,Lovisa Stad,rauhalantien kioski,östnyland
Legendarisk pizzeria på Fredsbyvägen.grillkisok i fredsby i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,grillkiosk,loviisan pizzeria,Lovisa Stad,östnyland
Ingen specialbevakning just nu
Hur brottsligheten utvecklas på ett allmänt plan påverkar naturligtvis också specifika områden och stadsdelar.
- På det hela taget kan man säga att brottsligheten har minskat. Situationen nu är något av ett status quo. Egendomsbrotten har minskat medan bedrägerierna ökat. Våldsbrotten på allmän plats har halverats medan de har ökat i hem och på privata platser, förklarar Malmberg.
Det kan ytterligare finnas en tredje orsak till att lugnet lagt sig i Fredsby.
- Polisens närvaro i stadsbilden brukar ha effekt. Vi försöker röra oss mycket ute på olika håll, men vi har nog inte just nu någon specialbevakning eller särskild operation på gång i Fredsby, berättar kriminalkommissarie Leif Malmberg.
vägskylt petasvägen/fredsbyvägen i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,fredsby i lovisa,fredsbyvägen i lovisa,Lovisa Stad,petasvägen i lovisa,östnyland
Ishallen i Fredsby byggdes för 11 år sedan och är ishockeylaget LJK:s "hem".ishallen i fredsby i lovisaBild: Yle/Stefan Härusfredsby,fredsby i lovisa,ishall,ishallen i fredsby,ljk,loviisan jääkiekkoklubi,Lovisa Stad,östnyland
Lovisanejdens högstadium har hållit till i baracker i snart tre veckor nu. Både elever och lärare är nöjda med att skolan finns på ett och samma ställe.
Undervisningen var en längre tid utspridd över Lovisa efter att det stod klart att lokalerna intill Idrottshallen inte längre gick att vistas i. Eleverna hade under undantagsperioden lektioner i Amisto, i Lovisa gymnasium och i Generalshagens skola.
Efter höstlovet flyttade skolan in i baracker. De finns strax söder om gymnasiet och den tidigare skolbyggnaden, på en idrottsplan nära Lovisaviken.
- Det är härligt att äntligen kunna koncentrera sig på det väsentliga, alltså undervisningen, säger t.f. rektor Jutta Angus.
Slut på förseningarna
Stämningen är i topp i lärarrummet. Lärarna är nöjda med att kunna använda rasterna till att förbereda sig för nästa lektion i stället för att ränna runt från ställe till ställe.
- Dom är ju fina dom här barackerna, tycker jag, säger elevhandledare Samira Alfar.
Lärarna gläds över att allt nu är på samma ställe.Lärarrummet i Lovisanejdens högstadiumBild: Yle/Carmela Walderlovisanejdens högstadium,lovisanejdens högstadium i baracker,lärare vid lovisanejdens högstadium,paula päiviö,samira alfar
Elever kom ofta försenade till lektionerna då skolan var utspridd i olika lokaler, men nu har det inte varit något problem med förseningar längre.
- Vissa elever hade svårt att ta sig direkt från den ena byggnaden till den andra, de kunde kurva via kiosken eller butiken på vägen och då var de ofta sena, förklarar speciallärare Paula Päiviö.
"Helt nice här"
Robin Lindqvist väntar tillsammans med sina klasskamrater på att lektionen i historia ska börja. Klassen har kommit in i hallen, undan den kalla blåsten på gården.
- Det är helt nice här, säger Robin Lindqvist.
Klassrummen är större än vad han hade väntat sig och det har inte heller varit så kallt som han befarade i barackerna.
Robin Lindqvist är nöjd.Robin Lindqvist, elev vid Lovisanejdens högstadiumBild: Yle/Carmela Walderelev vid lovisanejdens högstadium,lovisanejdens högstadium i baracker,robin lindqvist
Nelly Antas, Christel Still och Myrna Martti håller inte helt med Robin Lindqvist. De tycker att det har varit lite kallt i skolan.
De tycker kanske inte heller att klassrummen är optimala. Det finns två tavlor framme i klassrummet för läraren att skriva på och det kan vara svårt för den som har dålig syn att se vad det står på dem.
Flickorna håller med om att det är enklare nu då de inte längre måste flytta sig så ofta från ställe till ställe.
- Man har nog märkt att de andra är mera i tid till lektionerna, säger flickorna.
Klassrummen är långsmala.Klassrum i rabackerna där Lovisanejdens högstadieskola är inhystBild: Yle/Carmela Walderbaracker,elever vid lovisanejdens högstadium,Klassrum,lovisanejdens högstadium,lovisanejdens högstadium i baracker,skolan (fenomen),undervisning
Trång matsal
Efter att ha utrett olika alternativ beslöt staden att placera matsalen i barackerna och inte i Lovisa gymnasium.
- Det var vettigare att använda musiksalen i gymnasiet som musiksal igen för den är ljudisolerad, säger t.f. rektor Jutta Angus.
Problemet är att matsalen är liten och trång. Där ryms bara 120 elever i gången.
Matsalen är trång.Matsalen i Lovisanejdens högstadiumBild: Yle/Carmela Walderlovisanejdens högstadium,lovisanejdens högstadium i baracker,Matsal,skolbespisning,skolmatsal
Eleverna äter under olika tider, de första några minuter över elva. Sist äter gymnasieeleverna.
Köksan tycker att det är för tight mellan matturerna. Hon har svårt att hinna fylla på mera mat i pauserna.
- Men om vi ser till förhållandena här så fungerar nog matsalen så bra det bara är möjligt, säger hon.
Det nya planeras
Lovisanejdens högstadium ska fungera i barackerna fram till hösten 2019.
Planeringen av det nya skolhuset är i full gång. Det gamla skolhuset ska rivas på sommaren och sedan startar bygget av det nya.
- Nu är vi i en intensiv fas av planeringen med många aktörer med. Än så länge är det roligt att planera, men sen kommer ju pengarna med i bilden och då ser vi ju sedan vad som kan förverkligas, konstaterar t.f. rektor Jutta Angus.
Barackerna utifrån.Lovisanejdens högstadium i baracker, skolan utifrånBild: Yle/Carmela Walderbaracker,barackskola,lovisanejdens högstadium,lovisanejdens högstadium i baracker
I kyla och hetta - tusentals elever tillbringar skoldagen i exil
Publicerad . Uppdaterad
Eleverna i Vårberga skola i Borgå måste klara en vinter till i exil i väntan på att en ny skola ska bli klar. Vårberga skola i barackerBild: Yle/Fredrika Sundénbaracker,barackskola,vårberga skola,vårberga skola i borgå
Barackskola är lösningen på många håll i Svenskfinland när skolan har blivit för farlig att vistas i. Tusentals skolbarn utsätts dagligen för dålig inomhusluft och många kommuner sölar med beslut om hur problemen ska åtgärdas.
På skolgården vid Sirkkala skola i Åbo är det trångt om saligheten. En del av skolgården är upptagen av en barack för två klasser. Orsaken är att en av skolbyggnaderna sedan ett år tillbaka inte längre överhuvudtaget får användas. Mögel och fukt har gjort inomhusluften farlig för både elever och lärare.
Sirkkala skolas sorgebarn står öde och tyst. Skolan skulle ha användning för utrymmena, men ingen får vistas i dem.Sirkkalaskolans så kallade Kärnhus.Bild: Yle/Monica Forssellsirkkala skola
Det var rektorn Elise Kurtén som fattade beslutet att stänga skolhuset. Då hade skolhuset renoverats i flera omgångar. Staden hade visserligen lappat de största skadorna och gett huset förstahjälp. Ingen hade ändå gått till grund och botten med problemen.
- Bottenplattan är våt, säger Kurtén. Den har man inte gjort något åt trots att man har åtgärdat ytmaterial och satt på ett nytt plåttak.
- Det är mycket som måste kastas bort, säger rektorn Elise Kurtén i den övergivna skolbygganden.Rektor Elise Kurtén i den stängda byggnaden i Sirkkala skola i ÅboBild: Yle/Maud Stolpenb elise kurtén
Sirkkala skola består av flera byggnader. De äldsta är från början av 1880-talet. De är renoverade och inomhusluften är god i dem. Problemen finns i det nybyggda skolhuset från mitten av 1950- och 1970-talen.
- Vi reagerade på väldigt olika sätt, säger Kurtén. En del reagerar inte alls, andra fick utslag, några tappade rösten. Bland barnen märktes en konstig trötthet.
Läraren Lotta Svartsjö reagerade mycket och blev extra känslig för mögel.
- Mina stämband svällde och jag tappade rösten. Det känns som om någon hade klämt ihop lungorna och jag måste pressa ner luften genom stämband som sitter fel.
Lotta Svartsjö får antagligen dras med extra känslighet för mögel och infektioner resten av livet.Lärare Lotta Svartsjö i Sirkkala skola Bild: Yle/Maud Stolpenb lotta svartsjö
Vad som ska hända med det mögeldrabbade skolhuset är oklart. Stadens politiker och tjänstmän tvistar om huruvida det ska rivas eller inte.
Uppfinningsrikedom behövs för att alla ska rymmas
Baracken på skolgården har fått smeknamnet "Kronan på verket".Skolbaracker vid Sirkkala skola i ÅboBild: Yle/ Nora Engströmbaracker,baracker i sirkkala skola,sirkkala,sirkkala skola,sirkkalabaracker,skolbarack,skolbaracker
För eleverna och lärarna betyder det undantagsarrangemang. Förutom att två klasser jobbar i en tillfällig barackbyggnad på skolgården, promenerar årskurs 6 en halv kilometer varje gång de ska ha musikundervisning.
- Vi har faktiskt lite mindre effektiv lektionstid på oss på grund av det här, säger läraren Elmo Karjalainen. Vi kör dubbeltimmar varannan vecka utan raster, men högstadiet har raster så dom springer omkring där ute och stör oss sedan. Det är ju inte heller så hemskt bra.
Elmo Karjalainen har märkt att det är svårt för eleverna att gå ner i varv efter promenaden till högstadieskolan.Musiklärare Elmo Karjalainen med eleverBild: Yle/Maud Stolpenb elmo karjalainen
Om Åboeleverna får en ny skola är det alltså ännu ingen som vet. Enligt nuvarande planer ska Kärnhuset rivas sommaren 2017, men frågan om husets vara eller icke vara har diskuterats och ändrats flera gånger under processens gång.
Intensiv väntan på nytt skolcentrum i Borgå
I Borgå har besluten redan fattats.
Än så länge går ändå eleverna i bland annat Vårberga skola i baracker. Den gamla skolbyggnaden revs på grund av omfattande problem med inomhusluften.
Här har man varit utan permanent skolbyggnad i snart två år. En vinter till ska man ännu stå ut med exilen.
Vessorna fryser till is och det är lite kallt på vintern hela tiden i baracken.― Matias Rintala, årskurs 4
Eleverna i barackskolan har hunnit uppleva både frusna toaletter och inomhustemperaturer som har varierat mellan plus 6 och plus 30 grader.
- Nu när det är på hösten så är det nog lite kallt på golvet, säger fjärdeklassaren Johanna Eklund.
- Vessorna fryser till is och det är lite kallt på vintern hela tiden i baracken. Det är lite underligt när man hela tiden måste ha på sig extra kläder här inne, konstaterar Matias Rintala på fjärde årskursen.
- Kallt, men när man kom in hit var det mycket skönare än i den förra skolan, säger Benjamin Lindén.
Också han går i årskurs 4.
I den förra skolan hade jag tungt att andas. När man kom in i den kändes det direkt att det började vara tungt att andas.
- I den förra skolan hade jag tungt att andas. När man kom in i den kändes det direkt att det började vara tungt att andas.
Trots problem med temperaturen, var flytten till barackerna en välkommen förändring för både elever och personal.
Rektorn Niklas Läckström övertygad om att de utrymmen skolan har nu är betydligt bättre än i de gamla fastigheterna.
- Här är mycket som har fungerat överraskande bra, säger han. Vissa saker har till och men varit rena rama steget uppåt jämfört med den gamla fastigheten.
Ännu ett år måste Vårbergaeleverna vara i barackerna, men när de flyttar ut är det en splitterny skola som väntar.
Både elever, lärare och andra Borgåbor har fått ge sina synpunkter på vad skolan ska innehålla. Niklas Läckström skulle ändå ha önskat lite mera nytänk i samband med den nya skolbyggnaden.
Forskning säger att skolor borde ha minst 80 kvadratmeters klassrum för att kunna ha en flexibel undervisning och enkelt kunna växla från en sak till en annan.
- I Borgå har vi i princip gått från 60 kvadrats rum ner till 55 kvadrats rum, så vi går åt andra hållet, konstaterar han. Vi skulle antagligen inte ha behövt ha lika många klassrum, så det handlar inte om att vi skulle ha förstorat skolan med en tredjedel, utan rummen skulle ha haft en annan utformning.
Många barackskolor i Borgå
I Borgå går omkring en tredjedel av de svenska eleverna för tillfället i barackskolor. Många av skolorna byggdes under samma tid och därför hopas problemen samtidigt.
Ekonomiskt är det en stor sak för Borgå att investera i många skolor på en gång.
- På sikt är det här ändå det vi absolut ska göra, säger Catharina von Schoultz (SFP). Hon är
ordförande för svenska utbildningssektionen i Borgå.
Att bygga hela det här pusslet tar nog sin tid. Det finns många olika viljor och olika tankar. ― Catharina von Scoultz
Att bygga nytt och sanera skolor tar lång tid. Samtidigt pågår en ständig diskussion om hur skolväsendet ska spara och vilka skolor som ska läggas ner.
- Att bygga hela det här pusslet tar nog sin tid, säger von Schoultz. Det finns många olika viljor och olika tankar.
Hon är ändå övertygad om att det är bra att det tar tid.
- Vi gör ju något som ska hålla i många, många år.
Skola med plats för unga och äldre
Den ursprungliga planen i Vårberga var att staden bara skulle ersätta den rivna skolbyggnaden med en ny. Eftersom både biblioteket och ungdomsgården också är i dåligt skick, beslöt staden att inkludera dem i nybygget. Samtidigt beslöt man att bygga en större gymnastiksal. Resultatet blev ett allaktivitetscenter.
Catharina von Schoultz hoppas att centret ska bli en samlingspunkt för såväl unga som äldre.
- Det här centret ska leva nästan dygnet runt, säger hon. Också ur en ekonomisk synvinkel är det absolut bästa sättet att tänka. De kvadratmetrar vi bygger ska också användas.
Nytänk inom byggbranchen efterlyses
En kartläggning som svenska Yle gjorde i våras visar att hundratals skolor i vårt land har problem med inomhusluften. Hur är det möjligt?
På Bergö i Malax skärgård måste man sätta sig in frågan grundligt för några år sedan. Också här orsakade inomhusluften symptom hos både personal och elever.
Vd Mikael Andersséns företag var med när Bergö skola undersöktes grundligt.Man står framför byggnad och bilBild: Yle/Mari Latva-Karjanmaadrytec,mikael anderssen,mögelskola
Fuktighetsundersökningen visade att alla fel man kan tänka sig hade begåtts när skolan byggdes.
- Det var problem i grunden, med riskkonstruktioner, med fuktmekaniken. Det fanns problem i fasaden och också i vattentaket fanns riskkonstruktioner, räknar Mikael Anderssén upp. Hans företag var med och gjorde undersökningarna.
Vi har ju de fastigheter vi förtjänar.― Vd Mikael Anderssén
Skolhuset hade dessutom platt tak som senare hade byggts om till sadeltak. Då var ändå skadan redan skedd.
- Vi har ju de fastigheter vi förtjänar, säger Anderssén lakoniskt. De är ett resultat av planering, byggprocessen och underhållet.
I Bergö skola, som i så många andra skolor som byggdes på 70-talet, kunde fukt tränga in i fasaden via bland annat fönsteröppningar. Riskkonstruktioner i grunden hade å sin sida lett till att fukt från marken hade trängt in i både organiskt material och golvbeläggningen.
Utredningen gjordes utförligt och i samarbete med yrkeshögskolan Novia. EU-bidrag gjorde arbetet möjligt.
Resultatet av fuktundersökningen blev att den gamla skolan revs. I dag huserar eleverna i en ny skola.Bergö skolas ytterfasad.Bild: Yle/Sofi Nordmyrbergö,bergö nya skola,bergö skola
Resultatet blev att kommunen beslöt att riva hela skolhuset. Idag huserar eleverna i en splitterny skola.
Ingenting ont som inte har något gott med sig
Kommunala fastigheterna är dyra att bygga och värdefulla. Att förhindra fuktskador som förminskar byggnadernas värde och gör folk sjuka borde ha högsta prioritet i kommunerna.
- Vi har länge förespråkat en modell där vi har en konsult, alltså en fuktskadekunnig som följer med byggprocessen ända från planeringsskedet, säger Anderssén. Då kan man designa ut riskkonstruktioner och planera en långsiktig, hållbar lösning när det gäller fuktmekanik.
Den grundliga utredningen av Bergö skola och samarbetet med Novia har lett till att man nu jobbar fram nya processer för hur offentliga byggnader ska byggas och underhållas.
- I och med att vi har så stora problem med våra fastigheter och inomhusluftkvaliteten, vill vi se närmare på byggprocessen ända från planeringen, byggskedet och uppföljningen, säger Anderssén.
Målet är att få till stånd en österbottnisk byggnorm, där man kvalitetssäkrar byggprocessen både när det gäller nybyggen och renoveringar.
- Renoverar vi behöver vi också kvalitetssäkra på samma sätt som vid nybyggen så att vi faktiskt åtgärdar de riskkonstruktioner som finns. Bara så kan vi göra långsiktiga och hållbara lösningar.
Se programmet på Arenan:
Sänds även i Yle Fem måndag 31.10.2016 kl 20.00 samt på tisdag 1.11.2016 kl. 17.25
Klientavgifterna inom social- och hälsovården samt dagisgruppernas storlek väckte diskussion då Borgåfullmäktige behandlade nästa års budget. Däremot blev det ingen större diskussion om skolorna.
Stadsfullmäktige i Borgå godkände budgeten för 2017 på onsdagskvällen.
Som väntat kom skolorna och daghemmen upp i flera anföranden under budgetbehandlingen, men enligt fullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP) blev det ingen större diskussion.
– I december kommer vi att ta ställning till bildningsnätet, och då blir det förstås en jättestor fråga och ett långt möte med mycket diskussion och säkert också omröstningar, säger Nylander.
Arkivbild av Mikaela Nylander.Mikaela NylanderBild: Yle/Fredrika Sundénmikaela nylander
En del fullmäktigeledamöter ville skjuta upp besluten om bildningsnätet. Ett argument var att staden egentligen vet hur mycket pengar den har att röra sig med först 2019, då landskaps- och vårdreformerna träder i kraft.
Då påpekade bland annat stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula att fullmäktige enhälligt godkände riktlinjerna för en sundare ekonomi i fjol. Det betyder att fullmäktige under sin mandatperiod också måste fatta beslut om bildningsnätet.
– Själv hoppas jag nog att vi nu behandlar bildningsnätet i december, och inte skjuter fram frågor som inte försvinner någonstans och som vi ändå har framför oss, säger Mikaela Nylander.
Hon konstaterar att bildningsnätet är en besvärlig fråga, men att det nu krävs mod att fatta hållbara beslut.
Fullmäktigeledamöterna kontaktas varje vecka av oroliga föräldrar vid både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor.
– Jag tycker att det är onödigt att vi behandlar bildningsnätet varje år, eftersom det skapar oro i skolorna och i familjerna.
Klientavgifter och dagisgrupper på tapeten
Under fullmäktiges möte gjordes en del ändringsförslag med tanke på stadsstyrelsens budgetberedning.
Två principiella ändringsförslag som skapade debatt var klientavgifterna inom social- och hälsovården samt dagisgruppernas storlek.
– Stadsstyrelsen föreslog att klientavgifterna skulle höjas med 15 procent nästa år. Fullmäktige röstade och beslöt enligt styrelsens förslag.
Klientavgifterna höjdes med 15 procent redan i år, vilket betyder att det blir ännu dyrare att besöka läkaren på sin hälsostation nästa år.
Dessutom röstade fullmäktige om dagisgruppernas storlek, och beslöt enligt stadsstyrelsens förslag.
– Stadsstyrelsen ville behålla en vårdare per sju barn, men också att då vi bygger och planerar nya dagisar i framtiden så sker det enligt dimensioneringen en vårdare per åtta barn, säger Nylander.
Inga skattehöjningar
Skattesatserna skapade inte någon större debatt i fullmäktige, utan de flesta utgick från stadsstyrelsens förslag.
Inkomstskattesatsen höjs inte nästa år, utan hålls på 19,75 procent. Den allmänna fastighetsskattesatsen hålls också på 1,30 procent.
– Samtidigt konstaterades det ändå i flera talturer att vi i framtiden nog kommer att ha ett tryck att höja skatteöret, bland annat på grund av landskapsreformen, säger Nylander.
Hon konstaterar ändå att det är osannolikt att staten tillåter stora höjningar av kommunalskatten, i och med att de allmänna skatterna kommer att höjas.
Den 17 november bär det av igen! Då åker BUU-klubbens programledare Staffan Gräsbeck, Hanna Enlund och Jonathan ”Jontti” Granbacka ut på turné i Svenskfinland.
I år kommer vi att besöka bland annat Malax, Jakobstad, Karleby och Vasa i Österbotten. I Nyland besöker vi Karis, Ekenäs, Hyvinge, Borgå och Helsingfors. Orterna varierar från år till år.
Vi skulle gärna besöka alla orter för att kunna träffa alla barn i hela Finland, men det är praktiskt omöjligt, så det blir ett urval av orter, berättar Jontti. I år åker BUU-klubben bland annat till Hyvinge, en väldigt finsk ort med en liten svensk minoritet. Det känns extra viktigt att också uppmärksamma sådana orter där utbudet av svensk barnkultur annars inte är så stort.
Vad är det som gör att BUU-klubben år efter år satsar på att åka på turné? Mitt i novembermörkret och julstressen? Jo, trots att det blir långa dagar och många kilometer är det en höjdpunkt för oss programledare, säger Hanna. Vi jobbar alltid för barn, men det är sällan vi hinner träffa våra tittare, få kontakt med dem och umgås med dem en stund. Den energi och det enormt positiva mottagandet vi får av alla BUU-klubbisar är så oerhört viktigt och roligt för oss alla! Det ger oss massor av energi! Det finaste är ändå att se all den glädje hos barnen då de får träffa BUU-klubben.
Staffan och “fotografstrumpan” från Strumphittarna hälsar: “ta med en egen stumpa eller socka när du kommer på vår show! Om du vill kan du göra den till en strumpdocka på förhand, men det är inte nödvändigt”.Strumphittarnas konferencier Staffan GräsbeckBild: YLE/Ann-Catrin Rosenbergstaffan gräsbeck,strumphittarna
BUU-showerna är i allra högsta grad interaktiva! Det är meningen att barnen ska delta, och det brukar de göra mer än gärna. I år har showen ett nytt element; tillsammans med alla BUU-klubbisar på samtliga orter som BUU-klubben besöker ska vi skapa ”Världens största strumpkör”. Vi kommer att filma showen på vissa orter, dessutom får alla barn BUU-klubbens och Röda Korsets gemensamma julkalender.
Ta med en egen stumpa eller socka när du kommer på vår show!
Sjungande strumpor har blivit en vanlig del av BUU-klubben under de senaste åren. Det finns en strumpkör i Hittehatt och i julkalendern i fjol hade strumporna en framträdande roll.
Just nu, i november, pågår Strumphittarna i BUU-klubben. Strumphittarna är en sångtävling för strumpor, som barnen själva har pyntat och skickat in. Buu-klubben producerar musik till strumpartisterna och barnen får rösta fram vinnaren i Strumphittarna. (Strumphittarna sänds i BUU-klubben på fredagar i november, finalen är den 25.11).
Tanken är nu att alla som kommer på BUU-klubbens show sjunger en sång tillsammans med programledarna – med en strumpa på handen. Uppträdandet filmas och i december får vi sedan se resultatet; världens största stumpkör, på barnens arena. Kanske vi lyckas få många tusen sjungande strumpor!
BUU-showerna i Helsingfors har ett begränsat antal platser per föreställningar
Under BUU-dagen I Helsingfors, den 26.11 kl 12.00-16.30 i Stora Smedjan på Yle, kommer det att visas fem BUU shower. Det som är nytt för i år är att man kan boka biljett på förhand till de olika showerna, max 6 biljetter per sällskap. Om det visar sig att det finns lediga platser kvar till showerna under BUU-dagen så delar vi ut platser, i den ordningen som barn och vuxna anländer till Stora Smedjan. Därför är det viktigt att vara i tid. Buu-dagen och turnèn är gratis och julkalendern som delas ut finns även att beställa på buu.yle.fi fr.o.m. den 17.11.
Albert Edelfelts tall på Borgbacken och Borgå å har gett inspiration till ett jubileumssmycke inför självständighetens jubileumsår 2017. Smycket har designats av Heta Salmi.
På torsdag morgon presenterades smycket Tidens ström, eller Ajan virta, för första gången.
Smycket har tillverkats av smyckesdesigner Heta Salmi inför självständighetens 100-årsjubileum nästa år. I gruppen som har planerat smycket ingår också konstexpert Tuija Peltomaa, producent Sari Glad från föreningen Porvoon kulttuurinystävät samt Suvi Lepistö.
Samma arbetsgrupp stod också bakom Juliana, festsmycket som designades 2015 inför evenemanget Kung Gustaf III:s besök i Borgå.
– Varje element i smycket har en egen berättelse, förklarar Sari Glad.
Sari Glad och Tuija Peltomaa.Sari Glad och Tuija Peltomaa tittar på smyckenBild: Yle/Fredrika Sundénporvoon kulttuurinystävät,sari glad,tuija peltomaa
Då smycket planerades ville gruppen lyfta fram det väsentliga med Borgå. Man valde att inte utgå från de klassiska strandbodarna eller domkyrkan, utan utgick i stället från Borgå å och naturen.
– Ån är en pulsåder som går genom stan. Den har sett Finlands historia och fört Borgåborna ut i världen. Samtidigt har den hämtat nya intryck hit, säger Glad.
Också konstnären Albert Edelfelt såg hur vacker miljön kring Borgå å var. Han tyckte om att måla intill en tall på Borgåbacken. Tallen står kvar ännu i dag, och har också fått vara med på jubileumssmycket.
De olika elementen i smycket bärs upp av bokstaven C som också finns på stadens vapen. Bokstaven står antagligen för det latinska ordet castellum, det vill säga slott.
Silversmycken på träbordBild: Yle/Fredrika Sundénaurum,Borgå,silverarbeten,självständighetens jubileumsår,Smycken,smycken
Smyckesdesigner Heta Salmi berättar att hon ofta låter sig inspireras av naturen då hon tillverkar smycken.
Det kändes som en självklar utgångspunkt också nu.
– Jag har bott i Borgå i ungefär 20 år, och minns att jag i början blev förtjust av ån och naturen. Ån fick vara ett centralt element i smycket eftersom vatten alltid har fört med sig liv. Vattnet är alltings begynnelse, säger Salmi.
Hon minns också hur hon brukade bege sig ut på promenad till Borgbacken tillsammans hunden och sina pojkar, och att hon där beundrade Albert Edelfelts tall.
– Vi tänkte att smycket kan få en längre livstid än bara Finlands 100-årsjubileum om vi använder symboler från vår egen stad.
Heta Salmi.Heta SalmiBild: Yle/Fredrika Sundénaurum,guldsmed,guldsmedsaffären aurum,heta salmi
Smycket ska kunna användas för olika ändamål. Det finns förstås som halsband och armband, men dekorerar också till exempel en minnepinne som Salmi också har designat.
Jubileumssmycket går att köpa på guldsmedsaffären Aurum i Borgå, eller via Porvoon kulttuurinystävät. Några tiotals exemplar tillverkas åt gången. Med följer ett litet kort med berättelsen bakom smycket på finska, svenska och engelska.
Borgå stad har inte varit involverad i projektet.
– Men jag är på väg till stadsstyrelsen för att visa upp smycket, och hoppas att de vill använda det, säger Sari Glad.
Silversmycken i askarBild: Yle/Fredrika Sundénaurum,Borgå,silverarbeten,självständighetens jubileumsår,smycken
Tuija Peltomaa, Sari Glad och Tuija Peltomaa tittar på smyckenBild: Yle/Fredrika Sundénheta salmi,porträtt,porvoon kulttuurinystävät,sari glad,tuija peltomaa
En baby föddes med en hjärnskada vid Borgå sjukhus förlossningsenhet. Valvira utreder nu om avvikelser från den normala praxisen har inträffat.
Enligt ett nyhetstips som Yle Östnyland har fått handlar fallet om att en ansvarig läkare i våras i samband med en förlossning gjorde en felbedömning och väntade för länge med att göra ett kejsarsnitt.
Tf överläkare Satu Klockars vid avdelningen för förlossningar och gynekologi vid Borgå sjukhus konstaterar att hon inte kan kommentera ett enskilt fall, men säger så här:
- Jag kan bekräfta att vi har ett barn som har fötts med en hjärnskada och det utreds nu i Valvira.
Valvira är tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.
Läkaren på plats var en utomstående jourhavande läkare
Vi har också fått höra att läkaren har fått gå på grund av det här – är det något du kan bekräfta?
- Läkaren i fråga har bara varit jourhavande läkare här, som då och då har jobbat hos oss när vi har behövt utomstående jourläkare.
Det handlar alltså inte om att någon skulle ha blivit uppsagd. På frågan om den kvinnliga läkaren kommer att fortsätta göra jourjobb vid förlossningsenheten i Borgå svarar Klockars så här:
- Vår jour tar ju slut vid årsskiftet då förlossningsenheten stänger, och nu har vi inte behövt använda oss av den här läkaren. Så nej, hon kommer inte att arbeta som jourhavande läkare här nu.
Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå SjukhusBild: Yle/Stefan Paavolabb på borgå sjukhus,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,förlossning
Vilka direktiv följer förlossningsläkarna?
Vilka direktiv följer då förlossningsläkarna i samband med en utdragen förlossning? Klockars konstaterar igen att hon inte kan ta ställning till det här enskilda fallet, men överlag följer man alldeles vanliga direktiv för hur man sköter förlossningar.
Det handlar om saker som läkarna bland annat lär sig under specialiseringar.
- Alla förlossningar är olika. Det är ganska komplext att berätta hur man avgör hur en förlossning ska framskrida.
Klockars säger ändå att det handlar om att man tittar på hjärtljud och på hur förlossningen överhuvudtaget har framskridit. Man avgör också om det finns förutsättningar till att förlösa nedre vägen, bedömer hurdana sammandragningarna är och så vidare.
- Det är flera saker som måste tas i betraktande då man gör sina beslut hur man sköter en förlossning, säger hon.
Sjukhusen prioriterar vanliga förlossningar
Överlag när det gäller förlossningar anser man vid sjukhusen att en vanlig förlossning är ett tryggare alternativ än ett kejsarsnitt, som är en stor operation. Om förutsättningar för en vanlig förlossning finns och mamman och barnet mår bra är det ändamålsenligt att förlösa nedre vägen, förklarar Klockars.
Att förlossningsläkare skulle undvika ett kejsarsnitt så länge som möjligt för att det är ett dyrare alternativ är något Klockars absolut avfärdar.
- Absolut inte! Det är inte fråga om det att förlossningsläkaren skulle tänka på någon ekonomi.
Skylt för förlossningsavdelningen i Borgå SjukhusBild: Yle/Stefan Paavolabb på borgå sjukhus,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,förlossning
Läkaren som i sista hand har ansvaret
Vi har fått höra att barnmorskan i det här fallet var av annan åsikt än läkaren, men att läkaren tyckte att man skulle vänta med snitt. Är det här något du kan kommentera?
- Jag kan inte säga något annat än att läkaren tar ansvaret för förlossningen den sköter i de fallen då läkaren rings på plats.
Hur ofta händer då så här allvarliga incidenter vid förlossningsenheten vid Borgå sjukhus?
- Det är Valvira som utreder om något vårdfel har förekommit i det här fallet eller inte.
Alla fall som anmäls går inte till Valvira
Är det ofta som fall går till Valvira för utredning?
- Det är ju patienterna som av olika orsaker kan be om utredande angående olika saker, det händer ju nog flera gånger per år. Men alla fall går ju inte till Valvira. Ibland kommer ett utlåtande till exempel från mig som överläkare eller av den läkare som har skött förlossningen.
Klockars konstaterar att förlossningar är känslofyllda och att det inte går att förutspå hur en förlossning ska gå.
- Det behöver ju inte gå tokigt på något sätt, men förlöserskan kanske tycker att saker borde ha skötts på ett annat sätt och då måste man svara på de frågorna.
Hur ser du på Borgå sjukhus förlossningsenhet i förhållande till de större sjukhusen när det gäller sådana här situationer?
- Det förekommer i alla sjukhus nog, jag tror inte att det här är annorlunda här i Borgå jämfört med någon annanstans.
Borgå förlossningsavdelning i Borgå sjukhusBild: YLE / Hanna Othmanborgå,borgå bb,borgå förlossningsavdelning,borgå sjukhus,förlossningsavdelning,förlossningsmottagning,förlossningstavla,skylt
Oklart när utredningen är klar
Utredningen kommer att visa om läkaren i det här enskilda fallet har begått ett vårdfel eller inte. Klockars kan inte säga när utredningen kommer att bli klar, men sjukhuset har gett sina utlåtanden och inväntar nu svaret.
Frågan är hur Borgå sjukhus rykte kommer att påverkas, om utredningen visar att det handlar om ett vårdfel.
- All negativ publicitet är ju negativ publicitet. Säkert kommer det att inverka på ryktet på något vis, jo, säger Klockars.
Vid årsskiftet stänger alltså bb i Borgå dörrarna och framtida föderskor styrs till förlossningssjukhusen i Helsingfors. Bland allmänheten har funnits en oro för hur det ska gå när avstånden till vården växer.
Kapaciteten efter årsskiftet ett frågetecken
Finns det några risker i samband med det här?
- Visst finns det ju risker för färdförlossningar, men tyvärr kan färdförlossningar även inträffa då det är kort väg till förlossningssalen.
Mer oroad är Klockars för att kapaciteten vid förlossningsavdelningarna inte räcker till efter årsskiftet.
- Främst är jag rädd för rusningar vid förlossningsavdelningarna i Helsingfors. Det gör att man måste färdas ännu längre bort för en förlossning, om det till exempel är fullt vid Barnmorskeinstitutet.
Barnmorska granskar en gravid kvinna.Bild: Yle/Adrian Pereraförlossning,förlossningsförberedelse
