Kvarteret Victoria på Busholmen är det nyaste tillskottet av svenska boendeenheter i Helsingfors. Sista handen läggs vid lägenheterna som bäst och de första invånarna har redan börjat flytta in.

I Víctoria samlas dagvård, kulturcentrum och boende på samma plats. Allt går på svenska.

Arkitekten Stefan Ahlman, som har planerat hela kvarteret, försäkrar att det inte är fråga om ett språkghetto. Idén har från första början varit att ha verksamhet som intresserar och drar folk.

- Det svenska dagiset Pärlan är centralt, likaså kulturcentret. Därför är det naturligt att kvarteret lockar svenskspråkiga, säger Ahlman.

En annan orsak är att organisationerna och stiftelserna som har byggt kvarteret är svenska och följaktligen hyr ut lägenheter i första hand till svenskspråkiga.

Kvarteret Victoria består av över 300 bostäder som säljs eller hyrs ut av organisationerna och stiftelserna som har byggt kvarteret.

Bland annat finns specialboende i husen. Teknologföreningen och Vasa nation förfogar över ara-finansierade studielägenheter. Brita Maria Renlunds stiftelse äger en del lägenheter i en ett av husen. Lise och Thelma Standertskjölds fond äger konstnärsateljéer i kvarteret.

- Det finns också alldeles vanliga familjebostäder här, säger Ahlman. I det här skedet har de ganska långt finlandssvenska invånare, men här finns väldigt många finskspråkiga också och det är bra.

Stefan Ahman är övertygad om att behovet av koncentrerat svenskt boende är stort i Helsingfors.

- Vi behöver kunna identifiera och bygga upp en finlandssvensk vardag också i storstäder som Helsingfors och Esbo, säger han. Finlandssvenskarna minskar inte i antal här, men sprids ut det allt mer. Om de inte finns bra alternativ på svenska väljer många familjer det finskspråkiga alternativet.

Finlandssvenskt idealboende för fattig och rik

Tanken på ett speciellt finlandssvenskt boende föddes i början av 1900-talet. Då började bland annat Martharörelsen ivra för ett bättre boende bland vanligt folk.

1938 grundades Bostadsföreningen för svenska Finland. I trettio års tid riktade den in sig på ett trivsamt boende för finlandssvenskarna.

Filosofie doktorn Mia Åkerfelt har forskat i idealhemstanken.

- Allting skulle vara oerhört praktiskt, säger hon. Det skulle vara genomtänkt och baserat på vetenskap.

I takt med att idealhemstanken slog igenom uppstod en skillnad i hur man såg på inredning och rumsplacering i de finlandssvenska och finska hemmen på landsbygden. Småningom suddades ändå skillnaderna ut och ritningarna för idealhemmet började användas mera allmännt i vårt land.

Idealhemstanken har förändrat byggtraditionen i Svenskfinland, säger FD Mia Åkerfelt. Forskare Mia Åkerfelt betraktar en ritning Bild: Yle/Maud Stolpe nb mia åkerfelt

Man hade en stark tilltro till att det rätta sättet att bo och inreda skulle leda till ökad folkhälsa och bättre trevnad.

- Man jobbade mycket med att använda det här naturliga ljuset som kommer från fönstret. Därför har vi än i dag ofta matbordet placerat vid ett fönster. Då kunde man samtidigt sitta och jobba.

En annan viktig sak som Marthorna propagerade för var rationella köksinredningar. Fasta köksskåp skulle placeras på en hel vägg, arbetsbänken skulle stå vid fönstret och spisen skulle placeras så mitt i huset som möjligt.

Man jobbade mycket med att använda det här naturliga ljuset som kommer från fönstret. Därför har vi än i dag ofta matbordet placerat vid ett fönster.― Mia Åkerfelt

En annan av teserna var att sovplatserna alltid skulle befinna sig vid innerväggarna. Drag från fönster och ytterväggar ledde till olika typer av folksjukdomar som reumatism till exempel. Det ställde nya krav på nya grundritningar för hur hus skulle byggas.

Köksinredningen skulle vara praktisk och hygienisk. Köksinredning på 1940-talet Bild: Helsingfors Svenska Marthaförening / Svenska centralarkivet Finlands svenska Marthaförbund,helsingfors svenska marthaförening,hem,idealhem,köksinredningar

Modellen för idealhemmen togs från Tyskland och Sverige.

- Man sammanställde informationen och gjorde en finlandssvensk variant av det hela, säger Åkerfelt. Allt handlade om funktionalism och detaljer. Man ritade bland annat in hur diskhoarna skulle se ut och visade till och med var disktrasan skulle hänga.

Man visade till och med var disktrasan skulle hänga.

Förutom önskan om bättre folkhälsa och större trivsel, hoppades Bostadsföreningen för svenska Finland att en lättare arbetsbörda för lantbrukarhustrurna skulle förhindra att man lämnade landsbygden.

Svenskhus samlar finlandssvenskarna i stan

Trots bostadsföreningens strävan tog avfolkningen av landsbygden så småningom fart och förorterna växte upp kring städerna.

Bland annat Nordsjö i norra Helsingfors fick ta emot en hel del nya invånare.

För att befrämja den svenskspråkiga befolkningens boende grundades Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse 1955 av 18 finlandssvenska föreningar och företag.

Mellan åren 1957 och 1970 lät stiftelsen bygga över tjugo så kallade svenskhus.

I dag ägs hyreshusen Babord i Nordsjö, Styrbord i Gamlas och Sesam i Arabiastranden av stiftelsen.

Henry Henriksson har bott nästan hela sin sitt vuxna liv i svenskhusen Babord i Nordsjö i Helsingfors. Man på gården utanför högus babord bostads ab,henry henriksson,Nordsjö, Helsingfors stad,svenskhus

Henry Henriksson har bott i Babord sedan 46 år tillbaka. 152 lägenheter med daghem, dagklubb och stark samvaro har hållit kvar en stor del av invånarna i flera generationer.

När han flyttade in bodde över 500 personer i bostadsbolaget. Så gott som alla talade svenska.

Här bor några familjer där tre generationer bor i bostadsbolaget.― Henry Henriksson

Runt millennieskiftet minskade svenskarna familjernas antal något, men i dag ökar antalet svenska familjer igen. Barn och barnbarn flyttar tillbaka till Babord när de har bildat familj.

- Här bor några familjer där tre generationer nu bor i bostadsbolaget, säger Henry. Det tyder ju på att man har trivts bra som barn när man flyttar tillbaka.

Kinamuren lockar fortfarande många svenskar

Också i Vasa uppstod boendeenheter med stor svensk majoritet, trots svenskans starka ställning i regionen.

Den så kallade Kinamuren i centrala Vasa är ett exempel.

Huset byggdes i början av 1960-talet och ägdes sedermera av Harry Schaumans stiftelse. Stiftelsen avyttrade med tiden lägenheterna och de invånare som inte ville eller kunde köpa sina hyreslägenheter sades upp. I början var så gott som alla invånare svenskspråkiga. Även om många av invånarna har bytts ut med åren är fortfarande uppskattningsvis omkring hälften fortfarande det.

Ruth Lawast flyttade in i Kinamuren tillsammans med sina föräldrar år 1966 Äldre dam sitter i länstol i sitt vardagsrum. ruth lawast

Också Ruth Lawast sades upp när HSS sålde ut lägenheterna. Hon räddades av att Vasabladet köpte lägenheten hon bor i. I dag äger Svensk-Österbottniska samfundet bostaden.

- Under 51 år har jag haft en ordentlig renovering. Om man är snäll och hygglig, inte röker eller har djur så hålls ju nog lägenheten i skick, säger Rut.

Standardhusen tog över efter kriget

Det finlandssvenska idealboendet började alltså med att standardkök lanserades. Efter det var det dags att ta nästa steg och snart kom man på att standardiseringen också kunde vara lösningen i husbyggandet.

Man ansåg att speciellt den mindre bemedlade befolkningen skulle dra nytta av prefabricerade, standardiserade bostäder.

Man slösade inte på stora byggen med dekorationer, utan satsade i stället på goda arbetsytor och fungerande rumsindelning.

I Åbo finns en hel stadsdel där de första standardhusen som byggdes i vårt land har bevarats.

I samband med mellanfreden 1941 byggdes 76 hus på åkern strax utanför stadskärnan. Husen donerades av Sverige och kallas också "Göteborgshusen".

- Man slösade inte på stora byggen med dekorationer, utan satsade i stället på goda arbetsytor och fungerande rumsindelning, säger Åkerfelt.

Ägendom förvaltas via fastighetsmarknaden

Det finlandssvenska bostadsbyggandet i städerna och tätorterna har till en stor del kopplingar till de finlandssvenska stiftelserna.
Harry Schaumans stiftelse finns bland de viktigaste finlandssvenska stiftelserna i Svenskfinland.

Stiftelsen driver via bolaget HSS-media de österbottniska svenska dagstidningarna och är samtidigt en av de största aktörerna i fastighetsbranschen i Vasa.

- Vår strategi är att äga och förvalta fastigheter i centrum och det har vi i huvudsak hållit oss till under den här tiden med några få undantag. Vi äger fastigheter med bostäder, affärslokaler och kontorslokaler, säger stiftelsens vd Tom Westermark.

Enligt vd:n Tom Westermark har strategin att investera i fastighetsmarknaden har varit en bra strategi. Vd Tom Westermark, Harry Schaumans stiftelse, som är en av stiftelserna som äger Academill. Bild: YLE/Agneta Glad harry schaumans stiftelse,hss vd,tom westermark,vasa,westermark,österbotten

Harry Schaumans stiftelse är svensk, men det påverkar inte hur stiftelsen väljer sina hyresgäster, försäkrar Westermark.

- Vi hyr ut oavsett språkgrupp. Undantaget är stiftelsens lägenheter i Folkhälsanhuset. Där beaktas bara svenska seniorer över 50 år.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 6.2.2016 samt tisdag 7.2.2017 kl. 17.25.

Stavhopparen Alina Strömberg, skidåkaren Julia Häger och styrkelyftaren Susanna Törrönen stod i rampljuset som ungdomspristagare under den finlandssvenska idrottsgalan. Det här betyder jättemycket, säger Strömberg.

Alina Strömberg vann JEM-guld i somras och premierades under idrottsgalan med första priset på 2000 euro.

- Jag bor ju inte hemma. Jag har flyttat på grund av idrotten. Prissumman är ett stort plus och nu kan jag satsa ännu mer, säger hon.
Skip Instagram post

- Skidåkningen är som alla vet en materialsport. Och det är många resor. Tusen euro räcker till mycket. Det ekonomiska stödet betyder mycket, men också det att man blir uppskattad för det man gör, säger Häger som representerar IF Minken.

- Det är ett av de största bidragen jag fått. Jag har helt fantastiska sponsorer men det här var något unikt. Otroligt fint, säger Törrönen som radat upp finländska rekord i bänkpress i flera åldersklasser.

Susanna Törrönen kallar sig för den kvinnliga Fredrik Smulter. Susanna Törrönen - ungdomspristagare 2017 Bild: Yle / Christian Vuojärvi styrkelyft,susanna törrönen

Dubbel glädje för Häger

För Julia Häger var lördagen en fullträff i dubbel bemärkelse. Innan hon premierades på idrottsgalan stod hon för ett ypperligt lopp i skid-FM i Keuru.

Hon ger sig själv en nia i vitsord för sin insats på den klassiska milen.

- Jag tog nedförsbackarna lite dåligt, för jag föll ganska ordentligt på uppvärmningen. När det väl kom till tävlingen så bromsade jag. Vi körde tre varv så jag tror att jag kunde ha plockat flera sekunder genom att ränna fullt ut. Men överlag så var det ett bra lopp tycker jag. Det var riktigt roligt att skida, säger hon med tindrande ögon.

Hela den finländska dameliten var på plats och att differensen till sjätte platsen inte var större än en halv minut gav henne blodad tand.

- Det var ett av mina bästa lopp. Det känns bra att få ett kvitto på att man har gjort någonting rätt. Jag blir väldigt taggad och motiverad att göra ett ännu hårdare jobb när det går så här bra och jag ser att inget är omöjligt, säger 20-åringen som studerar i Umeå.

Julia Hägers lördag var en fullträff. Julia Häger - ungdomspristagare 2017 Bild: Yle / Christian Vuojärvi IF Minken,julia häger,skidåkning

Goda råd av tidigare ungdomspristagare

Under FSI:s idrottsgala fick publiken också en tillbakablick på två tidigare ungdomspristagare, det vill säga sjukamparen Jessica Rautelin och ex-stavhopparen Vanessa Vandy.

Vandy poängterade att årets pristagare inte skall ta någon press på sig, vilket Alina Strömberg uppskattade.

- Hon sade att man skall träna som vanligt om det har fungerat. Det tar jag med mig, säger Strömberg och fick medhåll av Julia Häger:

- Jag försöker tänka att det är nu som idrotten händer. Om det är någon gång jag verkligen ska satsa så är det nu. Jag tar med mig en dag som denna och minns den då det är tyngre.

Framtida bragdmedaljörer?

IFK Mariehamn premierades som årets bragdmedaljör på idrottsgalan.

De tre ungdomspristagarna har alla såpass höga mål att det inte är omöjligt att de tilldelas bragdmedaljen i framtiden.

- Kanske jag får bragdmedaljen tack vare något som har med OS att göra? Vem vet. Vi får se. Mitt långsiktiga mål är att få vara med i ett OS, säger Strömberg med ett leende.

- I så fall har jag deltagit i VM eller ett OS och placerat mig bra. Och också fortsatt att njuta av att idrotta, funderar Häger.

Runebergspriset för år 2017 har idag, på Runebergsdagen den 5 februari, delats ut i Borgå. Priset på 10 000 euro tillfaller Peter Sandström för romanen Laudatur. Prissumman utbetalas av tidningen Uusimaa och Borgå stad.

Vinnaren utsågs bland åtta kandidater av en jury som bestod av juryns ordförande, författaren Tero Liukkonen, diktaren Tommi Parkko och litteraturforskaren Maili Öst.

Bland de nominerade verken återfanns två finlandssvenska verk, Peter Sandströms Laudatur samt Henrika Ringboms poetiska essäsamling Elden leende – berättelse från en resa till Japan.

Peter Sandströms roman Laudatur var också nominerad till Finlandiapriset 2016.

I sitt festtal konstaterade juryns ordförande Tero Liukkonen att Runebergspriset under sin trettioåriga historia har lyckats lyfta fram den finländska litteraturen i all dess mångfald, och att priset har sin betydelse i att det seglar utanför alla kategorier:

”Författaren må vara kvinna eller man och skriva på finska eller svenska, det krönta verket må vara roman, novell- eller diktsamling, essäkonst eller reseskildring, det har ingen som helst relevans i valet av kandidater för Runebergspriset. Litterär och estetisk kvalitet är det enda som räknas.”

Juryns prismotivering lyder som följer:

”Laudatur är en frustande munter, avbeväpnande melankolisk och till sitt språk spänstigt rotknölig roman full av hemliga tankegångar. Vår huvudperson, tidningsmannen och poeten Peter existerar mellan några långsamma, nästan stillastående dagar i september 2014 och en häftigt accelererande, melodramatiskt absurd händelsegalopp i augusti 1988. Världen vippar, nu som då och alltid, på branten till nya omvälvningar och välter sina murar, men Peter koncentrerar sig mest på sin flygande zebra till akademisk karriärkvinna och fru, sina nästan vuxna barn och sina minnen av att vara nästan barn själv. Peter är en fredens man, som tror att han äntligen slutit fred med sitt inre.

Laudatur är en studie över tidens gång och tidernas gångar in varandra, dagarnas oändligt skiftande tempo. Det är en studie över språket och tystnaden, människan i beröring med andra människor och världar. Laudatur utforskar livet, människans årstider och vår egen dödlighet. Peters generation trängs med tidigare och kommande, men har inte ett hum om sig själv. Vi får se människan precis sådan som hon är, rik i all sin otillräcklighet. Laudatur är framför allt en studie över den kärlekande människan, all den kärlek som fyller ett liv.

Peter Sandströms roman beviljas härmed Runebergspriset för sina förtjänster i samtliga läsvärda ämnen och det allmänna vitsordet laudatur.”

Runebergspriset är ett litteraturpris som utdelas med stöd av tidningen Uusimaa, Borgå stad, Suomen Kirjailijaliitto, Suomen arvostelijain liitto och Finlands Svenska Författareförening. Priset utdelas årligen i Borgå på Runebergsdagen den 5 februari.

Priset instiftades år 1986. Priset har skapats för att stöda högklassig litteratur, men också för att ge nya element till den litterära diskussionen och för att pigga upp firandet av Runebergsdagen.

I det här skedet är det ytterst svårt att uttala sig om hur en eventuell bolagisering av sjukvården i Borgå skulle drabba Borgå sjukhus och regionen Östnyland. Det säger stadsdirektör Olavi Kaleva i Lovisa och kommundirektör Mikael Grannas i Sibbo.

Mikael Grannas säger att en av orsakerna till att det är svårt att att veta vad man riktigt ska tro är att det fortfarande finns så många oklara komponenter i allt det som tangerar den framtida social- och hälsovårdsreformen.

- Direktör Aki Lindén vid Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har ju sagt att Borgå stads planer är ett hot mot den regionala sjukvården i Borgå men jag undrar om det kan stämma. Det beror ju på hur och varthän vården överlag utvecklas, säger kommundirektör Grannas.

Bra att utreda

Är Borgå stad med andra ord för tidigt ute i den här frågan just i och med att så mycket ännu är öppet vad gäller social- och hälsovårdsreformen?

- Nja, det är nog bra att utreda nu för att senare kunna se var bitarna på landskapsnivå börjar falla på plats. Då skulle man i Borgå vara väl förberedd i en situation där man kan räkna med att situationen eventuellt kunde vara kostnads- eller servicemässigt hotad, säger Grannas.

I Sibbo har man tidigare inte bolagiserat vården men nog bolagiserat social- och hälsovårdsfastigheterna.

- Det gjorde vi lite av samma orsak som Borgå nu överväger att bolagisera vården. Nu har vi mera spelrum i en tid då väldigt mycket är osäkert, säger Grannas.

Mycket ännu otuggat

Nu ska ju Borgåborna gå man ur huset för att demonstrera mot Borgå stads planer på att bolagisera vården eftersom man tror att det på lång sikt kommer att drabba Borgå sjukhus negativt. Delar du Borgåbornas oro?

- Inte för stunden, men det är klart att mycket nu beror på vilken riktning utvecklingen med social- och hälsovårdsreformen tar. Det beror på vilket scenario som realiseras. Mycket är ännu så att säga otuggat. I det här skedet är det svårt att ha en klar syn om saken, säger Grannas.

Ett stort frågetecken

Stadsdirektören i Lovisa, Olavi Kaleva, upplever situationen som besvärlig.

- Jag är nog lite orolig när det gäller detta. Vi har ju ständigt poängterat behovet av Borgå sjukhus som ett regionalt sjukhus, men i och med Borgå stads planer kan man nog fråga sig om deras planer är bra med tanke på sjukhusets fortsatta existens, säger Kaleva.

Parallellt med oron, förstår Kaleva Borgå stads önskan att förbereda och få grepp om social- och hälsovårdsreformen, men han är inte säker på om det system som Borgå stad nu verkar villa gå in för är det bästa.

- Har Borgå stad faktiskt beaktat risken och räknat med den möjligheten att Borgå sjukhus inte skulle finnas i framtiden? undrar Kaleva.

Är då bolagiseringsfrågan något som Borgå stad borde fundera på först efter ett par år, när pusselbitarna i social- och hälsovårdsreformen har fallit på plats?

- Jag förstår ju nog att Borgå vill vara ute i god tid, men kanske kunde man ha avvaktat ännu en stund - bland annat för att vänta ut just social- och hälsovårdsreformen. Lite orolig är jag nog, det måste jag erkänna, säger Kaleva.

Stadsdirektören i Borgå, Jukka-Pekka Ujula. Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. Bild: Yle/Hanna Othman borgå stad,Jukka-Pekka Ujula,stadsdirektör jukka-pekka ujula,stadsdirektörer

Eventuell oro först senare

Är det då skäl att som stadsdirektör Olavi Kaleva vara orolig, eller gör man klokt i att i det här skedet andas lugnt som kommundirektör Mikael Grannas?

Frågan går naturligtvis till stadsdirektören i Borgå, Jukka-Pekka Ujula.

- Jag tror nog att man kan vara i lugn och ro. Det handlar ju tillsvidare om en utredning. Sen när vi har mera fakta på hand kan man ju ta ställning till om det är skäl att vara orolig eller inte, säger Ujula.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula tror också att sinnesstämningen inför Borgå stads funderingar kring att bolagisera vården har att göra med hur man ser på den utveckling som överlag är på gång inom vårdsektorn.

- Kanske är utvecklingen ett större hot i Lovisa än vad den är i Sibbo och kanske har kommunerna olika sätt att se på social- och hälsovårdsreformen och på vad som komma skall, funderar Ujula.

Inför sin förlossning var Borgåbon Amanda Eshan rädd för att inte hinna fram till sjukhuset i tid. Hon valde att åka till Hyvinge för att föda och allt gick slutligen bra.

- Jag fick ett väldigt gott bemötande i Hyvinge och personalen var jättesnäll och trevlig, säger Amanda Eshan.

Då Yle Östnyland träffade Amanda i december visste hon ännu inte var hon skulle föda när det väl är dags. Hennes första barn kom till världen vid förlossningsavdelningen i Borgå, och hon var mycket nöjd med vården där.

Familjens andra barn blev en liten flicka, som till mamma Amandas glädje har varit lättskött. Amanda Eshan. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

"Det blev inte så panikartat"

Den här gången var inte förlossningsenheten i Borgå längre ett alternativ, eftersom avdelningen stängde för gott i december 2016. Amanda valde alltså slutligen Hyvinge sjukhus.

- Vattnet gick ungefär klockan två på natten och jag fortsatte vila hemma. Ungefär åtta på morgonen förde vi vår pojke till dagis och åkte in till Hyvinge för kontroll.

Amanda och hennes sambo kom till sjukhuset vid halvtiotiden på förmiddagen och efter elva började de riktiga värkarna. Familjens dotter kom till världen åtta minuter över tre på eftermiddagen den 17 januari.

- Det gick nog rätt snabbt när det väl började hända. Det blev inte så panikartat som jag hade väntat mig, utan jag höll mig rätt lugn.

Familjens nykomling sover sött ute i vagnen. Amanda Eshans dotter. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

"Han visste ungefär vad som väntade"

Amanda är glad för att hon fick stanna kvar på sjukhuset, trots att värkarna inte hade börjat på allvar när hon kom in.

- De konstaterade att vi hade åkt en lång väg och att de fortsätter hålla koll på mig på avdelningen under dagen. Sen började ju saker hända ganska snabbt.

Det kunde alltså ha blivit bråttom att hinna fram i tid om hon hade blivit hemskickad.

Familjen bor på västra åstranden i Borgå och det tog ungefär 50 minuter att köra till Hyvinge. Eftersom Amanda inte hade värkar ännu i bilen gick resan till sjukhuset bra.

Amandas sambo höll sig också lugn. Det var den andra förlossningen inom familjen, så han visste ungefär vad som skulle hända.

Familjen bor på västra åstranden i Borgå och det tog ungefär 50 minuter att köra därifrån till Hyvinge. Amanda Eshan med sonen Hugo. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

Personalen i Hyvinge talade bara finska

Då Amanda födde familjens första barn, sonen Hugo som snart fyller två år, kändes det viktigt att få tala svenska under förlossningen. Det lyckades inte i Hyvinge, eftersom personalen var finskspråkig.

- Jag sa nog vissa ord på svenska som jag inte hittade på finska, och de förstod vad jag menade. När man har värkar fungerar ju inte hjärnan riktigt som den ska.

För en person som inte alls kan prata finska hade situationen ändå kunnat bli svår, funderar Amanda.

Att det var finska som gällde i Hyvinge kändes ändå helt okej för Amanda. Hon hade förberett sig på det redan innan hon åkte in.

Då Hugo kom till världen i Borgå fick Amanda föda på svenska. Det lyckades inte i Hyvinge, men hon var förberedd på det. Amanda Eshan son Hugo. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan,hugo

"Synd att Borgå inte längre har en förlossningsavdelning"

Då hon jämför förlossningen i Hyvinge med den tidigare förlossningen i Borgå ser hon ändå många fördelar med sin hemstad, både med tanke på språket och med tanke på avståndet till vården.

- Borgå hade en härlig personal. Jag saknar nog fortfarande vår egen förlossningsavdelning.

I Hyvinge fick Amanda dela rum med två andra mammor. Rummet kändes tillräckligt stort och man behövde inte ligga så tätt intill varandra. Efter ett dygn fick Amanda och lillan åka hem.

- Jag saknade Hugo jättemycket så det kändes bra att få komma hem snabbt.

Amanda fick åka hem från sjukhuset i Hyvinge redan efter ett dygn, vilket hon var glad för. Hon hade hunnit sakna sonen Hugo, som väntade där hemma. Amanda Eshan med sonen Hugo. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

Vardagen har börjat bra för familjen

Då Yle Östnyland träffar Amanda med barnen har de tagit sig ut i snön hemma på gården. Sonen Hugo bakar snökakor för brinnkära livet och det milda vintervädret med en temperatur lite på minussidan är perfekt för utelekar.

Vardagen hemma med två småttingar har börjat bra, trots att Amanda drabbades av en infektion i livmodern efter förlossningen.

- Svartsjukan börjar småningom släppa för Hugo. Det var lite krångligt att hitta rätt rytm i början, men sakta men säkert börjar allt gå bra.

Mamma får smaka på snökakan. Hugo förstod inte till en början varför mamma också måste sköta lillasyster så ofta, men nu har han börjat vänja sig vid den nya vardagen. Amanda Eshan med sonen Hugo. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

Amanda rekommenderar gärna Hyvinge sjukhus

Pappan i huset har nu återvänt på jobb och Amanda har klarat av den första veckan ensam med barnen bra. Sonen Hugo kommer framöver att vara på dagis två dagar i veckan, där han trivs bra med sina kompisar och får leka och busa.

Amanda rekommenderar gärna Hyvinge sjukhus åt andra östnyländska föderskor som nu funderar på om de ska föda i Helsingfors, Kotka eller Hyvinge.

- De hade jättefina lokaler och nya, fräscha salar i Hyvinge. Där var ganska mycket människor, men det var ju positivt att det fanns andra att prata med i matsalen.

Första veckan ensam hemma med barnen har gått bra för Amanda. Sonen Hugo får också leka på dagis två dagar i veckan. Amanda Eshan med sonen Hugo och familjens nyfödda. Bild: Yle/Katarina Lind amanda eshan

Svenska folkpartiet i Kotka går till kommunalval med tre kandidater. Sittande fullmäktigeledamoten Birgitta Olsson ställer dock inte upp.

Kandidatlistan är färdig och inlämnad, och Leif Wikman från Svenska folkpartiets lokalavdelning i Kotka är nöjd. Tre kandidater finns det på listan, och ett valförbund med Samlingspartiet blir det också den här gången.

- Vi får inte in någon kandidat utan valförbund, säger Wikman.

Sittande fullmäktigeledamoten Birgitta Olsson ställer dock inte upp för omval. På kandidatlistan finns i stället: advokat Johan Bardy, modersmålslärare Susanne Øksnevad och fiskare Holger Sjögren.

Skolfrågor alltid på tapeten

Som viktigaste valfråga för SFP i Kotka nämner Leif Wikman skolfrågan. Han säger att det ekonomiska läget och sjunkande antal elever är en utmaning för den svenska skolan i Kotka.

Helt ensamma om att försvara skolan upplever Wikman inte att SFP är i Kotka.

- Men stödet från de andra partierna är mera passivt än aktivt.

Malin Klingenberg och Joanna Vikström Eklöv får det nya barnlitteraturpriset Runeberg Junior för boken Den fantastiske Alfredo.

Den fantastiske Alfredo är den fjärde boken i serien om Patrik, Irene och den vilda Pensionärsmakten.

Den andra prisbelönta boken är Paten kalastuskirja av Timo Parvela och Pasi Pitkänen.

Domare var filmregissör Saara Cantell och böckerna valdes ut av förskolegrupper och elever i årskurs ett och två i Borgå bland nio kandidater.

Cantell ansåg att barnjurygruppernas val var viktigt och beslöt att dela priset mellan de två favoritböckerna.

Syftet med priset är att främja läslusten hos barn. Både finsk- och svenskspråkiga böcker deltog i tävlingen.

Borgå stad och Tidningen Östnyland/KSF Media instiftade Runeberg Junior-barnlitteraturpriset för att fira Finlands 100-årsjubileum.

Prissumman är 10 000 euro.

Malin Klingenberg är från Jakobstad och Joanna Vikström Eklöv från Purmo.

Ett lodjur rörde sig i Lappträsk och Strömfors under veckoslutet. Mjölkbonde Crista Hällfors som har boskap i Harsböle säger att det är skrämmande att lodjuret verkar så tamt.

Dan Strömberg som bor i Lappträsk lyckades fånga lodjuret på video. På hans videoklipp ovan ser man hur lodjuret springer omkring i Harsböle.

Också Crista Hällfors såg lodjuret då det rörde sig i Lappträsk. Hon har bland annat boskap på gården.

– Jag tycker att det är skrämmande att den vågar komma hit, mitt mellan mina ladugårdar. Jag har ju alla djur inne nu, men om det skulle vara sommar och de skulle vara ute på bete så skulle jag nog vara orolig, säger hon.

Bar in katten

Utöver kor och ungdjur har Hällfors också andra husdjur. Hunden reagerade inte alls på lodjuret, men katten fick hon bära in.

– Jag var orolig för att min katt var ute just då. I går (läs: söndag) släppte jag inte alls ut den, men i dag har jag nog vågat göra det.

Hon har dessutom en del ladugårdskatter, men tillägger att det för det mesta håller sig inomhus – särskilt eftersom det blev kallare till måndagen.

Hällfors säger ändå att hon så klart är orolig för djuren.

– Jag förstår inte varför den vågar sig hit mellan byggnaderna. Det här var dessutom en sådan dag då alla i byn var ute och promenerade eller ute på gårdsplanen. Ändå var den här mellan husen.

Inte första lodjuret

Lodjur har rört sig i Harsböletrakten förr också. Crista Hällfors berättar att en bybo såg ett lodjur mitt på ljusa dagen i mitten av december.

Tidigare har lodjuren ändå inte kommit så nära bosättningen. De har mest hållit till ute på åkrar.

– Jag tycker att det är konstigt att den är så tam. Den borde gå runt sådana här ställen i stället för att gå rakt över gården, säger Hällfors.

Enligt uppgifter till Yle Östnyland var jägare från Strömfors lodjuret på spåren då djuret gick över gränsen till Lappträsk. Tanken var att styra lodjuret tillbaka till Strömfors eftersom där finns en licens för att fälla lodjur.

Lodjuret ska ändå ha lyckats undkomma jägarna under veckoslutet.

Nästan alla böcker i Lovisa huvudbibliotek ska dammsugas för att förbättra inneluften. Alla låneavdelningar håller stängt i tur och ordning fram till hösten.

Storstädningen inleds i dag med att försegla avdelningen för vuxen skönlitteratur. All böcker ska dammsugas, ytor rengöras och undersökas. Avdelningen är stängd i tre veckors tid.

- Vi måste göra så här för det kommer att damma väldigt mycket, säger bibliotekschef Danielle Backström. Det blir nog lite besvärligt för våra kunder.

Böcker som returneras går att låna på nytt och läshungern går också att bota med fjärrlån från de olika närbiblioteken.

- Vi beklagar stöket och allt besvär det leder till.

huvudbiblioteket i lovisa i kvällsbelysning Bild: Yle/Stefan Härus huvudbiblioteket i lovisa,lovisa,lovisa bibliotek,lovisa huvudbibliotek,östnyland

Efter skönlitteraturen är det sedan storstädning fackavdelningen i den stora gamla festsalen.

- Där städas det i omkring fyra veckors tid innan vi sedan stänger barnavdelningen, som är ur bruk ännu längre.

I byggnaden har det i olika repriser uppstått fuktskador. År 2012 vidtogs en del åtgärder. I fjol skedde ett rörläckage på ungdomssidan. Personalen lider av olika symptom.

- Det varierar från person till person, säger bibliotekschef Danielle Backström. Själv har jag på en tid haft hosta och stegring. Det kan ju förstås också vara en väldigt seg flunsa.

Hela biblioteket kommer också att hålla stängt för storstädningen. När det sker är ännu oklart.

- Vi siktar in oss på sensommaren.

Proffsboxningsstallet Sauerland vill se en returmatch mellan Robert Helenius och Dereck Chisora. Helenius tog en kontroversiell seger över britten för sex år sedan.

Helenius vann över Chisora med domarröster i matchen Helsingfors. Många anser att Chisora var minst lika bra i matchen, om inte bättre.

- Vi har gett en offert till Robert om en match mot Chisora, säger promotorn Nisse Sauerland till Ilta Sanomat.

Robert Helenius manager Markus Sundman säger till Ilta Sanomat att de fattar ett beslut inom kort.

- Vi har en del alternativ. Läget är sådant just nu i tungviktsklassen. Ett samarbete med Sauerland är ett mycket möjligt alternativ, säger Sundman.

Helenius besegrade argentinaren Gonzalo Omar Basilen på knockout i sin senaste match.

Borgå stadsfullmäktigeordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP), ställer upp i kommunalvalet i april.

Nylander har 20 års erfarenhet av kommunalpolitik och stor kunskap i hur kommuner och beslutsfattandet fungerar.

- Jag tror att det nu mer än någonsin behövs erfarenhet och kunskap om samhället som helhet för att vi ska kunna fatta rätta, långsiktiga och strategiska beslut. De nätverk och kontakter jag under mina år som beslutsfattare på olika nivåer har skapat, kommer säkert att behövas också under kommande period, säger Nylander.

Stad inför förändringar

Nylander vill med andra ord fortsätta arbeta för Borgå, som hon säger är en stad med stora möjligheter.

- Borgå är en stad med stor potential. Borgå är livskraftigt och utvecklas hela tiden. Frågor som har att göra med hur vi ska utveckla stadens näringsliv, de olika delarna av staden och kulturlivet förtjänar mycket uppmärksamhet, säger Nylander.

Just nu står kommunerna inför en enorm förändring i och med vård- och landskapsreformen där all social- och hälsovård flyttas till landskapen.

- Det är viktigt att kunna bevara så mycket som möjligt av servicen i Borgå och att på alla sätt slå vakt om Borgå sjukhus, konstaterar Nylander.

Skolor och daghem

Andra frågor som är viktiga för Mikaela Nylander, är skolornas och daghemmens framtid. Nylander vill ha hållbara beslut om vilka skolor som ska bestå, skolor som vi också behöver satsa på.

- Vi ska ju också under nästa period fatta beslut om hur stora daghemsgrupper vi ska ha. För mig är det viktigt att daghemsgrupperna inte blir större, säger Nylander.

Nylander har suttit i Borgå stadsfullmäktige sedan 1996 och fungerat som stadsfullmäktigeordförande de tre senaste perioderna.

Per Gessle som är mannen bakom Gyllene Tider och Roxette uppträder i Borgå i augusti. Det är hans första soloturné på tio år.

Gessle uppträder på festivalen Popkalaset som i sommar igen anordnas i Borgå efter en paus på 16 år.

Festivalen går av stapeln i slutet av augusti.

Per Gessle slog igenom i Sverige som sångare och frontfigur i popgruppen Gyllene Tider. Tillsammans med sångerskan, Marie Fredriksson, bildade han 1986 popduon Roxette som var Sveriges största musikexport under åren 1988–1995.

I början av 2000-talet hade Gessle även framgångar som soloartist, med album på både svenska och engelska.

Totalt har han sålt över 75 miljoner musikalbum över hela världen.

På Popkalaset kommer Per Gessle att spela matrial såväl från sin solokarriär som av Gyllene Tider och Roxette.

Gessle även på scen i Vasa

Under sitt Finlandsbesök kommer Per Gessle även att ge en spelning i Vasa den 25 augusti. Biljetterna till spelningen på bobollsstadion släpps den 9 februari.

Den senaste gången Gessle spelade i Vasa var sommaren 2015, då han tillsammans med Marie Fredriksson fyllde Karlsplan under sin Roxette-spelning.

Kärnkraftverket i Lovisa fyller säkerhetskraven och också användningen av kraftverkets olika enheter är tryggad. Det konstaterar Strålsäkerhetscentralen (STUK).

Det här innebär att villkoren i det användningslov som statsrådet beviljade år 2007 är uppfyllda och att energibolaget Fortum får tillstånd att fortsätta verksamheten på Hästholmen i Lovisa.

Lovet för kärnkraftverkets enhet nummer 1 sträcker sig till 2027 och lovet för enhet nummer 2 till 2030. I lovet förutsätter STUK att Fortum gör en bedömning av säkerheten före 2023.

Bedömning kompletterades 2016

En liknande bedömning gjordes under 2015. Bedömningen kompletterades på begäran av STUK i början av 2016. I och med den, konstaterar STUK att säkerheten vid kärnkraftverket överensstämmer med kraven.

STUK använde åren 2015 och 2016 totalt 15 månadsverken för att bedöma kärnkraftverkets säkerhet. Årligen lägger STUK cirka 13 årsverken på att övervaka kärnkraftverket. Det är energibolaget Fortum som betalar övervakningen.

Det blev inget beslut i stadsstyrelsen om hur Borgå går vidare med planerna på ett samföretag med ett privat vårdbolag. Ärendet drogs bort från föredragningslistan.

- Diskussionen om att det inte skulle skada att få lite mera tilläggstid för att greppa denna stora helhet låg antagligen bakom det att ärendet drogs bort, säger Kristel Pynnönen (SFP), medlem i stadsstyrelsen i Borgå.

Det var meningen att stadsstyrelsen under måndagen skulle behandla ärendet om stadens produktion av social- och hälsovårdstjänster.

- Det är en förutsättning att styrelsen får grepp om hela reformen och om lagstiftningen innan vi fattar beslut, säger hon.

Utlåtande till lagförslag under beredning

Borgå stads egna, separata utredning om produktionen av social- och hälsovårdstjänster hör ihop med social- och hälsovårdsreformen. Till reformen hör också lagen om valfrihet, utan vilken reformen inte blir av.

- Lagförslaget är riktigt färskt och Borgå har först nu sitt utlåtande under beredning, konstaterar Pynnönen.

De förtroendevalda får nu alltså mer information innan man tar ställning till helheten.

Borgå stads planer på ett samföretag med ett privat vårdbolag har fått kritik både av läkare i Borgå och av HNS. Från HNS håll befarar man att planerna äventyrar hela Borgå sjukhus framtid. Läkarna anser för sin del att personalen inte har hörts tillräckligt under beredningen.

Pyttis kan få en flygplats för privatflygplan. Enligt kommundirektör Olli Nuuttila är planen fullt realistisk.

Det handlar om ett projekt som drivs av privata investerare. Kommunen stöder projektet.

Förhoppningen är att flygplatsen, som skulle ligga invid motorvägen, också skulle locka också småindustri som utför servicearbeten på flygplan och hämta olika evenemang till kommunen.

Pyttis hoppas också att locka flera människor att flytta till kommunen som nu har 5 300 invånare.

Då Pyttis i fjol sålde 14 egnahemstomter har man i år redan gjort fem tomtreserveringar.

Nu kan byggandet av lättrafikleden mellan Ernestas och Kullo i Borgå komma i gång. Den nya leden ska stå klar nästa år.

På sitt möte på måndagen beslöt stadsstyrelsen i Borgå att föreslå för fullmäktige att projektet beviljas tilläggsanslag på 500 000 euro.

Det handlar om en 7,5 km lång sträcka mellan Borgå stads tätort och Kullo längs landsväg 170. Meningen är att NTM-centralen påbörjar byggnadsarbetana under våren.

Kostnaden för lättrafikleden beräknas vara 2,4 miljoner euro. Av den summan ska Borgå stad stå för hälften.

Borgå planerar att grunda ett vårdbolag tillsammans med en privat aktör. Planerna får kritik både från Social- och hälsovårdsministeriet och från Nylands förbund.

Ministeriet och förbundet anser att Borgå kör sina egna kommuninvånares intressen framom att jobba för att alla nylänningar i framtiden ska få lika bra vård.

Stadsstyrelsen i Borgå skulle på måndag kväll behandla planerna på att grunda ett vårdbolag, men ärendet drogs bort från listan.

Borgå behöver mera tid för att förhandla med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och för att ge ett utlåtande om den nya lagen om valfrihet inom vården.

Borgå stadshus. Bild: Yle/Hanna Othman Borgå,borgå stad,borgå stadshus,stadshus

Vårdbolag ska säkra nivån på tjänsterna

Social- och hälsovårdsreformen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Då tar landskapen över social- och hälsovården. Kommunerna har inte längre någonting att säga till om inom den här sektorn.

Borgå vill grunda ett vårdbolag tillsammans med en privat aktör innan reformen träder i kraft.

- Vårdbolaget ska säkra en så bra tjänstenivå som möjligt för Borgåborna också efter att social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft, säger stadsstyrelseordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå.

Lagligt, men ifrågasatt

Det är i dag helt lagligt för kommunerna att grunda vårdbolag, men kommunerna kan inte äga andelar i dem efter att vårdreformen har trätt i kraft.

- Då tar landskapen över kommunernas andelar i privata vårdbolag, säger Tuomas Pöysti, statssekreterare vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Varken statsekreterare Tuomas Pöysti eller Timo Arokytö, som är sakkunnig vid Nylands förbund, kan säga varför Borgå vill grunda ett vårdbolag då kommunens andel trots allt övergår i landskapets ägo, men deras tippning är att Borgå vill göra långtgående avtal som också binder landskapet.

Kritik bidrog till beslutet att dra bort ärendet

Matti Nuutti medger att Borgå har haft lite för bråttom med att grunda ett nytt vårdbolag.

- Tidtabellen var tidigare mer stram, eftersom tanken var att vi skulle nå beslut i frågan före den 1 juli 2017. Det gjorde att vi hade bråttom med att få ett beslut till stånd. Nu har det ändå visat sig att vi har mer tid på oss att utreda frågan.

Stadsdirektören beslöt därför att dra bort ärendet från listan. Kritiken staden fick från HNS och från läkarhåll ligger också bakom beslutet.

- Vi måste gå igenom riskerna på nytt, konstaterar Nuutti.

Stadsstyrelseordförande Matti Nuutti i Borgå. Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén matti nuutti

Hemligt vem Borgå förhandlar med

I framtiden ska patienterna få större valfrihet i valet av vårdinstans. Vilka privata aktörer som Borgå har förhandlat med om att grunda ett vårdbolag vill Nuutti inte gå in på.

- Vi har diskuterat med flera parter, konstaterar han.

Borgå stads planer får kritik både från ministeriehåll och från Nylands förbund för att planerna försvårar möjligheten att förverkliga jämlikhetstanken.

- Tanken är att inom landskapet garantera samma nivå på vården för alla, säger Timo Arokytö vid Nylands förbund.

Arokytö rekommenderar inte att kommunerna grundar företag och att de ingår avtal som sträcker sig till efter 2019 då reformen träder i kraft.

"Vi måste fatta beslut under våren"

Social- och hälsovårdsministeriet lämnar lagförslaget om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen i slutet av februari.

- Under våren måste vi fatta beslut om hur vi går vidare med social- och hälsovårdstjänsterna i Borgå, konstaterar Matti Nuutti.

Blir det här en fråga för de nya politikerna i Borgå som blir invalda i kommunalvalet i april?

- Det är inte i sikte på något sätt, men när man tänker på att reformen träder i kraft först 2019 så finns det förstås nya politiker vid bordet redan då, säger Nuutti.

I fjol avbröt Lovisa stad rekryteringen av en ny ordinarie rektor till Lovisanejdens högstadium, eftersom skolans framtid var osäker. Nu är rekryteringsprocessen i gång igen.

För ungefär ett år sedan måste Lovisanejdens högstadium utrymmas på grund av akuta problem med inomhusluften. Lite senare tog rektor Jouni Piippo emot jobbet som bildningsdirektör i Lappträsk, och högstadiet blev utan rektor.

I somras avbröts rekryteringen av en ordinarie rektor till högstadiet eftersom framtiden var så oviss. Lovisa gick i stället in för interna arrangemang med en tf rektor medan staden utredde olika alternativ för skolan.

Nu är rekryteringen i full gång igen.

– Det handlar om en ordinarie tjänst. Vi har inte längre några grunder för tidsbundenhet eftersom vi har koll på framtiden, säger utbildningschef Timo Tenhunen.

Redan på fjolårets sida klarnade det att Lovisanejdens högstadium ska få ett nytt skolhus om ett par år. Det gamla skolhuset ska rivas.

Det gamla skolhuset ska rivas. Lovisanejdens högstadium. Bild: Yle / Hanna Othman grundskolans högstadium,Lovisa,lovisanejdens högstadium,skolor (läroinrättningar)

I annonsen står att Lovisa stad söker en möjliggörare som vill fortsätta planera den nya skolan och utveckla högstadiet till framtidens skola i Lovisa enligt mottot LNH – framåt tillsammans.

Den nya rektorn ska vara en pedagogisk ledare som ska se till att högstadiet uppfyller kraven i den nya läroplanen.

– Jag ser nog att här finns en ypperlig chans. Det är kanske tungt att börja, men rektorn får vara med och bygga upp något helt nytt.

Ansökningstiden går ut den 16 februari. Genast efter det kallas sökande in till intervju, och tanken är att den nya rektorn väljs redan i början av mars.

Tjänsten besätts från den 1 augusti.

– Vi hoppas på många sökande, fastän jag vet att vi har konkurrens. Bland annat söker också Lyceiparkens skola i Borgå ny rektor, konstaterar Timo Tenhunen.

Rollfördelningen är nu spikad för musikalen Sällskapsresan. Med på Lurens i sommar är både veteraner och debutanter.

Kim Snygg axlar ansvaret i huvudrollen som Stig-Helmer Olsson. Han har tidigare medverkat på Raseborgs sommarteater under 16 säsonger.

- Det ska bli spännande med en ny teater, ett nytt gäng och framför allt vridläktaren som ger helt nya möjligheter och säkert också utmaningar, säger Snygg i ett pressmeddelande.

Hans motspelerska är Ilona Wiksten i rollen som Majsan, Stig-Helmers förälskelse. Hon har tidigare bland annat spelat med i Pinocchio på Svenska Teatern och i Fågel Blå på Östra Nylands teater. Hon har studerat musik i Jakobstad och i Danmark.

Mirella Pendolin-Katz spelar rollen som Sivian. Skådespelare sjunger Bild: Mats Tuominen Lurens sommarteater,mirella pendolin-katz

Som Stig-Helmers kompis spelar Liljendalbon Tage Fredriksson. Tage har tidigare medverkat på Lurens. I sommar ska han ordentligt dra på med sitt eget modersmål – östnyländskan.

Bland de övriga medverkande finns bland annat Lurensdebutanten Mats Nybondas och veteranerna Katarina Nikkanen, Solveig och Frej Lindfors.

Musikalen av Bengt Palmers och Jakob Skarin baserar sig på Lasse Åbergs hyllade filmkomedi från 1980.

Musikalen Sällskapsresan har Finlandspremiär på Lurens fredagen den 30 juni.

Tage Fredriksson. En mycket glad skådespelare. Bild: Mats Tuominen Lurens sommarteater,tage fredriksson

Skidtävlingen Vargspåret är inhiberad på grund av snöbrist, meddelar Sibbo kommun på sin webbplats.

Vargspåret skidades senast 2013. Då deltog 2 404 personer, varav 2 354 skidade den avsedda rutten.

Vargspåret har inhiberats på grund av snöbrist åren 2006, 2007, 2008, 2009, 2014, 2015 och 2016. Nu inhiberas tävlingen för fjärde året i rad.

Om det finns snö så är tanken att Vargspåret arrangeras den 4 mars 2018.