Rekryteringsmässan Donfabriken lockade många invandrare och unga på jakt efter sommarjobb. På plats fanns östnyländska företag och yrkesskolor.

Det var tredje året i rad som Donfabriken ordnades i Konstfabriken i Borgå. Arrangörer är Posintra, Borgå stad och Nylands TE-central.

I den stora salen presenterar sig olika företag, de flesta från Östnyland. I den mindre salen samlas yrkesskolor och yrkeshögskolor.

Miljaana Koskinen, Sofia Malinen och Maria Heikkinen studerar vid Haaga-Helia. De letar efter en praktikplats till sommaren.

- Vi har just kommit in, vi har inte hunnit se oss omkring så mycket ännu.

Miljaana Koskela, Sofia Malinen och Maria Heikkinen skulle vilja hitta en praktikplats till sommaren. Studerande vid Haaga-Helia letar efter praktikplats på rekryteringsmässan Donfabriken Bild: Yle/Carmela Walder donfabriken,donfabriken 2017,Haaga-Helia yrkeshögskola,Konstfabriken,studerande

Ett sommarjobb skulle sitta bra

Selma Aitokari och Evelina Jofs har kommit till rekryteringsmässan för att hitta ett sommarjobb.

Selma Aitokari har jobbat med det ena och det andra, men skulle vilja pröva på någonting helt nytt den här sommaren.

- Jag vill hitta någonting där jag kan träffa människor, säger hon.

Ungefär hälften av deras klasskamrater har redan hittat ett sommarjobb, den andra hälften är utan.

Det var mycket folk som besökte Donfabriken. Rekryteringsmässan DonFabriken i Konstfabriken i Borgå Bild: Yle/Carmela Walder donfabriken,Konstfabriken,rekrytering av arbetskraft,rekryteringsmässa

Hundvakter behövs

Britt Björkqvist och Katarina Stolt från Borgå 4H går omkring i salen. De anser att det är det lättaste sättet att träffa potentiella nya arbetstagare.

Föreningen anställer unga för olika typer av snuttjobb, såsom barnvaktande och trädgårdsskötsel. Många intresserade har kommit fram och pratat.

- Vi är allt mera kända och får allt flera arbetsförfrågningar, säger Britt Björkqvist.

Hon var nöjd med de unga som ingick i arbetspoolen förra sommaren och skulle vilja bygga upp någonting liknande också i år.

Lovisaföretag anställer

Företaget Loval från Lovisa är på plats. Det vill anställa både sommarjobbare och långvarigare arbetstagare.

- Kravet är att man har fyllt 18 år och har tillgång till bil, säger Anna Nyström som står och delar ut broschyrer.

Arbetet vid Loval går i tre skift så det här ställer också vissa krav på arbetstagarna. Någon teknisk utbildning behövs inte enligt Nyström.

Loval har varit med på mässan alla tre år den har arrangerats och har bara goda erfarenheter.

Loval var på plats på mässan. Loval rekryterar på rekryteringsmässan i Konstfabriken Bild: Yle/Carmela Walder donfabriken,donfabriken 2017,loval,rekrytering av arbetskraft

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula i Borgå bemöter nu den kritik som har riktats mot Borgå stads planer på ett samföretag med en privat aktör kring vården.

Vi lät stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula i Borgå besvara några frågor om hur tjänstemännen i Borgå har tänkt gällande Borgå stads framtida produktion av social- och hälsovårdstjänster.

Experter säger att Borgå stad inte kan stå som ägare för ett vårdbolag efter att social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft. Då tar landskapen över kommunernas andelar i privata vårdbolag.

Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar. Bild: All Over Press hälsa,hälsovård,kvinnor,lyssnande (lystrande),läkare,läkemedelsordinationer,mediciner,patient,sjukvård

Varför planerar tjänstemännen i Borgå stad ändå att grunda ett vårdbolag redan nu?

- Utgångspunkten är att trygga Borgåbornas rättigheter också i samband med framtida förändringar. Social- och hälsovårdsreformen förverkligas stegvis under 2020-talet, och det nya systemet etableras först flera år efter att reformen har inletts, säger Ujula.

Han konstaterar vidare att kaos är att vänta i Nyland. Samtidigt som uppskattningsvis 140 miljoner euro av finansieringen av reformen i Nyland överflyttas på landskapen måste man lyckas med att bolagisera och effektivera produktionen av social- och hälsovårdstjänster.

- En utredning visar att en bolagisering är den bästa lösningen för att stabilisera läget inom Borgåområdet då reformen träder i kraft.

Beslutet om att inleda en utredning kring social- och hälsovården i Borgå fattades i stadsstyrelsen och en politisk styrgrupp har lett arbetet. Tjänstemännen har gjort beredningen.

Bild: Yle/ Stefan Paavola beslut,borgå,ekonomi,klubba,stad,torg

Kan stadens avtal före reformen binda landskapet när reformen trätt i kraft?

- Borgå stad ansvarar för produktionen av social- och hälsovårdstjänster åtminstone till slutet av 2018. Om staden har ingått avtal om vården som fortsätter efter 2019 överflyttas ansvaret på den nya anordnaren, det vill säga landskapet.

Ujula säger också att de begränsningar som den nuvarande lagstiftningen om avtalen ställer inte inverkar på det förslag om vårdbolag som nu presenteras.

- Borgå stad har full rätt och en skyldighet att se efter invånarnas rättigheter inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen.

Vad får det för följder om inte Borgå kan vara med som ägare i bolaget efter reformen?

- Ett eventuellt samföretag inom vården fortsätter sin verksamhet med de villkor som hör till avtalet som ingåtts med staden, även om landskapet äger själva aktierna. Landskapet kan omedelbart under 2019 göra ändringar inom ett bolag som ägts till 100 procent av kommunen.

En läkare undersöker ett barn med stetoskop. Bild: Denis Closon barnsjukdomar,hälsovård,lungsjukdomar,läkare,sjukskötare,sjukvård,Stetoskop

Vad betyder det i praktiken för Borgå stad om landskapet tar över stadens andel?

- Man kan inte veta hur landskapet kommer att resonera, eftersom det inte ännu finns någon lagstiftning om landskapen eller deras verksamhet.

Hur fortsätter nu beredningen i Borgå – siktar ni ännu på att utreda alternativet med ett samägt vårdbolag eller blir det något helt annat alternativ framöver?

- Vi återkommer till ärendet när staden har gett sitt utlåtande om lagen om valfrihet inom vården. Lagen har en väsentlig roll i arbetet, konstaterar Ujula.

Restaurangen Wilhelm Å får undantagstillstånd för tilläggsdelen på restaurangflotten i Borgå å.

Stadsutvecklingsnämnden beslöt om saken på sitt möte på tisdagen (7.2).

Juha Elo (Sannf) föreslog att flotten inte skulle få undantagstillstånd och fick stöd av Jouni Roponen (SDP). I röstningen fick Elos förslag vidare stöd av Jaakko Jalonen (SDP) och Riitta Ahola (SDP), men alla andra röstade på att undantagstillstånd skulle beviljas.

Den nuvarande flotten är större än vad detaljplanen godkänner. En del av flotten skulle man ha varit tvungen att riva om undantagstillståndet inte hade beviljats.

Till följande ska företaget bakom Wilhelm Å ansöka om bygglov för att få ha en flotte av den storleken i ån. Bygglovet är ändå endast en formalitet eftersom undantagstillståndet nu beviljats av stadsutvecklingsnämnden.

Wilhelm Å har ett hyreskontrakt som sträcker sig fram till 2024. Senast då måste restaurangen bygga om sin flotte så att den följer detaljplanen för området.

Världsmästarduon i sidovagnsklassen i motorcykelracing, Pekka Päivärinta och Kirsi Kainulainen, har utnämnts till årets idrottare i Sibbo.

Sibbo kommuns fritidssektion beviljade dessutom ett 1 000 euro stort stipendium åt duon.

Sektionen premierade också nio idrottare för framgång i FM-tävlingar, bland dem cykelorienteraren Anders Blomster, friidrottarna Victor Fagerholm och Willem Kajander samt innebandyspelaren Nici Närhi.

Också innebandylaget ÅIF:s A- och B-flickor premierades.

För framgång i internationella värdetävlingar premierade Sibbo kommun tio idrottare, bland andra bandyspelaren William Skog, styrkelyftaren Susanna Törrönen, motocrossföraren Emil Weckman, thaiboxaren Gia Winberg och ishockeyspelaren Sami Moilanen.

För två år sedan vann Borgåbon Vera Stolt FM-finalen i konståkning för juniorer. I år är hon med i den finländska truppen som ska tävla i Reykjavik på Island i de nordiska mästerskapstävlingarna.

Att det faktiskt blev guld i Kotka för två år sedan är Vera fortfarande förvånad över, eftersom hon inte var riktigt nöjd med sin prestation.

- Jag lyckades nog inte till hundra procent med mitt program, så när man i samband med prisutdelningsceremonin utsåg mig till vinnare, blev jag väldigt förvånad, berättar Vera.

Det som hon lite grämer sig över är att hon inte lyckades till hundra procent med trippel salchow-hoppet.

- Jag föll men jag hade alla tre varven fulla, vilket inte mina medtävlare lyckades med, så jag fick poäng för hoppet, säger Vera.

Vera Stolt. Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Två tävlingar på raken

Ganska exakt två år har gått sedan guldet i Kotka och nu är det nya utmaningar som gäller.

- Jag är med i det finländska landslaget som ska tävla om det nordiska mästerskapet i konståkning i min klass och dessutom ska jag vara med i de finska mästerskapstävlingarna för unga. Båda tävlingarna går av stapeln i mars, så det gäller att träna intensivt, säger Vera.

Och det är precis vad hon gör. När Yle Östnyland träffar henne i Borgå ishall en måndag eftermiddag är det dags att bränna av veckans första träningstimme, men det kommer att bli många fler innan veckan är slut.

- Inte löper hoppen alltid så bra, men jag upplever nog att jag har kontroll. Jag har nog trippel salchowen i mitt program också i år. Det gäller att hålla träningsrytmen och öva regelbundet och därmed bibehålla känslan i kroppen, förklarar Vera.

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Dans och jogging

Förutom de tio veckotimmarna på skridskor håller Vera också kroppen böjlig och muskulaturen mjuk och spänstig med hjälp av två timmar dans i veckan. Till det här kommer ytterligare olika hopp och gymnastiska övningar utan skridskor.

- Gymnastiken gör att konditionen hålls på en hög nivå. Jag brukar också jogga en del under vår och sommar, säger Vera.

Förutom det rent sportsliga finns det också en social aspekt med att höra till ett lag och få resa till olika tävlingar.

- Det är trevligt att träna tillsammans med vänner och tillsammans testa nya hopp och figurer, men också att sporra varandra att öva på allt det vi redan behärskar, menar Vera.

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Konståkningsflugan bet

Att Vera Stolt blev biten av konståkning har hon sin mamma att tacka för.

- Min mamma och jag brukade om vintrarna skrinna utomhus, men en vinter var varm och regnig, så det fanns inga isar att skrinna på. Mamma hade hört om Borgå konståkare så vi tog kontakt med dem och det var nog då som konståkningsflugan bet mig riktigt på allvar, säger Vera.

Åren har rullat på och Vera har gått från klarhet till klarhet. Nu är det dags för nordiska mästerskapstävlingarna på Island. Det är en knapp månad till avfärd, men ännu har ingen nervositet slagit till.

- Nä, det är bara att ta sig igenom alla träningspassen nu så får vi se sen hur långt teknik och kondition räcker, säger en lugn Vera, innan hon tar sin väska med utrustning och går mot omklädningsrummet.

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Vera Stolt i ishallen i Borgå 06.02.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Porvoon Taitoluistelijat,porvoon taitoluistelijat,vera stolt,östnyland

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) gick 82,2 miljoner euro på plus i fjol. Pengarna delas mellan medlemskommunerna.

I juni beslöt HNS fullmäktige att medlemskommunerna får pengar tillbaka om HNS gör ett överskott i sin budget.

Nu är bokslutet för i fjol klart, och HNS delar ut sitt överskott på 82,2 miljoner euro åt kommunerna. Hur mycket kommunerna får beror på hur mycket av HNS tjänster de har använt i fjol.

Lovisa får cirka 860 000 euro, Lappträsk 200 000 euro, Sibbo 1,2 miljoner euro och Borgå 3,3 miljoner euro.

HNS meddelar också att man hade ett rekordantal patienter i fjol, 524 089 stycken. Det är 2,8 procent mer än 2015 och mer än någonsin förut i HNS historia.

Kostnaden per invånare på HNS område låg på 931 euro - en sänkning på 1,4 procent jämfört med året innan.

Sommargäster i Pyttis har fått betala dubbelt mer för sina båtplatser än åretruntinvånarna. I fjol sade Högsta förvaltningsdomstolen stopp och belägg. Nu måste också andra kommuner se över sina hyror.

De kommuner som har haft lägre båtplatshyror för ortsbor än för övriga båtägare får nu se över sina prislistor.

Orsaken är ett domslut från Högsta förvaltningsdomstolen som Yle Östnyland rapporterade om i slutet av fjolåret.

Pyttis hade tagit dubbelt mer betalt av sommargäster än av ortsbor, men enligt domstolen var det här inte okej. En Pyttisbo har betalat 150 euro för en båtplats på Lökören, vilket betyder att sommargästerna har fått betala över 300 euro.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut gäller säsongsbundna båtplatser i alla kommuner. Nu måste alltså också andra sälla sig till domslutet.

"Borgå har inte gjort fel"

Också Borgåborna har betalat mindre för sina båtplatser än invånare från andra orter.

Den som äger en fastighet i Borgå räknas som Borgåbo, vilket betyder att det i praktiken har räckt med att äga en sommarstuga i staden.

– Det den snabba tolkning vi har gjort med hjälp av en jurist, och enligt den har vi inte gjort fel i Borgå, säger hamnchef Janita Pihlaja-Wickholm i Borgå.

Båtplatser i Borgå. Borgå å en solig höstdag Bild: Jeannette Lintula/yle borgå,borgå hamn,borgå å,bro,båta,hamn,höst,östnyland

Hon uppger att staden noggrannare ska sätta in sig i problematiken.

– Om vår tolkning visar sig vara felaktig och vi har tagit för mycket betalt så ger vi förstås pengarna tillbaka.

Enligt Pihlaja-Wickholm ser Borgå ändå inte på Högsta förvaltningsdomstolens tolkning med blida ögon.

– Stadens båtplatser upprätthålls med skattemedel. Varför ska då grannkommunens båtägare få komma hit och njuta av våra invånares förmåner? Vi skulle vara berättigade att ta mer betalt av utomstående.

Ursprunglig text av Antti Ojala på Yle Uutiset

Läs mera:

HFD: Orättvisa hyror för båtplatser i Pyttis

Fritidsbosatta i Pyttis har fått betala dubbelt så hög hyra för sina båtplatser som fast bosatta Pyttisbor. Nu prickas kommunen av Högsta förvaltningsdomstolen.

Den demonstration mot bolagiseringen av hälsovården i Borgå är avblåst. Demonstrationen skulle hållas på Borgå torg på lördagen.

Arrangörerna skall nu istället träffa stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Enligt en av initaitivtagande till demonstrationen, Borgåbon Anette Karlsson, är det meningen att Ujula på mötet informerar om vilka följder en bolagisering kunde få för Borgå sjukhus.

Aktivisterna har varit oroade för att den bolagisering av hälsovården som Borgå planerar i samband med vårdreformen kan hota hela Borgå sjukhus existens.

Vid behov är man beredd att ordna en demnstraion vid ett senare tillfälle.

Borgå stads bokslut för 2016 kommer att ha ett överskott på cirka 8 miljoner euro. Det framgår av de förhandsuppgifter som Borgå stad gett offentlighet.

Siffran är en uppskattning. Den verkliga siffran klarnar an efter att beredningen av bokslutet framskrider.

Det som man redan nu med säkerhet kan säga, är att det är det första bokslutet på fem år som visar ett överskott. Orsakerna till det är många. Bland annat justeringsredovisningen av skatteinkomsterna från 2015 som ger cirka 7 miljoner euro och inkomster från tomtförsäljningar på cirka 3 miljoner euro.

Årsbidraget kommer enligt förhandsuppgifterna att vara cirka 31 miljoner euro, vilket är dubbelt mer än budgeterat.

I siffrorna för 2016 syns inte Borgå stads affärsverk. När bolagens bokslut är färdiga, kommer stadens årsbidrag att landa på cirka 36 miljoner euro.

Skulderna ökar

Dock kommer stadens skulder att öka. Borgå har många bygg- och renoveringsprojekt som slukar pengar. Borgå stad räknar med att investeringsutgifterna kommer att uppgå till 35 miljoner euro när de året innan var 15 miljoner euro.

Positiva signaler är trots allt att stadens ekonomi har varit i balans sedan 2010, eftersom Borgå har kunnat finansiera nettoinvesteringarna med hjälp av årsbidraget.

Från över till under

Ännu 2009 hade Borgå nästan dubbelt mera lån än landets kommuner i genomsnitt. För närvarande ligger stadens skattesats och skuldbörda under genomsnittet i landet.

- Det positiva bokslutet är ingalunda ett tecken på att vi nu kan vila på lagrarna. Framtiden är full av frågetecken, men oberoende av en eventuell framtida social-, hälsovårds- och landskapsreform, så kommer nog solen att lysa över Borgå också i framtiden, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Vänskapsband knyts mellan finländare och asylsökande som bor utanför flyktingförläggningarna, i privata hem. Samtidigt är framtiden mycket oviss eftersom många asylsökande får vänta länge på besked.

Pia Santonen i Karis är en av dem som har valt att öppna sitt hem för en asylsökande, Ahmed.

Tillsamman möter de två nu både mindre och större utmaningar. Det handlar bland annat om att Mjölbolsta flyktingförläggning stänger inom kort och att de pengar Ahmed är berättigad till framöver bara betalas ut i Kyrkslätt. Men också ovissheten om vilket beslutet från Migrationsverket blir.

I en intervju med redaktör Gunilla Ginström berättar Pia Santonen också om varför hon valde att öppna sitt hem för Ahmed. Det var inget självklart beslut.

Mera information om heminkvartering och vilka saker det gäller att tänka på hittar man till exempel på Refugees Welcome Finland.

En lokal Refugees Welcome-grupp grundades i tisdags (7.2) för Raseborg och Hangö. Det lokala nätverket får man kontakt med på e-postadressen rwf.raasepori@gmail.com

Lovisapolitiker är oroade för att inte få sin röst hörd i det stora nyländska landskapet efter att landskapsreformen träder i kraft år 2019. Samarbete är nyckelordet inför landskapsvalet.

Det blir svårt för de östliga delarna av Nyland att få in en egen representant i landskapsfullmäktige. Fullmäktige kommer troligen att bestå av 99 ledamöter, omkring 80 av de invalda kommer troligen från huvudstadsregionen.

Lovisas styrelseordförande Mia Heijnsbroek-Wirén (SFP) hör till dem som är oroade. Hon talar för ett samarbete över partigränserna för att vaska fram bra kandidater.

- Jag ser som vår enda möjlighet att samarbeta med de östnyländska kommunerna och oavsett parti försöka hitta kandidater som vill arbeta för hela regionen, säger hon.

Tom Liljestrand (SFP) är viceordförande för stadsfullmäktige i Lovisa. Han fasar för att riksdagsledamöter ställer upp också i landskapsvalet.

- De kommer inte att ha tid att bevaka det som borde bevakas ur gräsrotsnivå sett, säger han.

Tom Liljestrand, SFP, Lovisa. Tom Liljestrand Bild: Yle/Fredrika Sundén politiker,Svenska folkpartiet,tom liljestrand

Mia Heijnsbroek-Wirén, SFP, Lovisa. Stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbroek-Wirén på möte om vinkraftsverk. Bild: Yle / Hanna Othman gammelby,gammelby abc,mia heijnsbroek-wirén,vindkraftverk till gammelby

Nylands förbund varnande exempel

En liten förvarning för vad som komma ska har Lovisa och övriga östra Nyland fått via Nylands förbund. Östra Nylands förbund gick ihop med Nylands förbund för några år sedan och där har östra Nyland enligt Heijnsbroek-Wirén haft svårt att få sin röst hörd. Hon sitter som ersättare i landskapsstyrelsen.

Tom Liljestrand är å sin sida inte helt pessimistisk inställd till reformen. Han ser det som en fördel för arbetet i Lovisapolitiken att slippa befatta sig med social- och hälsovården. Det har enligt Liljestrand varit en sektor där mindre kommuner har haft ganska lite att säga till om.

- Det förutsätter att social- och hälsovården verkligen blir fungerande, men där är många utmaningar framför oss, säger han.

Läget var ett helt annat 2010

Det var sju år sedan nuvarande Lovisa bildades då gamla Lovisa stad fusionerades med Liljendal, Strömfors och Pernå. Sedan dess har mycket förändrats.

Lovisa gick in för en kommunfusion enligt den dåvarande regeringens vilja. Kommunernas antal skulle minskas.

Den nya regeringen satsar på en landskapsreform i stället. Landskapen ska ha beslutanderätt bland annat om social- och hälsovården.

Hälsovårdscentralen i Lovisa. Byggnad Bild: Yle/Fredrika Sundén hälsocentralen i lovisa,hälsocentraler,hälsovårdsinrättningar,Lovisa,lovisa hvc,lovisa hälsocentral,Lovisa Stad

Sedan 2010 har Lovisa enligt henne jobbat med ett visst perspektiv i sikte. Då Finland för två år sedan fick en ny regering måste Lovisa se på ett helt annat sätt på framtiden.

- Det känns inte alls bra att vi jobbar med en helt annat bas nu, säger hon.

Lovisa rådhus vintertid. Bild: YLE / Hanna Othman beslutsfattande,lovisa,lovisa centrum,lovisa rådhus,lovisa stadshus,lovisa torg,vinter

Vill inte ifrågasätta kommunfusionen

Varken Heijnsbroek-Wirén eller Liljestrand anser att kommunfusionen med facit på hand kunde ha blivit ogjord, men fusionen har enligt dem inte helt förverkligats enligt planerna.

- Fusionen har nog hämtat mera gott med sig än misslyckanden, säger Heijnsbroek-Wirén.

Det som Lovisa inte har lyckats särskilt bra med enligt dem är att effektivera och få en bättre ekonomi. Liljestrand säger att det har visat sig vara betydligt svårare än väntat att banta ner organisationen.

Liljestrand tvivlar på att Liljendal, hans tidigare hemkommun, skulle ha klarat sig om kommunen inte skulle ha fusionerat sig med de andra tre i regionen. Å andra sidan har Lappträsk klarat sig, tillägger han sedan.

Räddningsverket fick rycka ut till Veckjärvivägen i Borgå på onsdagskvällen, efter en frontalkrock mellan en paketbil och en personbil.

Larmet gick klockan 20.25 på onsdagskvällen. Flera enheter från Räddningsverket i Östra Nyland ryckte ut till Veckjärvivägen, där en paketbil och en personbil hade krockat.

En person skadades lindrigt i olyckan och fördes till sjukhuset för fortsatt vård.

Räddningsverket uppger att en hög hastighet troligtvis ligger bakom olyckan. Polisen utreder orsakerna närmare.

Enligt tidningen Uusimaa fick personbilisten, som misstänks för att ha kört för fort, blåsa i polisens alkometer. Bilisten verkade inte vara berusad.

Enligt tidningen var vägen torr på olycksplatsen.

Fullmäktigeledamot Kari Hagfors i Lovisa har flyttat över till Centerns fullmäktigegrupp. Han ställer dessutom upp på Centerns lista i vårens kommunalval.

Centern i Lovisa meddelar Lovisa stad att Kari Hagfors enhälligt har godkänts som ledamot till fullmäktigegruppen.

Till fullmäktigegruppen hör nu förutom Hagfors också ledamoten Jorma Pappila.

Hagfors fungerar som gruppordförande.

Han lämnar alltså nu sin enmansgrupp, Legalitetsgruppen. Hagfors hörde länge till Samlingspartiet i Lovisa, men valde att grunda en egen fullmäktigegrupp efter inre konflikter.

Efter en hetsig och flera timmar lång debatt lyckades Lovisafullmäktige slutligen enas om en modell för Forsby skolcenter.

Det vinnande förslaget var, åtminstone på kort sikt, klart dyrare än de övriga två förslagen, men å andra sidan stärker den nu valda modellen Lovisas image som en barn- och skolvänlig stad.

Med beslutet omvandlas två tidigare enspråkiga skolmiljöer, Forsby skola och Koskenkylän koulu, till en stor tvåspråkig miljö där undervisningsspråket fortfarande är antingen finska eller svenska. Lärarrummet ska däremot bli gemensamt för både de finsk- och svenskspråkiga lärarna.

Stadsdirektör Olavi Kaleva vill fortsätta profilera Lovisa som en barnvänlig stad. tre män Bild: Yle/Erica Vasama koskenkylän koulu,koskenkylän koulu i lovisa,lovisas stadsdirektör olavi kaleva,olavi kaleva

Budgeten överskrids

På kvällens möte godkändes också tidtabellen för att riva Lovisanejdens högstadium och ersätta den med en helt ny byggnad, samt att renovera Lovisa gymnasium.

Alla skolbyggnader ska stå klara 2019.

─ Jag är väldigt nöjd med beslutet och den konstruktiva diskussion som fördes i kväll, säger stadsdirektör Olavi Kaleva.

Men att beslutsprocessen fram till onsdagskvällens fullmäktigemöte har varit både utdragen och konfliktfylld är ingen hemlighet.

Ärendet har remitterats, en del fullmäktigegrupper har ändrat sin ursprungliga hållning, och i korridorsnacket har det till och med förekommit beskyllningar om svek. Men nu råder alltså rätt stor enighet.

─ Eftersom det har handlat om väldigt stora investeringar, så är det klart att fullmäktigeledamöterna har haft många frågor, säger Kaleva.

Forsby skola ska omvandlas till ett tvåspråkigt skolcenter. Forsby skola med två byggnader som ska renoveras. Bild: Yle/ Peik Henrichson forsby skola,forsby skolcenter,Lovisa Stad

Av de tre alternativ som tidigare har diskuterats godkändes nu det första alternativet, som pedagogiskt och funktionellt är det mest ambitiösa. Det negativa är att den nu valda modellen, enligt stadens egen beredning, kostar cirka 600 000 euro mer än man budgeterat för skolprojektet för 2017.

I flera anföranden framfördes därför förhoppningen att det ambitiösa skolprojektet lockar fler barnfamiljer till Lovisa, och därmed på lång sikt stärker stadens ekonomi.

Träbyggandet på mode

Svenska folkpartiets Otto Andersson kom att spela en avgörande roll i fullmäktige. Det ändringsförslag han presenterade vann stort stöd över partigränserna.

I korthet förslog Andersson att fullmäktige omfattar det första alternativet med preciseringen att byggnadsmaterialet är trä men inte nödvändigtvis stock, vilket antogs förbättra stadens förhandlingsposition gentemot byggarna.

Otto Anderssons förslag vann gehör över partigränserna. Otto Andersson pratar i Lovisa fullmäktige. Bild: Yle/ Peik Henrichson lovisa fullmäktige,Lovisa Stad,otto andersson

Också i övrigt lovordades träbyggande i flera anföranden.

─ Prioriterar man hälsa och trivsel är trä oslagbart, även om träbyggande kostar lite mera, säger stadsdirektör Olavi Kaleva.

Olavi Kaleva utgår också från att gemensamma byggnader för både den finska och svenska skolan ger högre nyttjandegrad, vilket i sig är bra ekonomiskt. Vidare är det meningen att staden i framtiden ska satsa på ett enda storkök för att inte behöva investera i köksutrustning för alla enskilda skolor och andra institutioner i Lovisa.

Samlingspartiets Nina Pere valde att stå i opposition en stor del av fullmäktigemötet. Fullmäktige Nina Pere valde att protestera. Bild: Yle/ Peik Henrichson lovisa fullmäktige,Lovisa Stad,nina pere,samlingspartiet i lovisa

Samlingspartiet splittrat

Med tanke på hur starka känslor det planerade skolcentret i Forsby tidigare väckt, var det kanske överraskande hur många fullmäktigeledamöter som över partigränserna ställde sig bakom Otto Anderssons förslag.

Den enda som flera gånger opponerade sig mot besluten var Samlingspartiets Nina Pere, som ändå inte fick stöd för sin oppositionslinje ens av sin egen gruppordförande Janne Lepola.

För seriefantaster lönar det sig att åka till Borgå på lördag, då seriefestivalen Å-fest arrangeras för tredje gången. På programmet finns både skoj och allvar under temat Gränser.

En av arrangörerna för Å-fest, Filippa Hella, säger att grunden för festivalen är den samma som då den ordnades för första gången.

Första året gick festivalen väldigt snabbt från idé till förverkligande, men enligt Hella blev den lyckad ändå.

– I fjol planerade vi jättemycket och satsade hårt med stora utställningar och många gäster. Nu har vi kanske lärt oss att man inte ska bränna allt krut på en gång, säger Hella.

Arkivbild av Filippa Hella. Filippa Hella. Bild: Yle/Fredrika Sundén filippa hella,konstnärer

Hon förklarar att arrangörerna i år har satsat mer på att försöka hitta bra samarbetspartner som har erbjudit trevliga utställningar.

Det har också lyckats ganska bra – festivalen bjuder på ett digert utbud för alla seriefantaster.

Många besökare från huvudstadsregionen

Programmet går av stapeln på sex olika platser. Det mesta händer förstås i Borgå, men det finns också en utställning på Söderkulla bibliotek i Sibbo.

Borgå ligger ganska nära huvudstadsregionen. Kommer det många besökare till Å-fest därifrån?

– Det brukar komma en hel del, säger Filippa Hella. Seriefältet i Finland är ganska litet. Många bor i huvudstadsregionen och det har visat sig att de tycker att det är roligt att komma till Borgå på en endagsexkursion, njuta av serier och sedan stanna på vår efterfest.

Huvudarenan för Å-fest är Kulturhuset Grand. Där arrangeras till exempel workshoppar som vem som helst får delta i under lördagen.

Workshopparna har lite olika innehåll. En av dem riktar sig till barn, och anknyter till Sanni & Jonas-utställningen som finns i Grands aula.

– Sedan kommer Heidi Lunabba att hålla en normkritisk serieverkstad där man fotograferar. Jag skulle rekommendera att delta i den. Den är ganska spännande till sitt innehåll och leder säkert till fina resultat.

Mental hälsa i serier debatteras

En annan intressant programpunkt är paneldebatten Frisk eller sjuk, som handlar om hur mental hälsa behandlas i tecknade serier.

Enligt Filippa Hella passar paneldiskussionen bra ihop med Å-fests tema för i år, nämligen Gränser. Hon säger att gränsen mellan mental ohälsa och hälsa är tunn.

– Vi har varit i kontakt med kollektivet Rikki som jobbar mycket kring det här temat. Dessutom finns det en utställning som anknyter till samma tema på Galleri Creutz.

Hon tror att panelen kommer att väcka mycket diskussion, och hoppas att många kommer för att lyssna och ställa frågor.

Hela programmet för Å-fest hittas på festivalens webbplats.

Mikael Kokkola intervjuade Filippa Hella om Å-fest i Yle Östnylands morgonsändning. Hon fick också teckna lite i direktsändning, och passade samtidigt på att gratulera Yle Östnyland för 50-årsjubileet.

Det här betyder enormt mycket för hela föreningen, säger tränaren Tomi Gröhn efter att Akilles säkrat grundseriesegern i bandyligan. Nu kan förberedelserna för en finalfest på hemmaplan börja.

Akilles har dominerat bandyligan denna säsong och endast förlorat en av 16 matcher. På onsdagen spikades förstaplatsen i grundserien, då tabelltvåan Kampparit förlorade borta mot Veiterä.

– Jag hade räknat med att vi i vilket fall som helst säkrar det på veckoslutet, men Veiterä skötte om det i förtid. Och det har vi förstås inget emot, nu kan vi spela helt utan press på helgen, säger Akilleslotsen Tomi Gröhn till Yle Sporten.

Akilles har snittat över sex mål framåt och under tre bakåt denna säsong. Petteri Lampinen firar sitt mål i finalen mot Botnia 2016. Bild: Yle/Mikael Crawford Akilles,akilles bandy,bandy,Bandyliiga,Borgå Akilles,Petteri Lampinen

Akilles avslutar grundserien genom att möta Narukerä hemma på lördag och sedan Kampparit borta på söndag. Enligt Gröhn fungerar matcherna som slutspelsförberedelse – till exempel Kampparit kan mycket väl stå för motståndet igen senare på våren.

– Vi går in för att njuta. De här matcherna har ändå i första hand en mental betydelse, vi vill få till en avslappnad och trygg stämning i truppen inför playoff.

”Jättenöjd”

Akilles gick in i säsongen som guldfavorit – precis som i fjol då säsongen slutade i ett surt silver. På ett år har laget enligt Gröhn tagit flera steg framåt.

– Förra säsongen satsade vi på försvarsspelet, den här fokuserade vi däremot fram till januari främst på att finslipa nyanser i offensiven, och nu har vi igen börjat täta till, berättar Borgåtränaren.

– Vi har som helhet hållit hög nivå genom hela säsongen. Vi har spelat bäst ihop som lag av alla i serien. Duktiga individer har Akilles haft redan länge, men nu har det funkat ihop bättre än tidigare. Jag är jättenöjd.

Karriärens höjdpunkt

En sak som säkrades i och med grundseriesegern är att ifall Akilles tar sig till final, så avgörs den i Borgå. Gröhn är noga med att poängtera att Akilles inte är i final ännu, men medger att tanken kittlar.

– Det skulle ha sanslöst stor betydelse för hela föreningen. Delvis förstås ekonomisk, men överlag skulle det innebära ytterligare en värdefull boost för bandyn i staden.

– Man har mer eller mindre väntat sig framgång av Akilles de senaste tio åren, men hittills har vi inte nått ända fram. Det skulle vara en jättestor grej mentalt att äntligen lyckas.

Om Akilles tar sig till final (och isen i Borgå håller) spelar man final på hemmaplan. Borgå Akilles tackar fans efter att ha säkrat finalplats 2016. Bild: Yle/Janne Karinkanta Akilles,akilles bandy,bandy,Borgå Akilles,yle sporten

Förra våren förlorade Akilles finalen mot Botnia i Helsingfors framför ett hav av tillresta supportrar. I år spelas finalen lördagen den 11 mars.

– Vi lockade med oss nästan 2 000 Borgåbor i fjol och en hemmafinal skulle alldeles säkert vara en oerhört fint tillställning, konstaterar Gröhn.

– Hemmafavören i en enskild match är liten, om den alls finns, det är en så exceptionell dag inom finländsk bandy. Men också för spelarna skulle det betyda enormt mycket att få spela final framför hemmapubliken. Det skulle säkert vara karriärens höjdpunkt för många av dem.

Vinterkräksjukan kan slå till hårt den här vintern. Noroviruset har muterat sig och är det aggressivaste på tio år. Vasa centralsjukhus drabbades av en epidemi förra veckan.

Noroviruset brukar slå till då vintern är som kallast. Viruset trivs i kylan. Infektionsläkaren Eeva Ruotsalainen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt säger till Helsingin Sanomat att Finland nu drabbas av en ny typ av virus som befolkningen saknar immunitet mot.

Förra gången Finland drabbades av en svår vinterkräksjukeepidemi var för tio år sedan.

Vid Vasa centralsjukhus drabbades man förra veckan av vinterkräksjukan på två avdelningar.

– Vi har haft en liten epidemi här på avdelningarna, berättar infektionsläkaren Juha Salonen vid Vasa centralsjukhus.

17 patienter drabbades på sjukhuset spridda på flera avdelningar, det handlade om barnavdelningen och inremedicinska kliniken. Epidemin bröt ut i början av förra veckan, men efter isoleringen är faran nu över och några nya fall har inte förekommit på Vasa centralsjukhus.

– Vi måste till och med stoppa patienttrafiken och kunde inte ta emot nya patienter till den inremedicinska avdelningen på några dagar, berättar Salonen.

Två avdelningar på Vasa centralsjukhus drabbades av viruset Akuten vid Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen akuten vid vasa centralsjukhus,Vasa,vasa centralsjukhus,Vasa centralsjukhus

Vinterkräksjukan håller i sig någon dag och det är lite man kan göra för att bota den. Den drabbade måste se till att dricka mycket så att hen inte torkar ut. Läkarvård behövs inte, för det finns inte mycket att göra, annat än i särskilt svåra fall där patienten måste få vätska intravenöst i blodet. Antibiotika hjälper inte eftersom det handlar om ett virus och inte en bakterie.

– Det värsta är att viruset är mycket smittosamt så andra patienter kan lätt få smittan, säger Juha Salonen.

Handhygien är ytterst viktig för att förhindra att smittan sprids, men då man kräks finns det miljoner norovirus i en milliliter spya.

– Det behövs bara ett par virus för att få smittan så det är mycket svårt att förhindra sjukan, därför brukar epidemierna vara mycket svåra, konstaterar Salonen.

Viruset kan också smitta efter att det värsta är över.

– Om någon i personalen (på sjukhuset) smittas av viruset brukar vi göra så att personen ska vara symptomfri i två dagar innan hen återkommer till jobbet, berättar infektionsläkaren vid Vasa centralsjukhus.

Borgå ännu inte drabbat

Vid kretssjukhuset i Borgå har man inte haft särskilt många fall av vinterkräksjukan, bara enstaka fall.

– Det finns indikationer på att det är en ny genetisk variant av viruset på kommande och det betyder oftast att den nya varianten slår hårdare till än tidigare därför att befolkningen saknar immunitet mot noroviruset, berättar Peter Klemets som är infektionsläkare på kretssjukhuset i Borgå.

Det leder till att väldigt många kan insjukna i vinterkräksjukan. Klemets berättar att det särskilt gäller på vårdanstalter och sjukhus där noroviruset sprider sig snabbt och aggressivt.

Vad kan man göra för att förhindra en epidemi?

– På ett sjukhus är det väldigt noga med handhygienen och att man noggrant isolerar en patient som har mag- och tarminfektionssymptom. Personalen måste vara väldigt noga, berättar Klemets.

För gemene man ute i samhället gäller det att tvätta händerna ofta. Om epidemin blir riktigt aggressiv bör man undvika allmänna platser.

Viruset smittar lätt via toaletten

Klemets berättar att kräksjukan inte smittar särskilt ofta via luften utan det handlar oftast om kontaktsmitta.

– Det handlar till exempel om att man rör vid en yta som där en virusdrabbad person har rört vid exempelvis på toaletten, det här viruset kan leva vidare där ganska länge, i flera dagar eller till och med veckor i vissa fall, säger Klemets.

Noroviruset kan också spridas direkt som droppsmitta om man kräks och det bildas aerosol som flyter omkring, men den vanligaste smittkällan är via händer. En annan smittkälla kan vara via mat och dryck.

– Om någon som har viruset inte har varit noga med sin handhygien kan det spridas också den vägen, berättar Peter Klemets.

Klemets uppmanar folk att vara noggranna med hygienen inom ett drabbat hushåll. Om man har fler än en toalett ska den som drabbats använda den ena och de symptomfria den andra toaletten.

Immuniteten efter sjukdomen är ganska kortvarig, kanske någon vecka eller månad efter att man har insjuknat.

Varför slår noroviruset till på vintern?

– Antagligen trivs viruset lite bättre i kalla temperaturer så de slår till på vintern eller vårvintern, säger Klemets.

Om någon på en arbetsplats drabbas av viruset och kräks på den allmänna toaletten. Hur länge finns viruset kvar i luften efter kräkningen?

– Inte särskilt länge i luften, man kanske drabbas om man står intill någon som kräks och viruset yr omkring. Men därefter är den luftburna smittan snabbt förbi. Däremot finns viruset kvar på ytorna i toaletten. Därför är det viktigt att WC:n desinficeras väldigt noga till exempel med klorhaltiga desinfektionstvättmedel och går över alla ytor noggrant. Det är A och O för att förhindra att det här fortsätter, berättar Peter Klemets.

Den nya matsalen invigdes på onsdagen. Trots smått kaos i början är elever och lärare nöjda över att alla kan äta på ett och samma ställe.

Efter olika arrangemang där eleverna ätit lunch i korridorer och egna klassrum har Gammelbacka skola kunnat inviga en nyrenoverad matsal.

Köket i det gamla skolhuset har gjorts om till matsal, ett projekt som man trodde att skulle gå snabbt att förverkliga.

Men då renoveringen kom igång i september hittade man fuktskador och kreosot i golvet. Kreosot är ett ämne som har konstaterats vara cancerframkallande. Renoveringen tog därför istället hela hösten.

Den nya matsalen är städig och öppen enligt eleverna. Gammelbacka skolas matsal. Bild: Yle / Hanna Othman gammelbacka skola,Matsal,skolmat

Något kök behövs inte längre i skolan eftersom maten levereras i stora frigolitlådor. Köksan och hennes assistent behöver bara lägga fram maten och diska kärlen efter användning.

Sjätteklassaren Vanessa Björksten tycker inte att det har varit speciellt jobbigt att äta i klassrummet.

- Men det blev bättre i matsalen. Man får sitta tillsammans med hela klassen och maten står framme i samma rum.

Gammelbacka skolas elever äter lunch. Bild: Yle / Hanna Othman gammelbacka skola

Ettan Jonathan Kotkavuori ser inte en så stor skillnad på var klassen äter. Han gillar ändå att de kan äta i samma rum som maten serveras.

- Då vi äter i matsalen är det mera folk i samma rum, och det är bra. Men det blir ganska högt ljud i salen, säger Kotkavuori.

Jonathan Kotkavuori. Jonathan Kotkavuori, elev i Gammelbacka skola. Bild: Yle / Hanna Othman gammelbacka skola,jonathan kotkavuori

Också Björksten håller med om att ljudnivån hölls lägre i klassrummen.

- Det var inte lika mycket hössel i klassrummet, då kunde man bättre prata med kompisarna. Nu måste vi lära oss att prata tystare igen.

Vanessa Björksten beskriver matsalen som prydlig och öppen.

Lådorna som maten levereras i och mjölkautomaten. Frigolitlådor som skolmaten levereras i. Bild: Yle / Hanna Othman Frigolit,gammelbacka skola,Matsal,skolmat,skolmatsal

Lärarna är också glada över den nya matsalen, säger sexornas klasslärare Jeanette Lönn.

- Nu behöver vi inte längre gå in i klassrummen och äta, vår aula kan användas till det som den är menad för och vi har ett ställe där man faktiskt kan sitta och äta i lugn och ro.

Alla elever ryms inte in i matsalen samtidigt, så lunchrasten söker ännu sin form. På samma sätt som användarna ibland söker efter mjölken, servetterna eller skräpkorgen.

På torsdagen bjöds det på fiskbiff, potatis och sås i Gammelbacka skola. Skolmat. Bild: Yle / Hanna Othman Dörrmatta,Matsal,mjölk (mjölkprodukter),skolmat

- Eleverna har med spänning väntat på att få se hur matsalen ska se ut. De tyckte den var väldigt fin då vi äntligen fick se den igår, säger Lönn.

Hälften av Gammelbacka skolas klasser håller till i baracker på gården och skolan saknar gymnastiksal. Skolans elever ska flytta över till Tolkis skola och Västra enhetsskolan då byggnaderna står klara om något år.

Gammelbacka skolas äldsta byggnad har över 100 år på nacken. Gammelbacka skola. Bild: Yle / Hanna Othman Borgå,Gammelbacka,gammelbacka skola,skolor (läroinrättningar)

Inneluften i Lovisa idrottshall ska förbättras. Lovisa stad gör tätningsarbeten i hallen under våren.

- Vi har inte fått klagomål om inneluften från våra spelare eller tränare på sistone, men visst är problemet bekant, säger Mikael Forstén, ordförande för innebandysektionen inom Lovisa Tor.

Lovisa Tor har många användare som vistas i hallen i och med matcher och träningar.

- De som är där sporadiskt högst någon timme åt gången är ju i en annan situation än personer som är där ofta. Personligen har jag inte haft problem där, men jag har hört om tränare som tidigare har haft känningar av den dåliga inneluften.

Innebandyboll Bild: YLE boll,innebandy,innebandyboll,sport

"Det finns personer som inte kan vistas i hallen"

Forstén konstaterar att han också har hört om symptom hos bekanta som jobbar som lärare och därför vistas i hallen ofta. Det svenska högstadiet och gymnasiet i Lovisa hör till användarna av hallen under skolornas gymnastiklektioner.

Leif Eriksson, tf chef för kultur- och fritidsväsendet i Lovisa, har också hört att det finns personer som inte klarar av att vistas i hallen.

- När det gäller de som använder hallen kvällstid har vi inte fått respons om inneluften under den senaste tiden.

Leif Eriksson, tf chef för kultur- och fritidsväsendet i Lovisa (arkivbild). Bild: Yle/ Frida Lönnroos leif eriksson

- Några direkta orsaker till problemen kom aldrig fram, men under våren i år kommer vi att täta konstruktionerna. Dessutom förnyas luftkonditioneringen under sommaren, berättar Mikko Mattinen, planeringsingenjör vid Lovisa stad.

Inga katastrofala resultat i mätningarna

Idrottshallen togs i bruk på 1980-talet och är byggd på en plats som förr var sjöbotten. Redan för över tio år sedan diskuterades inneluftsproblemen i hallen och efter det har en del åtgärder vidtagits.

Att hallen skulle ha problem med mögel stämmer ändå inte, säger Mattinen.

- Under den senaste undersökningen deltog en mögelhund, som inte gjorde flera markeringar i hallen än i en normal byggnad, säger han.

Resultaten av de mätningar som gjordes i hallen i våras överskred inga gränsvärden.

- Det handlar ändå om rekommendationer och man kan ju få symptom också av lägre värden, konstaterar Mattinen.

Lovisa idrottshall (arkivbild) Lovisa idrottshall hösten 2016 Bild: Yle/Jeannette Lintula höst,idrottshall,lovisa,lovisa idrottshall,Lovisa Stad

"Vi gör vårt bästa"

Förutom tätningsarbeten för att förbättra läget satsar Lovisa stad på en arbetsgrupp med bland andra inneluftsexperten, professor Tuula Putus, som jobbar med situationen.

- Hon kommer hit nästa vecka för att diskutera inneluftsproblemen både i idrottshallen och i biblioteket, säger Eriksson.

Under fullmäktigemötet i Lovisa på onsdagen föreslog Nina Pere (Saml) att ärendet om nybygget för högstadiet i Lovisa återremitteras för ny beredning.

Pere ville att staden utreder om man kunde ta med en nybyggnad eller ombyggnad av idrottshallen som en del av skolprojektet. Hennes förslag förlorade ändå med rösterna 56-2.

Leif Eriksson intygar ändå att staden tar inneluftsproblematiken i idrottshallen på allvar.

- Vi gör vårt bästa, men det är ju svårt när vi inte har kunnat sätta tummen på problemet.

Tuula Putus samarbetar med Lovisa stad kring inneluftsproblemen (arkivbild). Tuula Putus är professor i yrkeshälsovård och miljömedicin. Bild: Turun yliopiston viestintä/University of Turku Communications Kvalitet av inomhusluft,tuula putus

"Vi är väldigt beroende av hallen"

Lovisa Tors innebandysektion har inte behövt flytta träningar på grund av inneluften, men Mikael Forstén konstaterar att man är väldigt beroende av hallen.

- Det råder brist på lokaler för innebandy, som är en rätt så populär gren i Lovisa. Vi klarar oss ganska bra under de tider på året då fotbollsträningen sker utomhus, men då träningen sker inomhus är det trångt.

Allra helst skulle Forstén givetvis se att Lovisa stad bygger en helt ny idrottshall och att den nuvarande hallen renoveras och används som ytterligare en träningshall.

- För stunden, med alla problem med inneluften i skolorna, så förstår man ändå att skolreparationerna prioriteras, oberoende hur mycket man tycker om idrott, säger han.

Eftersom hallen ändå används av skolelever handlar det ju trots allt om en viktig fråga, konstaterar han.

Inget nybygge har diskuterats

Leif Eriksson från Lovisa stad säger att förslaget om en helt ny idrottshall inte har varit på tapeten under den senaste tiden.

- Det är ingen billig investering och nu satsar ju staden på ett nytt högstadium och ett nytt skolcenter i Forsby. Det finns helt enkelt inte pengar.

Lovisa Tor har ett stort behov av idrottshallen för träningar och matcher (arkivbild). Innebandyspelare Bild: Benny Liljendahl jonas hällfors,lovisa tor,sähly

Lovisapolitikers initiativ till samarbete om kandidater inför landskapsvalet vinner gehör bland andra politiker i Östnyland, men ingenting konkret har ännu gjorts.

Lovisapolitikerna Mia Heijnsbroek-Wirén (SFP) och Tom Liljestrand (SFP)efterlyser samarbete mellan de östnyländska kommunerna för att vaska fram namnstarka kandidater till landskapsvalet, kandidater som är redo att arbeta för hela regionens bästa.

Landskapsreformen träder i kraft i början av år 2019. Landskapsfullmäktige och - styrelsen ska fatta de politiska besluten inom landskapet,

Borgå stadsstyrelseordförande Matti Nuutti (SDP) välkomnar tanken på starka, gemensamma östnyländska kandidater som är redo att jobba för hela regionen.

- Det skulle vara en viktig sak. Ju större område ledamoten representerar, desto lättare är det att få sin röst hörd på landskapsnivå, säger han.

Ari Oksanen förhandlar med kommundirektör Mikael Grannas i kommungården i Nickby. Bild: Yle/Carmela Walder ari oksanen,budget 2014,budgetinfo,kommundirektör,mikael grannas,sibbo,Styrelseordförande,östnyland

- Men mycket är i slutändan beroende av vilka kandidater partierna går in för att nominera, tillägger han.

Ingenting konkret har gjorts tillsvidare för att få i gång ett samarbete. Partierna har inte satt sig ner runt förhandlingsbordet.

- Vi tar kommunalvalet först, säger Ari Oksanen.

Nuutti hoppas på enlighet i Östnyland

Matti Nuutti från Borgå vågar inte spekulera i om östliga Nyland får in en eller flera representanter i landskapsfullmäktige.

Hur det än går blir representationen ytterst liten jämfört med huvudstadsregionen. Därför skulle det enligt Nuutti vara viktigt att få fram kandidater som är villiga att jobba för hela Östnyland.

Ari Oksanen från Sibbo säger att riksdagsvalen har visat att inte ens kandidater från vad han kallar för starka områden har lyckats få tillräckligt med röster bakom sig från sin egen hembygd. Att samarbeta skulle kanske enligt honom förbättra möjligheterna att höja röstetalet.

Nuutti påpekar att Östnyland tidigare har haft svårt att enas i viktiga frågor, men han hoppas att det lyckas den här gången.

Matti Nuutti är inte helt emot riksdagsledamöter som kandidater i landskapsvalet. Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén matti nuutti

Riksdagsmän inte helt bannlysta

Varken Heijnsbroek-Wirén eller Liljestrand från Lovisa anser att riksdagsmän borde ställa upp i landskapsvalet. Enligt dem har en riksdagsledamot varken tid att sätta sig in i frågor tillräckligt bra eller att sitta på möten.

På den här punkten är Matti Nuutti inte helt av samma åsikt.

- Riksdagsledamöter får lön för att göra politik. En arbetsgivare ser sällan med blida ögon på att man har många andra uppdrag, säger han.

Matti Nuutti understryker att den som blir invald från östra Nyland borde vara villig att ställa upp i nämnder och styrelsen och inte nöja sig med att bara sitta i landskapsfullmäktige.

- För att Östnyland ska må bra måste man jobba på tyngre poster, säger han.

Samlingspartisten Ari Oksanen från Sibbo påpekar att det är mycket individuellt vilka uppgifter politiker anser sig kunna och hinna sköta. Det kan variera mycket mellan riksdagsmän enligt honom.

- Men det finns en risk att bara brett kända personer klarar sig i valet, säger han.

Tom Liljestrand är emot riksdagsmän i landskapsvalet. Bild: Yle/ Bettina Aspfors liljestrand tom,sfp i lovisa,tom liljestrand

Valkampanjen blir tung

Oksanen efterlyser ett brett stöd från partiernas kretsorganisationer för dem som ställer upp i landskapsvalet. Han säger att det gäller att föra en kampanj i hela Nyland om man vill komma in i landskapsfullmäktige.

- Det är en stor utmaning att klara sig i valet, speciellt om man är från en mindre ort, säger han.

Partidistriktet måste enligt Oksanen satsa betydligt mera på landskapsvalet än på kommunalvalet. Det blir en ännu tuffare utmaning att hitta kandidater som är villiga att satsa både tid och pengar.

Svårt med enighet över partigränserna

Lovisapolitikerna kom med tanken att gå in för gemensamma starka östnyländska namn över partigränserna.

- Jag tror inte på det, säger Matti Nuutti och tillägger att han nog är öppen för diskussion.

Varje parti ställer upp egna listor i landskapsvalet. Det gör att det är svårare att enas kring några starka östnyländska kandidater.

Mia Heijnsbroek-Wiréns invit till samarbete får understöd i Borgå och Sibbo. Stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbroek-Wirén på möte om vinkraftsverk. Bild: Yle / Hanna Othman gammelby,gammelby abc,mia heijnsbroek-wirén,vindkraftverk till gammelby