På torsdag förmiddag föll taket och de nedklottrade väggarna ihop. Hellbergs hall i Borgå revs på torsdagen för att ge plats för ett nybygge.
Den hall som i folkmun kallas Hellbergs hall byggdes i början av 1960-talet på Västra åstranden i Borgå, intill den nuvarande s-affären. Ursprungligen inhyste den företaget Kiiltokangas textilmaskiner. Cykeltillverkare Raul Hellberg, som gav hallen sitt smeknamn, flyttade in först några år senare.
Vid millennieskiftet förvandlade Borgå stad hallen till en innebandyarena. Hallen hann stå öde i fem år innan SK-Purkus maskiner tog den i bitar på torsdag förmiddag.
Hallen ger plats för yrkesskolan Point Colleges nybygge.
Bara skorstenen blev stående när väggarna runt omkring rasade.Det sista av Hellberghallen är omkullBild: Yle/Stefan Paavolahellberg,hellberg hallen,hellberghallen,idrott,idrottsanläggningar
Turismen är en viktig inkomstkälla för Borgå. Sommarturister spenderar i genomsnitt 101 euro per person i staden.
En undersökning som Borgå stad lät genomföra sommaren 2016 visar att turisterna är väldigt nöjda med staden. Stadens miljö, skönhet, stämning, landskap och historiska karaktär fick speciellt beröm av de över 700 resenärer som tillfrågades.
Borgås starka sida är dagsturister. Nästan fyra av fem turister är på dagsutflykt, vilket delvis beror på att mer än hälften av turisterna kommer från andra håll i Nyland. Borgå är en stad man gärna återvänder till: nio av tio inhemska turister och var fjärde utlänning har besökt Borgå tidigare.
På vintern är det lugnare på Ralingensgränd. Sommartid besöker nio av tio Borgåturister även Gamla stan.ralings gränd i gamla stan i borgå 09.11.16Bild: Yle/Stefan HärusBorgå,gamla stan i borgå,ralings gränd i borgå,snöig gränd,östnyland
Den genomsnittliga turisten som besöker Borgå centrum på sommaren är en nylänning i åldern 25–54 år som kommer till Borgå med personbil och med familjen, i ett sällskap på 2–5 personer.
Två av tre turister anländer med personbil och ett annat populärt färdmedel är buss.
Brist på toaletter och parkeringplatser
Men allt är ändå inte perfekt. Borgå får minuspoäng för att butikernas öppettider är för korta och parkeringsplatserna för få. Turisterna önskar även fler toaletter och bättre kartor och skyltar.
- De turister som besökte Borgå på sommaren spenderade 36 miljoner euro i staden, berättar Sari Myllynen, Borgås turism- och marknadschef.
I slutet av året blir en utredning om turismens inkomst- och sysselsättningseffekter färdig. I den behandlas användningen av pengarna och antalet turister närmare.
- På basis av materialet kan man redan nu konstatera att turismen är en viktig inkomstkälla för näringslivet och staden.
Undersökningen gjordes av forsknings- och analyseringscentret TAK Oy i maj-september 2016. Den besvarades av 728 personer och genomfördes genom att intervjua personer i åldern 15 år eller äldre på sex olika platser i Borgå centrum.
Nea berättar att hon är en öppen, målmedveten, empatisk och positiv ung tös. Hennes musikvitsord är 10.
När hon har tagit studenten vid Borgå gymnasium planerar hon att fortsätta sina studier vid Helsingfors universitet och en dag arbeta som advokat. Hon vill också ha en egen familj en vacker dag, men det sker inte inom närmaste framtid.
Nea tar sånglektioner och är intresserad av inredning och design, mode och skönhet. En stor del av fritiden spenderar hon med familj och vänner. Hon satsar också på sina studier.
Hon har erfarenhet av att uppträda till exempel med bandet Fellows samt i skolan. I somras deltog hon i tv-tävlingen Voice of Finland, där hon kom till andra skedet av tävlingen. Nea beskriver sig själv som en säker sångare som klarar av även de tuffaste av situationer.
Nea skulle som Östnylands lucia 2016 vilja sprida glädje och ljus för alla. Luciatrion kan genom sin sång sprida lite extra värme och framför allt glädje både till gammal och ung.
- Lucia har varit en dröm sedan jag var liten. Jag kommer ihåg att jag har varit till Rådhustorget och tänkt att jag en dag själv vill stå där som lucia.
Flera delar av Hermansö i sydvästra Borgå är fortfarande utan detaljplan. En del fastighetsägare anser att staden sölar och klagade till Högsta förvaltningsdomstolen.
Ägarna till två fastigheter på sydspetsen av Hermansö i Borgå får fortsätta vänta på att detaljplanen för just deras tomter godkänns. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen behöver staden inte skynda på processen.
Fastighetsägarna anser att Borgå stad har bromsat upp processen för att ägarna inte går med på stadens krav på markanvändningsavtal.
Enligt dem är det ”något som staden gör allmänt” för att pressa fastighetsägare.
Från Hermansö sydspets har man utsikt över Emsalöfjärden.träd och vy ut över havet i novemberBild: Yle/Erica Vasamahavsutsikt,hermansö,hermansö borgå,höst,naturlandskap,november,novemberväder,vy
Ville ha större byggrätt
I de anmärkningar som ägarna gjorde på detaljplaneförslaget 2011 ville de bland annat ha större byggrätt och en byggplats på den ena tomtens sydspets.
I sin yrkan till HFD skrev fastighetsägarna att de anser att tomterna är en central del av bostadsområdet på öns sydspets.
Med tanke på att en stor del av tomterna gränsar till havet borde tomterna enligt ägarna få till exempel kommunalt avlopp så fort som möjligt.
HFD: Ingen akut press på området
Ägarna förde frågan till Miljöministeriet och krävde att Borgå åläggs en plikt att planera området. Miljöministeriet förkastade ärendet och Hermansöborna förde frågan till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
HFD har nu förkastat klagomålet. Domstolen anser att det inte finns en tillräckligt akut press på byggande på området för att tvinga Borgå stad att slutföra planeringen.
Albert Edelfelts strandväg leder till natursköna Hermansö.väg och vägskyltBild: Yle/Erica Vasamaalbert edelfelts strandväg,hermansö,Hermansö (ö),hermansö borgå
Utan avtal ingen plan
Delar av Hermansö har fått kommunalteknik och gator under 2014, men de områden som saknar detaljplan får också vänta på sin kommunalteknik. Eventuellt byggande måste ske med undantagslov.
Planen för de tre sista delarna av Hermansö kan inte godkännas förrän staden och fastighetsägarna sluter markanvändningsavtal eller att staden betalar utvecklingskostnadsersättning för vissa fastigheter.
Det är inte ofta skidsäsongen har kunnat sparka i gång i Borgå så tidigt som den här vintern.
De senaste åren har det varit mera regel än undantag att skidsäsongen kunnat inledas i medlet av december eller rentav först efter nyår.
För två år sedan var skidspåren i Kokon i Borgå färdiga att tas i bruk den 18 december, men vintern 2013-2014 och 2011-2012 inleddes skidsäsongen först efter nyår.
- Jag har jobbat vid Borgå stads idrottstjänster i 30 år men kan inte dra mig till minnes att skidsäsongen skulle ha kommit i gång så här tidigt, säger Tage Lönnroth.
De första entusiasterna
På torsdag blev skidspåren vid Humla och Jonasbacken skidbara.
- Vi drog upp skidspåren där på morgonen och det går att skida både klassisk stil och fristil, säger Lönnroth.
Många tog tillfället i akt redan på torsdag eftermiddag. Ett tiotal bilar stod parkerade på Humlaspårets parkeringsplats i korsningen av Humlavägen och Rönnvägen.
En av skidentusiasterna i spåret på torsdagen var Eeva-Liisa Johansson.
- Det är ju helt fantastiskt att kunna inleda skidsäsongen så här tidigt. Hoppas att snön inte smälter och att skidsäsongen fortgår långt in på våren, säger Johansson.
Från badstrand till skidspår
Borgåbon Eeva-Liisa Johansson kom tillbaka till hemstaden från Kanarieöarna på onsdag.
- När vi for var det ännu höst i Borgå. Det känns ganska märkligt att komma tillbaka från sol och värme till full vinter och dessutom kunna ta sig ut i skidspåret dagen efter att man solat och badat, säger Johansson.
Meteorologiska institutets prognos för de följande tio dagarna bekymrar säkert Eeva-Liisa Johansson och andra skidentusiaster som nu njuter av en tidig säsongstart. Plusgrader och regn utlovas nämligen.
- Nå, då är det väl bara att plocka fram vattenskidorna i stället, skämtar Johansson.
Tre lastbilar transporterar snö från bollplanen till Kokon.bandvagn fixar skidspår i kokonterrängen i borgå 10.11.16Bild: Yle/Stefan Härusbandvagn,Borgå,kokon,lastbilar,skidspår,östnyland
En bandvagn breder ut och plattar till snön.bandvagn fixar skidspår i kokonterrängen i borgå 10.11.16Bild: Yle/Stefan Härusbandvagn,Borgå,kokon,kokonterrängen,skidspår,östnyland
Snötransporter från bollplanen
Bakom Aurorahallen i Kokonterrängen i Borgå är en bandvagn i full färd med att plana ut de snölass som tre lastbilar kör i skytteltrafik från bollplanen.
Regn eller inte så måste arbetet göras, eftersom snömassorna inte får plats vid bollplanen.
- Snön från bollplanen räcker visserligen inte långt, eftersom vi har breddat området strax bakom Aurorahallen där vi bygger ett skidstadion. Men ett bra botten kommer nog snön att utgöra, menar Tage Lönnroth vid Borgå stads idrottstjänster.
Arbetet i Kokoterrängen inleddes på torsdagen och kommer att fortsätta under fredagen. Åtminstone tillsvidare har man inte dragit upp några spår i Kokon, så skidentusiasterna hänvisas till Humla och Jonasbacken.
- Snön är så porös att det krävs ett ganska tjockt, stampat lager för att vi ska kunna dra upp spår. Eftersom snön är porös, blåser den också lätt bort på öppna platser, förklarar Lönnroth.
bandvagn fixar skidspår i kokonterrängen i borgå 10.11.16Bild: Yle/Stefan Härusbandvagn,Borgå,kokon,kokonterrängen,skidspår,östnyland
Skida nu - det kan bli försent
De snömassor som nu körs till Kokon skulle snabbt förvandlas till is om regnet nästa vecka blir verklighet. Risken finns, men Patrick Wikström i bandvagnen jobbar ändå oförtrutet på med att jämna ut de snölass som de tre lastbilarna levererar.
- Så långt kommer inte de här lassen att räcka, men nog kommer vi säkert att kunna öppna en liten slinga också här i Kokonterrängen så småningom, säger Wikström.
Patrick Wikström.patrik wikström och en bandvagn i kokonterrängenBild: Yle/Stefan Härusbandvagn,Bandvagn,Borgå,kokon,patrik wikström,östnyland
Tage Lönnroth säger att det gäller att smida medan järnet är varmt - oberoende av hur vädret växlar.
- Det är förstås omöjligt att förutse väder och vind, men just nu jobbar vi med att få en slinga färdig så att Borgåborna ska kunna skida också här så länge det finns en möjlighet, säger Lönnroth.
På webbplatsen m-ski kan man kolla dagsläget på Borgå stads och andra kommuners olika skidspår.
Inneluften i förskolebyggnaden i Bjurböle i Borgå har förbättrats med luftrenare. Lokalitetsledningen väntar på att politikerna ska ta ställning till daghemmets framtid innan man vidtar större åtgärder.
- Huset som förskolan finns i lönar sig i vilket fall som helst inte att totalsanera, säger lokalitetsdirektör Börje Boström vid Borgå stad.
Han berättar att undersökningarna av inneluften pågår och att man tar itu med mindre åtgärder i lokalen vid behov.
- För två år sedan gjordes en radonsanering i förskolan. Högst antagligen finns problemen i golvkonstruktionen, där vi har gjort vad vi kan. Följande steg skulle vara att riva hela golvet och ersätta det med nytt, men det börjar närma sig en totalsanering.
Förskolebyggnaden i Bjurböle har en tid haft luftrenare, men inga större åtgärder vidtas om det inte finns en politisk vilja att satsa på enheten i Bjurböle.Förskolebyggnaden i Bjurböle i Borgå.Bild: Yle/Katarina Lindbjurböle,bjurböle daghem,bjurböle förskola,förskola
Mindre åtgärder har vidtagits för att förbättra inneluften
Den 10 oktober fick förskolan fyra luftrenare som är i gång dygnet runt. Man beslöt också att luftkonditioneringen ska kontrolleras ännu en gång och en wc, där problemen med inneluften upplevdes vara som värst, har tagits ur bruk.
Pekka Koskimies, teknisk disponent vid Borgå stad, konstaterar att han inte har fått nya anmälningar om symptom på grund av inneluften.
- Det ser ut som om luftrenarna har gjort nytta.
Det var i september som två anställda i Bjurböle anmälde att de fick symptom av att vistas i förskolans byggnad. En av dem tappade rösten medan hon jobbade där och var tvungen att söka vård.
Daghemsbyggnaden i Bjurböle är i behov av en större sanering.Bjurböle daghem i Borgå.Bild: Yle/Katarina Lindbjurböle,bjurböle daghem
Det egentliga daghemshuset är gammalt och slitet
Boström säger att staden inte har uppgifter om att någon skulle ha upplevt problem med inneluften i den egentliga daghemsbyggnaden. Men hela Bjurböle daghem, som är reparerat senast på 80-talet, är i stort behov av en totalsanering.
Huset är en gammal byskola byggd i början av 1900-talet.
- Jag har föreslagit att om man vill bevara daghemmet så repareras huvudbyggnaden, medan förskolan rivs och ersätts med en nybyggnad.
Den stora bildningsutredningen, som omfattar både skolor och daghem, ska behandlas i fullmäktige den 14 december. Efter det vet lokalitetsledningen vilka byggnader beslutsfattarna väljer att satsa på.
Enligt förslaget i bildningsutredningen kunde Bjurböle daghem säljas och barnen i stället placeras i Vårberga eller Ebbo.
Barnen kan eventuellt bli placerade i nytt daghem
I praktiken kunde alternativet Vårberga betyda att barnen placeras i det nya daghemmet, som byggs i närheten av sjukhuset på Majberget under 2017, säger Boström.
Det är ändå inte lokalitetssidan som placerar barnen, utan det är en fråga för bildningen inom Borgå stad.
Under tidigare år har alternativet att Bjurböle borde få ett helt nytt daghemsbygge diskuterats. Boström har inte på sistone hört talas om en vilja att gå in för det här alternativet.
- Men oberoende om man bygger nytt i Bjurböle eller sanerar det gamla daghemmet så måste det nuvarande daghemmet i så fall stängas för ett år i det skede då arbetena pågår.
Borgåfullmäktige spikade i onsdags budgeten för 2017 samt ekonomiplanen för 2017-2019.
I samband med stadsstyrelsens budgetbehandling föreslog Kristel Pynnönen (SFP) att servicen för småbarnsfostran i Bjurböle tryggas också i framtiden.
Hennes förslag förlorade ändå i omröstningen med resultatet 8-5, eftersom hon fick understöd endast av SFP:s medlemmar i stadsstyrelsen.
Skolorna och daghemmen väckte ingen större diskussion på onsdagens fullmäktigemöte, eftersom besluten om bildningsnätet fattas i december. Då är diskussion och omröstningar att vänta.
Var ska barnen leka i framtiden? Borgåfullmäktige tar ställning till bildningsutredningen den 14 december (arkivbild).Barn leker med docka på dagisBild: Mikael Crawford/Yledaghem,dagisbarn,lek (barnlek),leksaker
Keramikern och konstdoktorn Elina Sorainen från Pernå fick på fredag Aktiastiftelsens i Borgå konststipendium.
Kommittén för Aktiastiftelsen ville i år uppmärksamma en keramiker från regionen. Tidigare har bland annat professionella konstutövare inom bland annat bild-, dans-, musik-, och scenkonst uppmärksammats.
Elina Sorainen har en examen från universitetet i Denver, USA och en annan examen från Tama-universitetet i Tokyo, Japan. Hon arbetar med både bruksföremål, reliefer och skulpturer.
Målvedvetet arbete
Aktiastiftelsens i Borgå ordförande, Ullrike Hjelt-Hansson, konstaterade i sitt tal att Sorainen under åren mottagit många pris och arbetsstipendier för både sin formgivning och sin forskning.
- Att du kunnat fungera som en självständig keramiker i östra Nyland allt sedan 1980, tyder på flit och målmedvetenhet, konstaterade Hjelt-Hansson.
Keramikern Elina Sorainen vid några Iris-keramikföremål i Aktias representationsvåning i Borgå.Keramikern Elina Sorainen fick Aktiastiftelsens pris 11.11.16Bild: Yle/Stefan Häruselina sorainen,Elina Sorainen,Keramik,keramiker,keramiker,Östnyland
I keramikern Elina Sorainens planer ingår att fullända en bok eller en artikelserie om brukskeramik för konststuderande. Arbetet kommer Sorainen att inleda inom två månader.
I planerna ingår också en stor utställning i Borgå konsthall i december 2017. Prispengarna kommer därför väl till pass.
- Det känns underbart. Pengar ger frihet, konstaterade Sorainen tacksamt under ceremonin på fredag förmiddag.
Det är 13 gången som Aktiastiftelsen i Borgå delar ut konststipendiet. I år var summan 10 000 euro.
I december ska Borgåpolitikerna fatta beslut om hur skol- och daghemsnätet ska se ut i framtiden. Nu har staden publicerat en interaktiv webbtjänst där man kan jämföra hur mycket de olika alternativen kostar.
– De som använder tjänsten kan själv undersöka kostnaderna som olika skolnätsalternativ för med sig för Borgåborna under de kommande åren, säger ekonomiplaneringschef Johnny Holmström vid Borgå stad.
Det är Holmström som har utvecklat tjänsten. Han förklarar att den visuella framställningen hjälper användaren att få en uppfattning om de utgifter som ingår i kostnaderna för skolnätet.
Jämförelsen visar att mängder skollokaler har en stor betydelse för stadens totala kostnader.
Färre skollokaler kan ge Borgå en inbesparing på flera tiotals miljoner euro under de följande tjugo åren.
– Det viktigaste är ändå att göra kostnadsberäkningen så att beslutsfattare, kommuninvånare och tjänstemän kan diskutera samma frågor. Man måste tänka på utvecklingen på längre sikt, i synnerhet eftersom elevantalet inte ser ut att stiga.
Sopranen Camilla Nylund och baritonen Arttu Kataja uppträder i Konstfabriken i Borgå den 20 november.
Camilla Nylund är en av Finlands mest framgångsrika sopraner utomlands. Hon är född och uppvuxen i Vasatrakten men bor numera i Dresden i Tyskland.
Många av de stora operascenerna är bekanta för Nylund. Hon har bland annat uppträtt på Covent Garden i London, la Scala i Milano, Deutsche Oper i Berlin och Wiener Staatsoper i Wien.
Hon har också uppträtt tillsammans med många välkända symfoniorkestrar och kapellmästare.
Berlinare i tio år
Arttu Kataja är en opera-, lied-, och barocksångare som har uppträtt på många barockfestivaler. Allt sedan 2006 har Kataja arbetat som solist på Staatsoper i Berlin.
Nylund och Kataja ackompanjeras av pianisten Marita Viitasalo som bland annat har erhållit pris i Maj Lind-pianotävlingen år 1968.
Operastjärnorna kommer att sjunga ur Hugo Wolfs sångsvit Italienisches Liederbuch - Italiensk sångbok.
För ett par år sedan sanerades vattentornet i Hammars i Borgå. Nu har turen kommit till stadens vattentorn på Kvarnbacken.
Det var den 3 november 2012 som kransen till vattentornet i Jyväskylä rasade. Eftersom vattentornet i Hammars i Borgå är av samma ålder och typ, beslöt Borgå vatten att göra en konditionsgranskning och senare en renovering. Renoveringen genomfördes under 2014.
Den renovering som nu är aktuell för vattentornet på Kvarnbacken har inte sin grund i liknande dramatiska orsaker.
- Vattentornet har sina år på nacken och bland annat kommer fasadens betongplattor och deras fastsättningsanordningar att granskas. Det är nog högst troligt att det blir aktuellt med en renovering på något plan, säger Borgå vattens biträdande direktör Mats Blomberg.
Åldersrelaterad granskning
En granskningsoffert skickas i dessa dagar från Borgå vatten - bland annat till samma företag som sanerade vattentornet i Hammars. Vilket bolag som får uppdraget är förstås ännu öppet.
- En undersökning av strukturerna kan inte göras under vintern, vilket betyder att de kommer att göras först när vintern och kölden släpper sitt grepp. Vi har budgeterat cirka 100 000 euro för nästa år för granskningen och planeringen av saneringsprojektet, säger Borgå vattens anläggninschef Elina Antila.
Antila tror inte att det kommer att uppenbara sig något avvikande i granskningen i vår.
- Granskningen kommer nog troligtvis att visa att den framtida renoveringen kommer att handla om en högst vanlig sådan utgående från normalt åldrande, säger Antila.
Nu har myndigheterna hittat den troliga orsaken till att det fanns radioaktivt jod i luften i Finland. Enligt Strålsäkerhetsverket (Stuk) härstammar joden troligen från jod, som används på sjukhus.
Små mängder radioaktivt jod registrerades i luften i Finland i oktober. Stuk, som utredde saken, kom fram till att det endast fanns en typ av isotop i joden. Den här isotopen, I-131, finns i jod används på sjukhus.
En kärnreaktor är troligtvis inte orsaken till de förhöjda värdena, eftersom man i så fall skulle ha hittat också andra nukleoner i proverna, anser Stuk.
Ett liknande fall skedde i Europa 2012, då förhöjda jodvärden mättes under en längre tid. Då var orsaken en anläggning i Ungern, där man packade om jod. I samband med det frigjordes jod i luften. Då var mängden radioaktivt jod i luften i Ungern mycket högre än de värden som mättes i Finland i höstas.
Jod produceras i flera länder i Europa och också i Ryssland.
Den radioaktiva joden uppmättes under flera dagar i oktober i Helsingfors, Lovisa och Rovaniemi. De förhöjda mängden jod registrerades också i bland annat Estland, Norge och Sverige. Resultaten av de luftprov som togs i november är ännu inte klara.
Stuk påpekar att den mängd radioaktivt jod som nu uppmättes var mycket liten och att den inte har någon inverkan på människans hälsa.
Södra Finlands enda fortfarande aktiva ysteri, Porlom mejeri, släppte i början av oktober en ny produkt gjord helt utan mjölk. På en månad har den redan hittat sina användare.
Ute på landsbygden i Lappträsk finns en by som heter Porlom. Ett av de största husen i byn hört till Porlom mejeri, ett företag som redan har 96 år på nacken. Trots att mejeriets verksamhet helt snurrar kring mjölkprodukter, har man nu tagit steget ut från sin komfortzon och lanserat en ”ost” utan mjölk.
På marknaden finns en del ostliknande, mjölkfria produkter, men de är gjorda i Storbritannien, Förenta staterna eller i Tyskland. Porlom mejeris VD Kari Ollikainen känner inte till att någon annan i Norden skulle tillverka hård vegansk ost.
Den veganska "osten" finns i smakerna naturell och chili.Lappar av "Porlammin Vege"Bild: Yle/Jeannette Lintulamejeri,ost,porlammin,porlammin vege,porloms mejeri,vegan,veganost
Personer som kallar sig veganer avstår förutom från kött också från produkter som bland annat är gjorda på mjölk. Det betyder att osten försvinner från tallriken.
- Eftersom produkten inte innehåller mjölk får vi inte kalla den ost, men den är väldigt lik ost på alla andra sätt, säger VD Kari Ollikainen.
Han berättar att ”osten” genast väckt mycket uppmärksamhet både hos konsumenter och också i storkök. Tiden verkar ha varit den rätta för att släppa produkten på marknaden.
Porlom mejeris byggnader ligger i centrum av Porlom.Porloms mejeri på vinternBild: Yle/Jeannette Lintulafabrik,mejeri,porlammin,porlammin osuusmejeri,porloms mejeri
Ollikainen säger att företag hela tiden måste hitta på nya produkter så de beslöt sig för att testa den mjölkfria osten. De kan tillverka den med de maskiner de har, utan större investeringar.
- Vi släppte den möjligtvis lite för tidigt på marknaden. Produktutvecklingen fortsätter ännu och vi hoppas att den hittat sin slutgiltiga form senast under våren.
Porloms "veganost" i paketBild: Yle/Jeannette Lintulamejeri,ost,porlammin,porlammin vege,porloms mejeri,vegan,veganost
”Porlammin Vege – används som ost” står det på förpackningen. Förutom att produkten inte får kallas ost, smakar den inte heller som ost. Kokosolja och modifierad stärkelse hör till huvudingredienserna. Men till konsistensen är den ändå som en ost; den kan rivas med ett rivjärn eller skivas med osthyvel.
- Efterfrågan på den här sortens produkter ökar hela tiden. Vi är beredda att öka sortimentet efter efterfrågan. Vi kommer bland annat att lansera en ny smak, säger Ollikainen.
Kari Ollikainen och ostmästare Matti Ampuja provsmakar elva månader gammal svart emmental.Högar av ost på mejeriBild: Yle/Jeannette Lintulamejeri,ost,porlammin,porloms mejeri
Porlom mejeri har redan fått in en hel del respons på ”osten” och Ollikainen säger att det till 95 procent har varit positivt.
- Feedbacken uppmuntrar oss att fortsätta jobba med produkten.
Målet är att kunna exportera Porlammin Vege till andra europeiska länder.
Riven ost paketeras i byggnaden.Ost packas in på fabrikBild: Yle/Jeannette Lintulamejeri,ost,porlammin,porloms mejeri
Ostbranschen är tuff enligt Kari Ollikainen, trots att finländarna äter 27 kilogram ost per person i året. Det är en ökning på runt 11 kilogram från millennieskiftet.
- Men vi tror på framtiden. Vi har alltid trott det, det är väl därför vi är det enda ysteriet kvar i södra Finland som tillverkar hårda ostar.
Kari Ollikainen har varit VD för Porlom mejeri redan i 24 år.Kari OllikainenBild: Yle/Jeannette Lintulakari ollikainen,porlammin,porlammin osuusmejeri,porloms mejeri
Mejeriet anställer 24 personer, och några fler under bråda tider, exempelvis inför julen.
Arla har hittills hyrt en del av byggnaden för förvaring, men från och med årsskiftet kommer Porlom mejeri att själv utnyttja det för sin verksamhet.
Arla har hyrt förvaringsutrymme av Porlom mejeri. Efter årsskiftet bygger Porlom mejeri om lokalerna för sina egna behov.Hyllor på mejeriBild: Yle/Jeannette Lintulahyllor,mejeri,porlammin,porloms mejeri
Artikeln uppdaterad den 14.11.2016 kl. 10:55 med ordet "hård" i det andra stycket efter ingressen.
Allt från billiga gymkort till kulturupplevelser. Möjligheterna till fritidsaktiviteter varierar stort på de finlandssvenska studieorterna.
Skillnaderna märks inte bara mellan de stora och små orterna, utan också mellan mindre orter varierar utbudet på vad studerande kan göra på kvällar och veckoslut kraftigt.
På Campus Allegro i Jakobstad studerar flera hundra konst- och musikstuderande från hela landet vid yrkeshögskolan Novia.
Kasper Dalkarl har ständigt kameran med sig.Ung man sitter vid bordBild: Yle/Jyrki Karjalainenfotograf,Jakobstad,kasper dalkarl,studerande
Kasper Dalkarl kommer från Esbo och studerar fotografi. Som för många andra flyter studierna och fritiden ihop för honom.
- Jag spenderar många timmar i skolans fotolaboratorium, också efter skolan, säger han. Antingen jobbar jag med kundarbeten eller egna projekt. Jag hinner inte med så mycket annat.
Musikstuderandena Gustav Nyström och Toto Kruse har full upp med studier och jobb. Tid till annan fritidssysselsättning finns inte.Två unga män med blåsinstrumentBild: Yle/Jyrki Karjalainengustav nyström, toto kruse,jakobstad,musikstuderande
Samarbetet mellan grafik-, bildkonst- och musikstuderandena är stort. För att få tidtabellerna att gå ihop är det fritidsintressena som får ge vika.
Vi har simhall och bowling här och en del pubar. Där kan man träffa vänner och bekanta, men det är det enda jag kommer på att man kan göra.― Benjamin Forssell
När det någon gång finns tid för något extra erbjuder Jakobstad på ganska få alternativ, påpekar bildkonststuderanden Benjamin Forssell. Förutom konserter är utbudet begränsat.
- Vi har simhall och bowling här och en del pubar. Där kan man träffa vänner och bekanta, men det är det enda jag kommer på att man kan göra, säger han.
Benjamin Forssell vid sitt arbetsredskap.Ung man sitter framför dator.Bild: Yle/Jyrki Karjalainenbenjamin forsell,bildkonststuderande,jakobstad,Yrkeshögskolan Novia
"Vi är bortglömda"
Yrkeshögskolan Novia har också ett campus i Ekenäs i Raseborg med omkring 500 studernade. Här är studerandena förvisade till sin egen kreativitet för att ha nånting att göra på kvällar och veckoslut.
- Föreningslivet i Ekenäs är speciellt. Vi har många studieföreningar här, säger Linda Holmström, vice ordförande för studerandekåren Novium.
Studerandeföreningarna ordnar fester och evenemang både var för sig och tillsammans. Dessutom oŕdnar kårerna innebandy i en bollhall vid campuset.
Vi vill inte blanda in minderåriga i festandet för det är olagligt. Vi vill inte ha problem.― Linda Holmström
Allt som allt finns det omkring 1900 studerande i Raseborg. De är fördelade på Yrkeshögskolan Novia, yrkesskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Lärkkulla i Ekenäs och Karis.
Novias studerande har inte mycket kontakt med andra skolor i regionen, trots att till exempel Axxell verkar i samma byggnad.
- Vi undviker problem, säger Linda. Vi vill inte blanda in minderåriga i festandet för det är olagligt. Vi vill inte ha problem. Vi är tillräckligt många här. Det blir nog bra fester med bara oss.
Linda Holmström tackar ja till samtal med staden om hur samarbetet kunde förbättras.Ung kvinnaEkenäs,linda holmström,Raseborg,studerande,Studerandekåren Novium,viceordförande
Utöver det som kåren och föreningarna själva ordnar, erbjuder staden få alternativ. System med subventionerat pris till stadens idrotts- och motionsanläggningar finns inte. Företagen ger inte heller studerande förmåner. För ungdomarna återstår inte mycket annat än att sitta på krogen om de vill göra något utanför campus.
- Vi är lite bortglömda, säger Linda. Vi skulle önska fler aktiviteter från stadens sida.
- Staden och företagarna erbjuder till exempel inte studieförmåner som man gör på större studieorter, säger Anette Lindgren. Hon är více ordförande för studerandeföreningen WAT rf vid Novia.
Det här är inte en studiestad i traditionell bemärkelsen. Ändå finns vi här under fyra år.― Linda Holmström
Kulturplaneraren Sirpa Huusko på Raseborg erkänner att staden inte har tänkt på studerandena vad gäller fritidsaktiviteter. Vad gäller studierna i övrigt har staden ett stort samarbete med läroinrättningarna.
- Är jag helt ärlig så är det inte en studiestad på samma sätt som Åbo, säger Huusko. Vi är här mitt emellan Helsingfors och Åbo. Det går lätt att åka till de stora städerna.
Huusko inbjuder studerandeföreningarna till diskussioner om hur staden kunde stöda studerandena under fritiden. Hon hoppas man hittar nya former för samarbetet.
- Vi hoppas staden beaktar att vi finns här under fyra år, säger Linda Holmström.
Stora studieorter satsar på sina studerande
Studerar man på en större ort är utbudet stort. Allt från motion och idrott till konst- och kulturevenemang står till buds.
I Åbo kan både studerande och personal vid högskolor och yrkeshögskolor använda flera olika gym, motionssalar och en simhall för en liten avgift.
Dessutom ordnas ett stort antal kurser i allt från yoga, kampsporter och muskelträning till dans och bollspel för en extra avgift.
Max Askelo är idrottsinstruktör vid Åbo Akademi.man i gymidrottsinstruktör,nb max askelo,Åbo Akademi
Idottsinstruktören vid Åbo Akademi, Max Askelo, hoppas att det stora utbudet ska locka så många som möjligt att vara aktiva. Strategin verkar ha lyckats. Gymmen är mer eller mindre fullsatta på eftermiddagarna, likaså gymnastikgrupperna.
- Bland akademins studerande är bollsporterna väldigt populära, säger Askelo. Innebandy och fotboll är i topp.
Ebba Sandell har spelat fotboll på landslagsnivå.Ebba Sandell vid Kuppis fotbollsplanBild: Yle/Maud Stolpenb ebba sandell
Bland kvinnliga studerande har fotboll blivit så populärt att de kan delta med ett lag i Åbo Akademis fotbollsserie.
- Vi tyckte det var dags att fixa ihop ett damlag i herrserien, säger Ebba Sandell som är med i laget.
Hittills har framgångarna saknats, men damerna tänker inte ge upp.
Aktiviteterna finns men tiden saknas
Sent varje måndag kväll samlas fysiker, studerande, fortsättningsstuderande och före detta studerande vid Åbo Akademi till innebandyträningar.
Pressen att bli klar med studierna snabbt gör att man har mindre tid för sportevenemang.― Fredrik Pettersson
Fredrik Pettersson lämnade studielivet för flera år sedan, men är fortfarande studietidens innebandylag trogen.
Fredrik Pettersson säger att utbudet på fritidssysselsättning ökar hela tiden.Fredrik Pettersson med sitt innabandylagBild: Yle/Maud Stolpenb fredrik pettersson
Till matcher och turneringar kallas yngre spelare in. Det är ibland en utmaning att hitta studerande som vill komma med.
- Idrottsaktiviteten bland studerandena har minskat, säger Fredrik. Pressen att bli klar med studierna snabbt gör att man har mindre tid för sportevenemang.
Se hela programmet här:
Sänds även i Yle Fem, måndag 14.11.2016 kl. 20.00
samt tisdag 15.11.2016 kl. 17.25.
När är en beslutsfattare jävig? Får lokalpolitiker som är aktiva i föreningar och organisationer "dra hemåt"? Frågorna aktualiserades då stadsstyrelsemedlem Markku Välimäki (Saml) påskyndade beslutet att renovera Kokon ishall. Välimäki är styrelseordförande för ishockeylaget Hunters.
Stadsstyrelsen i Borgå behandlade stadens budget för 2017 och ekonomiplanen för de därpå följande två åren.
Då föreslog ledamot Välimäki att ishallen i Kokon skulle leasa en ny ismaskin och att staden borde reservera 400 000 euro för förbättringar och renoveringar av hallen under de kommande åren.
Förslaget godkändes enhälligt av styrelsen och senare av stadsfullmäktige.
Välimäki är också styrelseordförande för den lokala ishockeyföreningen Hunters, som använder hallen och därför gynnas av beslutet.
Jäv inte aktuellt i budgetbehandling
Stadens förvaltningsdirektör och stadsstyrelsens sekreterare Outi Lehmijoki får frågan om Välimäki kan ha varit jävig.
- Jag tycker att han inte var jävig. Man brukar inte ens fundera på jäv när man behandlar budgeten, det är en så stor helhet.
Arkivbild av Outi Lehmijoki.kvinna vid skrivbordBild: Yle/Mikael Kokkolamjk,outi lehmijoki
Lehmijoki förklarar att ett anslag i budgeten inte är ett slutligt beslut – pengarna endast reserveras då. Beslutet om att verkligen använda pengarna tas senare.
Staden äger ishallen
En jävig ledamot eller tjänsteman måste avlägsna sig under hela den tid som ärendet behandlas.
- Det är omöjligt att fundera att det skulle finnas en sådan jävighet att man inte alls kunde vara med, förklarar Lehmijoki om budgetbehandlingen. Kommunallagen och förvaltningslagen känner inte sådant att man skulle vara borta bara i något skede (av behandlingen av ett ärende).
En annan viktig aspekt i frågan om ishallen är enligt Outi Lehmijoki det att ishockeyföreningen Hunters varken äger hallen eller är den största användaren. Pengarna går till själva hallen, som ägs av Borgå stad, inte till föreningen.
Välimäki: Fint att beslutsfattare är ute på fältet
Markku Välimäki själv säger att han representerade staden, inte Hunters, då han gjorde sina förslag. Förslagen grundar sig på planer som redan finns men han ville att de tidigareläggs.
Arkivbild av Markku Välimäki.Markku VälimäkiBild: Yle/Jeannette Lintulakonstfabriken,konstfabriken i borgå,markku välimäki,samlingspartiet,stadsfullmäktigeledamot
Välimäki är aktiv inom flera föreningar och företag i staden och tycker att frågan om politikernas engagemang är intressant.
- När jag ser över samtliga 51 fullmäktigeledamöter och medlemmar i nämnderna är det oftast ärenden som är nära beslutsfattarna själva. Det är ju fint och bra att också beslutsfattarna är ute på fältet och deltar i tredje sektorns arbete.
Däremot bör beslutsfattarna vara mer försiktiga när det gäller olika bolag där man är i ansvarsposition eller då organisationen eller man själv kan få direkt nytta, tillägger Välimäki.
- Nog skulle det vara ett ganska underligt straff att inte kunna delta i samhällets olika organisationer och föreningar om man är med och beslutar.
Det går inte att använda Borgå stads digitala tjänster under måndagen. Staden uppdaterar e-tjänster och e-blanketter.
Borgå stad uppdaterar sina digitala e-tjänster måndagen den 14 november mellan klockan 10 och 15. Under den tiden går det inte att använda vissa tjänster eller fylla i vissa blanketter.
Följande blanketter är ur bruk:
Ordningsnummeransökan
Båtplatsansökan
Rättelseyrkande
Ansökan om boendeparkering
Ansökan om parkeringstecken för företag
Blankett för respons om social- och hälsovårdstjänster
Den 15 november börjar Borgå stad förstora parkeringsplatsen intill Näse gård. Parkeringsplatsen har varit ett problemområde.
Det har dykt upp lappar under vindrutetorkarna på några av de bilar som står parkerade på sandplanen intill Näse gård i Borgå.
På lapparna står det att man inte kan parkera där från och med tisdagen den 15 november, eftersom Borgå stad bygger ett parkeringsområde för ungefär 30 bilar.
Arbetena ska ta ungefär två veckor.
Grävskopan var på plats redan på måndagen.Grävskopa flyttar jordBild: Yle/Fredrika SundénBorgå,grävmaskiner,Markarbete,näse,näse anslutningsparkering,näse parkeringsplats,parkeringsplatsen i näse,parkeringsplatser
– Vi utvidgar parkeringsplatsen snabbt och med lite besvär, säger trafikingenjör Hanna Linna-Varis. Desto mer kan vi inte gräva där eftersom det finns arkeologiska jordlager.
Parkeringsplatsen är populär bland pendlare och folk som jobbar i Borgå centrum, eftersom det är gratis att parkera där. Därför är parkeringsplatsen ofta väldigt full.
Nu är tanken dels att få mer utrymme på parkeringsplatsen, dels att göra den klarare.
– Det har varit ett problemområde. Folk har parkerat på vägen som leder upp till Näse begravningsplats och det har lett till en del krångliga situationer.
Parkeringsplatsen kommer inte att asfalteras.
Bilisters sätt att parkera i Näse har väckt irritation. De här lapparna dök upp i flera vindrutor i september.Lapp med texten Katsokaa miten pysäköitte seuraavan kerran!Bild: Yleheippalappu,näse,näse parkeringsplats,parkeringsfel,parkeringslapp,parkeringsplats,parkeringsplats i borgå
Det var i samband med att mudderverket skulle tankas med lätt brännolja på måndag förmiddag som olyckan var framme. En del brännolja rann ut i hamnbassängen.
- Hur mycket brännolja som rann ut i havet är ännu oklart. Vi har lagt ut oljebommar, så oljan kommer inte att kunna sprida sig. Just nu funderar vi tillsammans med stadens miljömyndigheter på vilka åtgärder som krävs för att vi ska kunna få oljan ur havet, säger dejourerande brandmästare Antti Virtanen.
Mudderverk i Lovisa 14.11.16 Bild: Yle/Stefan HärusLovisa Stad,mudderverk,mudderverk,muddringsutrustning,valkom,östnyland
Tekniskt fel eller mänskligt misstag?
Fartyget har två tankar för bränsle. Det var när den första tanken var full som brännoljan började rinna över sina breddar.
- Av någon anledning var inte den andra tanken öppnad eller öppnades inte. Vilketdera kan jag inte ännu uttala mig om. Om det är ett tekniskt fel eller ett mänskligt misstag utreder vi som bäst, säger Henrik Holmberg, säkerhets- och kvalitetschef på företaget Terramare Oy.
Företaget Terramare är ett företag som specialiserat sig på muddring, sprängning under vatten, byggande av bryggor och hamnar samt överlag olika former av miljöbyggnation. Det mudderverk som nu började läcka är ett mudderverk som också kan förses med lyftkran.
Oljebommar har lagts ut för att begränsa skadan på miljön.Oljebommar i vatten vid oljeolycka i Lovisa 14.11.16Bild: Yle/Stefan HärusLovisa Stad,mudderverk,mudderverk,oljebommar,oljeolyckor,valkom,östnyland
Grundlig utredning
Det finns ett skydd på mudderverket som ska stoppa påfyllningen när tanken är full. Henrik Holmberg säger att man inte tillsvidare vet varför påfyllningsskyddet inte fungerade.
- Skyddet borde automatiskt stanna flödet från tankbilen när tanken blir full. Varför det inte gjorde så, är tillsvidare ett mysterium. Det kan ha varit frånkopplat eller så handlar det om ett tekniskt fel, säger Holmberg.
Orsakerna till läckaget kommer att utredas grundligt.
- Vi arbetar på vatten och känner vårt ansvar för miljön. Vi måste nu helt enkelt gå till botten med detta och se över våra rutiner, för dylika tillbud vill vi inte ha fler av. Vi måste kunna försäkra oss om att läckage av det här slaget inte ska kunna hända, säger Holmberg.
Också Gränsbevakningsväsendet var på plats med en enhet.Brandbil och gränsbevakningens bil i Valkom i Lovisa 14.11.16Bild: Yle/Stefan Härusgränsbevakningen,gränsbevakningens bil,Lovisa Stad,utryckningsfordon,valkom,östnyland
Gränsbevakningens helikopter cirklade en stund runt olycksplatsen.Gränsbevakningens helikopter i Lovisa 14.11.16Bild: Yle/Stefan Härusgränsbevakningen,gränsbevakningens helikopter,helikoptrar,Lovisa Stad,östnyland
Föreningen Hem och Skola slår nu larm om problem med inomhusluften i Kvaba i Borgå. Personalen på skolans eftis har under hösten lidit av olika symptom, som huvudvärk och sjuka ögon.
Skolans eftermiddagsverksamhet, som drivs av Hem och Skola, håller till i källaren i den så kallade lilla sidan. Eftispersonalen kontaktade rektor Anne Smolander om hälsoproblemen i början av oktober. De ombads då uppsöka arbetshälsovården.
- Det har snart gått två månader sedan skolan kontaktades för första gången, säger Cecilia Holmén-Lönnberg, ordförande för Kvarnbackens Hem och Skola. Nu borde något snart börja hända.
Skylt framför Kvarnbackens skolaBild: Yle/Jeannette Lintulagrundskola,kvaba,kvarnbackens skola,lågstadieskola,skola
En andra anmälan till rektorn gjordes av Hem och Skola den första november.
- Jag tycker det är oroväckande att ingen tycks ta notis om problemet. Med tanke på att vi har över 400 elever samt personal i skolan borde saker och ting redan utredas.
Enligt Cecilia Holmén-Lönnberg har många elever och en del vuxna lidit av huvudvärk under hösten.
Rektorn informerar om vidare åtgärder
Rektor Anne Smolander säger att hon har gjort en anmälan till staden om bekymren på skolan.
Förra torsdagen hade hon ett möte på skolan tillsammans med arbetsskyddet, arbetshälsovården och projektchef Tony Lökfors från lokalitetsledningen.
– Han skulle diskutera vidare åtgärder med sin chef. Orsakerna till att vi har de här symptomen fortfarande måste ju redas ut så att man kan åtgärda det på riktigt, säger Smolander.
Den enda åtgärden som hittills har vidtagits är att ventilationen är på till hundra procent också på nätterna.
Enligt Smolander ligger bollen nu hos lokalitetsledningen. Hon kommer att informera föräldrarna bara hon vet vad som ska ske.
Ingång till Kvarnbackens skolaBild: Yle/Jeannette Lintulagrundskola,kvaba,kvarnbackens skola,lågstadieskola,skola
Utbildningsdirektör Rikard Lindström kan också bekräfta att Kvarnbackens skola i höst har gjort två anmälningar om dålig inneluft till stadens lokalitetsledning.
- Den senaste är gjord för en till två veckor sedan, säger Lindström. Båda anmälningarna handlar om samma problem. Det finns en oro för inomhusluften i Kvaba.
Enligt utbildningsdirektör Rikard Lindström har också några rum nära matsalen utpekats i de gjorda inneluftsanmälningarna.
Att lokalitetsledningen skulle ha sammansatt en arbetsgrupp för att reda ut frågan känner han inte till.
Hela Kvarnbackens skola gemomgick en stor renovering för fem år sedan.Bild: Yle/ Sune Bergströmkvaba,kvaba renoveras,kvanrbackens skola renoveras,kvarnbackens skola,kvarnbackens skola i borgå
För fem år sedan renoverades hela Kvarnbackens skola på grund av fuktskador och mögel.
- Själv har jag haft den positiva inställningen att renoveringen lyckades bra, över förväntan, säger Lindström.
Att det nu behövs inomhusluftsutredningar bekymrar.
- Visst är det här oroande. Samtidigt måste vi komma ihåg att det kan finnas många olika orsaker till dålig inomhusluft. Det är ännu allt för tidigt att veta något om dem.
Konsult ska utreda problemen
Projektchef Tony Lökfors berättar att lokalitetsledningen har beslutat att anlita en konsult som ska utreda inomhusluften.
Beställningen är ännu inte gjord eftersom Lökfors först måste gå igenom de experter Borgå har kontrakt med för att kolla vem som lämpar sig bäst för uppdraget.
I det här skedet kan han inte säga mer om tidtabellen.
– Vi gör hela tiden mindre ingrepp i skolan då det dyker upp problem. Just nu håller vi bland annat på och sanerar värmeväxlarrum och tätar en del av rummen, säger Lökfors.
Artikeln uppdaterad 15.11.2016 kl. 6:55 med Anne Smolanders kommentarer och 8:15 med Tony Lökfors kommentarer.
