Det nuvarande systemet med att privatpersoner själva får välja vilken företagare som anlitas för att sköta fastighetens slamtransport fortsätter i Borgå.

Det här beslöt den regionala avfallsnämnden i Borgå på torsdagen.

Nämnden beslöt efter omröstning att godkänna Sari Siltas motförslag, som stöddes av Pekka Malin. Förslaget vann med rösterna 8-2.

Vid omröstningen förlorade beredningens förslag, enligt vilket det nuvarande systemet för transport av slam upphör. Slam är en restprodukt från reningsverk och brunnar.

Till kommunens ansvar hör bland annat allt avfall från boende, inberäknat slam. Avfall från företag hör inte till kommunens ansvar.

Kommunalt anordnat system föreslogs

Förslaget var att Borgåområdet skulle övergå till en kommunalt anordnad avfallstransport för slam. Kristel Pynnönen (SFP) och föredraganden anmälde avvikande mening till nämndens beslut.

Frågan har varit en långkörare i Borgå. Problemet har varit att det nuvarande systemet, som nämnden nu vill fortsätta med, inte uppfyller lagens krav.

I dagens läge är kraven på hur transporterna och avfallshanteringen ska skötas i kommunerna väldigt strikta.

Enligt lagen måste det också finnas ett register för övervakning av transporterna, men problemet har varit att staden inte får uppgifter av transportbolagen.

Många fall har behandlats i domstol

Helsingfors förvaltningsdomstol upphävde i maj 2014 avfallsnämndens beslut från juni 2013, då nämnden beslöt samma sak som nu. Ärendet återförvisades till ny behandling i Borgå.

Staden beslöt att skjuta upp beslutsfattandet i frågan tills dess att Högsta förvaltningsdomstolen fattat beslut om målen för avfallstransportsystemen.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att kommunalt anordnad avfallstransport är det system som borde tillämpas, i de fall som hade överklagats till domstolen.

Den regionala avfallsnämnden i Borgå beslöt att återremittera frågan för ny beredning då den följande gång kom till behandling.

Åsikter av berörda begärdes

Då åsikter begärdes av berörda inlämnades 11 åsikter in inom utsatt tid. Majoriteten motsatte sig en övergång till ett kommunalt system.

Bakgrunden till att en del vill bevara systemet med att privatpersoner själva väljer transportföretag är att man befarar att konkurrensen försvagas med ett kommunalt system, vilket kan betyda att prisnivån för transporterna blir högre. Dessutom tycker man att små företag inte kan hävda sig i konkurrensen.

Dessutom anses det att kundbetjäningstiden bli kortare och att kunderna har sämre möjligheter att själva påverka när slambrunnarna töms.

På domstolsnivå anser man att konkurrensen tryggas genom avfallslagens nuvarande bestämmelser.

Borgå regionala avfallsnämnd är Borgå stads, Askolas, Borgnäs, Lovisas och Sibbos gemensamma avfallshanteringsmyndighet. Beslutet i den regionala avfallsnämnden berör därmed också dessa kommuner.

Artikeln är kompletterad 24.3.2017 kl. 15.08 med information om den regionala avfallsnämnden i Borgå

Hans on the Bass bildades 2008, nästan mest på skoj. Efter tre album, otaliga singlar, spelningar i Finland och Sverige är bandet nu rätt så etablerat och siktar ännu högre. I säsongens sista Nästan unplugged ställer de sig på Alexandersteaterns scen.

- Jag skyller nog allt det här på Klaus Suhonen! säger basisten Hans Täckenström. Med kärlek förstås!

- Vi träffades via våra jobb i reklambranschen och där måste man vara kreativ, tillägger han.

- För mej var det här en motreaktion till alla min skramliga rockband med trummisar som spelar allt vad de orkar, säger Klaus Suhonen - kreativ primusmotor och låtskrivare i bandet.

- Jag ville bilda ett band som spelar skön musik som kan funka i vilket vardagsrum som helst!

- Vi är nog Nordens bästa feelgoodband, säger Hans med finurlig min och lyfter på sin svarta hatt där han sitter tillsammans med kärngruppen av bandet på Aleksandersteaterns stora scen.

Sångerskan Anna Wiksten beskriver bandet som en blandning av många saker.

- Dels handlar det om våra olika personligheter men i grunden är det nog Klaus låtar, de olika stilarna och variationen som på nåt plan hänger samman och utgör vårt sound!

Hans tillägger att en del av soundet kommer från att Annas och Klaus röster smälter så bra in i varanda.

- Jag skriver de svåra låtarna till Anna som på riktigt kan sjunga i det här bandet, skrattar Klaus!

- Vi har hittat en egen nisch som helt enkelt skall ge folk bra vibrationer och att få vara med och skapa detta är så otroligt roligt, tillägger Hans som till vardags är VD för en reklambyrå i Stockholm.

På scenen består bandet av nio personer men kärnan utgörs av Hans, Klaus och Anna.

Hans on The Bass uppträder på Alexandersteaterns scen. Bild: Henkka Niemistö 6533 1306 000,avsnitt 6,hans on the bass,nästan unplugged,säsong 2,Yle Fem

Bond med på nya skivan

Klaus säger att han i smyg har lyssnat på och fått inspiration av pinsam musik som man “inte får” gilla, det vill säga gammal musik med tex. Burt Bacharach.

- Vi har skitit i hur det bör vara och vad som anses vara trendigt idag. Vi gör det vi tycker att är “vi” enligt oss själva, hur kitschigt det än må vara, fast det bara skulle vara en ukulele som hörs..

Bandets nya platta kommer ut i dagarna. Den har fått namnet The Game is On. Singeln med samma namn har inspirerats av de tidigare Bondfilmerna från 60- och 70-talet och videon är gjord som en mini James Bond-film.

- Vi är ett gäng som fortfarande tycker om att ge ut fysiska skivor, säger Hans.

- Jag har förstått att det är helt “stenålders” att göra det men vi har ett koncept med en dramaturgi, designade konvolut och det är viktigt att kunna hålla vår produkt i handen och titta på den.

Anna tillägger att albumet blir en story från början till slut.

- Dessutom ger vi ut nya skivan som vinyl, säger Klaus. Och det känns trendigt i min värld!

Slutligen fick Anna, Klaus och Hans beskriva bandet med tre ord var:
Anna - historier, värme och dynamik
Klaus - skoj, melodier och livssätt
Hans - feelgood, utvecklande och bara kärlek

I programmet spelar Hans on the Bass låtar från alla sina album och deras nästan tioåriga karriär. Sam Huber medverkar som gästartist.

Text: Niklas Rosström

Programmet Nästan unplugged – ett liveporträtt är en musikalisk resa genom tre artisters och tre musikgruppers unika karriärer. Artisterna berättar om sina liv, sina visdomar, erfarenheter och om de positiva och negativa
sidorna av att vara artister och låtskrivare i en allt mer hårdare musik- och mediavärld. Programmen är inramade i en liveinspelning från den anrika Alexandersteatern i Helsingfors.

Till serien hör också avsnitt för radio där vi för njuta av liveframträdanden och Niklas Rosström samtalar med veckans artist om livet och musiken. Avsnittet med Hans on the Bass sänds i Yle Vega måndag 27.3.2017 kl. 19.22 i programmet Vår musik. Vill du tjuvlyssna på radioprogrammet redan innan tv-sändningen så publiceras det på Arenanpå fredag 24.3.2017 kl. 8.00. Delar ur radioavsnitten kommer också att sändas samma dag i programmet Vega Kväll.

Förslaget att slå ihop enheten Apollo vid äldreboendet i Ebbo med rehabiliteringsavdelning ett i Näse i Borgå oroar anställda och anhöriga. Man undrar hur tillgången till vård ska se ut i framtiden.

- Det handlar om 18 vårdplatser som försvinner i staden. Det kan betyda att det blir svårare för närståendevårdarnas anhöriga att få avdelningsvård, säger Pernilla Eklund, närvårdarvikarie vid Apollo i Ebbo.

Borgå stad utreder nu framtiden för Apollo-enheten vid Ebbo åldringshem.

Eklund säger att många klienter snabbt behöver en avdelningsplats då närståendevårdaren insjuknar.

- Var får de vård om inte Apollo finns? Man hör ofta att avdelningarna i Näse och på Borgå sjukhus är fulla.

Apollo erbjuder vård för en kortare period

Vid Apollo erbjuder man korttids- och intervallvård, vilket betyder att en klient antingen på kort varsel behöver vård eller behöver vård med jämna intervaller enligt ett schema. Hur länge klienten stannar beror på behovet, allt från en natt till ett par veckor.

Eklund tror också att närståendevårdaren själv kan bli sjuk om inte en plats snabbt kan ordnas vid behov, för till exempel en minnessjuk anhörig. Det är tungt att vårda en anhörig i hemmet.

I slutändan kan alltså reformen enligt Eklund leda till att man har fler patienter, både i form av närståendevårdaren och i form av den anhöriga.

- Ingen orkar i längden, konstaterar hon.

Bild från Apollo vid äldreboendet i Ebbo. Äldre person och vårdare läser tidning vid ett bord. Bild: Ebbo åldringshem ebbo åldringshem,äldreboende

"Jag förstår inte alls utvecklingen"

Eklund tycker inte alls om utvecklingen att staden ska minska på anstaltsvården.

- Hemvård är bra och behövs, men de vårdarna har inte hur mycket tid som helst att sitta ner och prata med klienten. Det är snabba besök som gäller. Anstaltsvården behövs också.

Hon säger att stadens planer har väckt reaktioner bland de anhöriga.

- Alla är jätteoroliga för hur det ska gå och för var klienterna kan hamna.

Hon hoppas att namninsamlingen leder till att staden funderar på vad de gör.

- Det får inte gå ut över de äldre, för det är de som i sista hand lider av det här.

"De orkade inte upp från sängarna"

Eklund är också anhörig till en klient på Apollo för tillfället, i och med att hennes 88-åriga farmor var tvungen att snabbt få en plats på Ebbo.

- Jag åkte och hälsade på mina farföräldrar för någon vecka sedan och märkte att de var i jättedåligt skick. De orkade inte upp från sängarna och hemvården kunde bara vara där en kort stund. Jag försökte få dem att äta, för de hade inte ätit. Jag hjälpte till i fyra och en halv timme med mat och städning.

Eklund fick sin farmor ordnad till Apollo inom tre timmar under samma dag.

- Farfar fick inte genast en plats, men så kom han också hit följande dag, eftersom han hade fallit hemma där ensam. Senare blev han skickad till sjukhus.

Vad kunde ha hänt?

Efteråt funderade hon vad som skulle ha hänt om inte Apollo hade funnits.

- De hade blivit liggande i varsin säng med besök av hemvården i tjugo minuter per dag, men vad händer sen? De skulle inte ha klarat av att laga mat till sig själva heller.

Eklund säger att också personalen vid Apollo är orolig för framtiden.

- Vi är alla oroliga. Få vill fortsätta jobba inom hemvården i Borgå i stället för inom anstaltsvården.

Totalt har Apollo 12 skötare.

Inga beslut är ännu fattade – stadens utredning fortsätter

- Meningen är till och med att vården ska bli smidigare, säger Camilla Andersson, servicechef vid Borgå stad.

Hon berättar att det för tillfället är ett stort pussel som staden lägger när det gäller äldrevården. De öppna frågorna är många.

- Förslaget att slå ihop Apollo med rehabiliteringsenheten i Näse är bara en bit i det jättestora pusslet. Visionen är ännu inte helt klar och man vet inte om det här är det bästa alternativet.

Andersson säger att villkoret för att Apollo-enheten i Ebbo läggs ner är att staden lyckas ordna ett fungerande hemvårdsrehabiliteringssystem.

Klientprofilerna på alla avdelningar ska ses över, och man ska avgöra vilken typ av vård som är rätt för den enskilda klienten, och var den vården ska ske.

"Ebbo håller inte måttet"

Jobbet med planerna sker i arbetsgrupper inom staden och helheten hänger ihop med de krav som ställs inom Nylands regionala spetsprojekt för rehabiliterande hemvård, som staden ingår i.

- Nästa måndag ska vi för första gången förena våra arbetsgrupper och se över helheten.

Andersson säger att faktum är att byggnaden i Ebbo inte i dagens läge längre håller måttet som vårdinrättning för dygnet runt vård, med tanke på lokalernas skick och säkerhetsaspekter.

Ebbo kan inte fortsätta ha dygnet runt-klienter eftersom sprinklersystem saknas, och de kan inte enligt Andersson installeras med ekonomiskt vettiga lösningar.

Brandbackens servicecenter Bild: Yle/ Alexandra Karlsson brandbacken,brandbackens servicecenter,lunch,rullstol,service center,servicehus,åldring,äldreomsorg,äldrevård

Var ska staden hitta utrymme?

Problemet är att hitta utrymme för 18 klienter från Apollo, konstaterar hon. Borgå går mot utvecklingen att en stor del av vården och rehabiliteringen i framtiden ska ske hemma hos klienterna.

- Det är en helt annan sak att vistas på en sjukhusavdelning och öva sig på något än att vara hemma och göra det i sin egen miljö, med trösklar och smala dörrar. Det är i hemmet klienten ska komma till rätta.

Samtidigt måste staden kunna hitta de klienter som blir bäst betjänta av anstaltsvård och de som blir bäst betjänta av att få vården i sitt eget hem, säger hon.

- Av gammal vana har vi säkert skött många av dem i Näse eller på Apollo, men tanken är att de ska klara sig hemma med effektiverad hemrehabilitering.

"Hur personalen jobbar är avgörande"

Andersson förstår att en del är oroliga om man bara räknar antalet platser som går förlorade i Ebbo, och tänker att klienterna riskerar bli utan vårdplats framöver.

- Tanken är ju att vi för vårdtjänsterna hem i stället. Platsernas antal har inget att göra med servicen, det är hur personalen jobbar som avgör.

Andersson säger att det ska finnas tid för vårdarna att ge vård i hemmen, i och med att den personalmängd som jobbat på Apollo och avdelning ett i Näse lösgörs och flyttas över till hemvårdens hemrehabiliteringsteam.

Inga uppsägningar planeras alltså för de anställda, utan de får i stället flytta över till andra uppgifter inom stadens vårdenheter. Här har personalen själv fått komma med önskemål, och nu följer personliga samtal kring situationen under nästa vecka. Önskemålen ser ut att kunna förverkligas.

Hellre vård hemma än på anstalt

När det gäller oron för närståendevårdarnas ork säger hon att allt handlar om en bedömning.

- Vi måste avgöra vilka klienter som behöver vård hemma. Vi gjorde en förfrågan för två år sedan till närståendevårdare, och många svarade att de hellre vill att någon vårdare kommer hem än att man för den anhöriga till en anstalt.

Det kan handla om att en vårdare kommer hem medan närståendevårdaren vill gå och handla några timmar.

- Det handlar om vård enligt behov, till exempel om man vill gå på operan en kväll. Det är klart att ingen vårdare kan vara hemma hos någon i två veckors tid. Om vårdaren vill vila i sitt eget hem så behöver klienten förstås få vård någon annanstans än i hemmet.

Beslut fattas i april

När det gäller Ebbobyggnaden så upphörde långvården där redan för drygt ett år sedan. I dagens läge finns Äppelbackens invånare i huset, och de flyttar enligt planerna tillbaka till servicecentret i centrum av Borgå i höst när saneringsarbetet där är klart. I övrigt återstår endast enheten Apollo och ett kök i Ebbo. Köket ska flytta ut i slutet av detta eller i början av nästa år.

Borgå stad ser fördelar med idén att flytta den resterande verksamheten till centrum med tanke på logistik. Dessutom handlar reformen om att spara pengar.

- Ebboenhetens läge 15 kilometer från centrum har varit utmanande. Det är svårt att få personal, eftersom platsen förutsätter att man har en egen bil. Vi använder skattebetalarnas pengar och det ligger ju i allas intresse att få verksamheten både smidig, effektiv och samtidigt ekonomisk.

Beslut i frågan gällande Apollos framtid ska fattas av social- och hälsovårdsnämnden. Andersson säger att frågan kommer till behandling i slutet av april.

Den 27 maj smäller det igen. Robert Helenius går upp mot Dereck Chisora – drygt fem år efter det omdiskuterade mötet. "Det är en drömmatch att få tysta Chisora en gång för alla."

Nu är det bekräftat. Robert Helenius nästa tungviktsfajt blir ett returmöte med Dereck Chisora. Matchen ordnas den 27 maj i Arenan i Helsingfors.

WBC-förbundets silvertungviktstitel kommer att stå på spel i dusten och den ger vinnaren status som officiell utmanare till Deontay Wilders världsmästartitel.

– Jag har jättelänge sett fram emot den här matchen. I maj ska jag bevisa med två friska händer vem som kung, inte som vår senaste fajt när jag hade ena handen skadad, säger Helenius i ett pressmeddelande.

– Jag ser fram emot att åka tillbaka till Helsingfors och bjuda på en ny show. Alla vet vem som egentligen vann den förra fajten. Helenius kan ha vilka ursäkter som helst, det kommer inte att hjälpa honom i maj, säger Chisora.

"En drömmatch"

Duon möttes i december 2011. Då dömdes Helenius till segrare – trots att de flesta efteråt tyckte att hans brittiske motståndare hade varit den bättre boxaren.

Nu blir det en repris på det omdiskuterade mötet i samma arena. Just nu är Helenius rankad som 22:a enligt BoxRec. Chisora ligger 19:e på samma rankning.

– Det är en drömmatch att få tysta Chisora en gång för alla, säger Helenius tränare Johan Lindström.

Helenius senaste match var precis före jul. Då slog han Gonzalo Omar Basile.

Returmötet mellan Robert Helenius och Dereck Chisora är finländarens stora möjlighet att sätta fart på karriären igen. ”Det här är en make or break-match för Helenius del”, säger Yle Sportens Alf Strömberg.

Den 27 maj får alla boxningsvänner ett efterlängtat möte i Helsingfors. Robert Helenius och Dereck Chisora gör upp i ringen igen.

Det här är ett infekterat möte. I december 2011 slog Helenius britten efter att ha samlat fler domarröster. Då skadade Helenius handen direkt och Chisora ansåg att domarna dömde bort honom.

Yle Sportens boxningsexpert Alf Strömberg säger att vårens match blir enkel att marknadsföra.

– I Finland kommer det att bli väldigt uppsnackat. Det är säkert också därför som den delvis arrangeras. Nu får Chisora också sin chans att bevisa att han är bättre än Helenius. Robbe får chansen att boxas med två händer och utföra matchen som han vill.

"Första riktiga måttstocken"

Enligt Strömberg är det här en riktig vägvisarmatch för Helenius del.

– Det här är oerhört viktigt. Nu är det upp till bevis. Det här blir den första riktiga måttstocken på om han kan komma tillbaka.

För ett år sedan föll Helenius tungt mot Johann Duhaupas på knockout. Den förlusten var ett tydligt stopp i marschen tillbaka efter skadorna.

– För hans karriär var det en tung förlust. Om han skulle ha vunnit, skulle han stigit på rankningen. Nu är det en make or break-match. Efter förlusten har han bara gått skitmatcher, säger Strömberg.

Robert Helenius fick rejält med stryk för ett år sedan. Robert Helenius åkte på ordentligt med stryk mot Johann Duhaupas. Bild: All Over Press Robert Helenius

Mött klena motståndare

I september slog Helenius Konstantin Airich i Mariehamn. I december gick finländaren sin senaste match mot Gonzalo Omar Basile.

Ingendera har kunnat bjuda ordentligt motstånd. Nu blir det andra bullar mot den rutinerade britten, som ligger 19:e på rankningen.

– Just nu är problemet för Robbe att han inte har gått några långa, tuffa matcher. Där finns frågetecknen. Har han det i sig att kunna gå tio tuffa ronder om det krävs? Hur har hans matchrutin dalat? Sparringen ger ju inte samma sak som att stå i ringen och vara tvungen att vinna och boxas bra hela tiden, säger Strömberg.

– De senaste motståndarna har inte kunnat berätta om han är tillbaka på topp.

Just nu är är problemet för Robbe att han inte har gått några långa, tuffa matcher.

Svår match att tippa

I Duhaupas mötte Helenius en boxare som är lika stor som Helenius. Nu går han tillbaka till en kortare motståndare. Strömberg tror att Helenius har fokuserat på att gå tillbaka till det han gjorde bra under tiden i Sauerland.

– Jag tror att han har fokuserat på är att inte boxas så öppet. Tidigare försvarade han sig mycket bättre och väntade på sina chanser. Mot Duhaupas kom han med öppet försvar och det kostade.

Hur matchen i maj kommer att utveckla sig är riktigt svårt att förutspå.

– Ingendera har den senaste tiden gått riktigt betydelsefulla matcher och den är viktig för båda två. Det blir svårt att sätta tummen på vem som är favorit.

Elden fick sin början i en svetsverkstad på Mästarevägen. Rederiet J. L. Runeberg ligger vägg i vägg och deras hall har också fått skador.

Det blev stort räddningspådrag i Östermalm då räddningsverket i Östra Nyland kallades till platsen strax innan klockan 16 på fredagseftermiddagen.

Någon hade sett rök stiga ur taket och larmade brandkåren.

J.L. Runeberg-skeppets ägare Ted Lönnroos säger att han var på plats då bilarna började köra in på gården.

- Vi satt fyra stycken och drack kaffe inne på kontoret och hade inte märkt någonting innan brandbilarna dök upp.

Brandkåren släcker en brand i Östermalm, Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman brand i östermalm,räddningsverket i östra nyland

Lönnroos berättar att svetsverkstaden ligger vägg i vägg med rederiets hall. De skiljs bara åt av en branddörr.

Byggnaden är enligt räddningsverket 840 kvadratmeter stor. Det fanns en stor mängd gasflaskor i byggnaden men de har förts bort.

Då räddningsverket började bryta upp taket för att hitta elden slog lågorna mot himlen.

Lönnroos säger att rederiets hall används som förråd.

Uppdatering klockan 19.50:

Jourhavande brandmästare Jouni Virta säger att takkonstruktionen delvis stod i lågor då brandkåren kom till platsen. Det sipprande ändå ut rök från hela taket.

- Arbetarna på verkstaden berättade att de hela dagen hade känt röklukt, så branden hade antagligen pyrt en längre tid, säger Virta.

Mästarevägen var stängd för trafik. Brandbilar ute på gata Bild: Yle/Hanna Othman brand i östermalm,brand- och räddningsarbete,östra nylands räddningsverk

Han säger att det gick förvånansvärt bra för byggnaderna i det här fallet. Det fanns brandhärdar på många ställen i taket och det är sällan man lyckas släcka dem alla.

- Takkonstruktionerna är helt förstörda men elden spred sig aldrig till insidan. Två tredjedelar av byggnaden har fått vattenskador, men rederiets kontorsutrymme klarade sig nästan helt utan skador, förutom rök.

Inga andra byggnader var någonsin i fara för elden enligt Jouni Virta.

Verkstadens tak har rivits upp. Brandmän släcker takbrand. Bild: Yle/Hanna Othman brand i östermalm,brand- och räddningsarbete,östra nylands räddningsverk

Vad som orsakade branden är ännu oklart.

En enhet stannar kvar på platsen under kvällen för att se till att elden säkert är släckt.

Mästarevägen och Verkstadsvägen var delvis avstängd för trafik mellan klockan 16 och 19.

Till höger i bilden rederiets kontor. Därefter kommer hallen och längst bak verkstaden där elden verkar ha fått sin början. Brandbilar ute på gata Bild: Yle/Hanna Othman brand i östermalm,brand- och räddningsarbete,östra nylands räddningsverk

Priset för bästa kvinnliga huvudroll gick i år till Linnea Skog för hennes prestation i filmen Den lilla sparven (Tyttö nimeltä Varpu). Filmen var nominerad i tio kategorier.

Den lilla sparven hade premiär på den internationella filmfestivalen i Toronto i september i fjol och fick redan tidigt uppmärksamhet internationellt. I november belönades filmen med Kyrkans filmstiftelses Se till mig-pris på den internationella barn- och ungdomsfilmfestivalen i Uleåborg.

Ur Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv. Ur filmen Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv Bild: Kuokkasen Kuvaamo, © Elokuvayhtiö Aamu 2016 / Sami Kuokkanen boxning,Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv,hymyilevä mies,Oscars

Kvällens stora vinnare är filmen Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv (Hymyilevä mies) som kammade hem hela åtta statyetter, bland annat i kategorierna bästa manus (Pekko Pesonen), bästa kvinnliga biroll (Oona Airola), bästa manliga huvudroll (Jarkko Lahti) och i kategorin bästa film.

Bästa mannliga biroll gick till Jani Volanen i filmen Jätten (Jättiläinen). Filmen om Apulanta, Teit meistä kauniin, var publikens favorit.
 

Snart är det kommunalval, men vad röstar vi om egentligen? Här kommer en snabbkurs i den riktigt lokala politiken.

Söndagen den 9.4 går Finland till valurnorna för kommunalval.

Då ska nästan 9000 fullmäktigeledamöter väljas till 295 olika kommuner (alla utom Åland som röstar senare).

33 616 kandidater är uppställda, så lite mer än var fjärde blir invald.

Vad ska de bestämma om, de som blir invalda?

De ska bestämma om allt! Eller nästan allt, åtminstone om väldigt mycket som finns närmast dig, i din vardag, varje dag. Skolmaten, cykelvägarna, avfallshanteringen, rätten till dagvård, hur vägarna sandas, hur hus får byggas och hur parkerna ska se ut, för att nämna några exempel.

Kommunerna ser också till att en hel del kultur- och fritidsverksamhet fungerar, som biblioteken till exempel! Och en lång lista tekniska saker i din näromgivning, som markplanering och kommunalteknik, alltså bygglov, fjärrvärme, trafikrondeller och gatubelysning.

Men vårdreformen då?

Social- och hälsovården har varit kommunernas största uppgift, både mätt i pengar och mätt i tid. Men efter social- och hälsovårdsreformen om cirka två år är det meningen att det jobbet överförs till landskapen.

Efter det kommer kommunernas största uppgift att vara bildningssektorn, alltså dagvård, grundskolan och andra utbildningar. I praktiken är det väldigt få saker i din vardag som skulle fungera utan beslutsfattarna i din kommun.

Snart ligger vården inte längre på kommunens ansvar. En läkare undersöker ett barn med stetoskop. Bild: Denis Closon barnsjukdomar,hälsovård,lungsjukdomar,läkare,sjukskötare,sjukvård,Stetoskop

Vem bestämmer i kommunen? Är det kommundirektören?

Nej, inte kommun- eller stadsdirektören, utan det är fullmäktige som är det högsta beslutande organet! Det är alltså politikerna som du och de andra väljarna väljer in i kommun- eller stadsfullmäktige som har mest makt. Storleken på fullmäktige kan variera från minst 15 platser till högst 85, beroende på kommunens storlek.

Kommun- eller stadsdirektören har inte politisk makt utan är högsta chefen för tjänstemännen i en kommun eller stad. Det här har ändå vissa städer ändrat på - bland annat Helsingfors och Tammerfors har gått in för en politiskt vald borgmästare i stället.

Men vad gör i så fall kommunstyrelsen?

De som sitter i fullmäktige utser en kommun- eller stadsstyrelse. Arbetsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse kan egentligen jämföras med regering och riksdagen: det är den större församlingen som fattar besluten. Det är styrelsen som bereder alla viktiga ärenden som fullmäktige ska fatta beslut om.

Så finns det dessutom en mängd olika mindre nämnder enligt olika ämnesområden, till exempel en utbildningsnämnd, eller en stadsplaneringsnämnd. Nämnderna finns till för att göra arbetet i fullmäktige lite lättare, nämnderna bereder ärenden för fullmäktige och kan föreslå beslut. Men det är fullmäktige som fattar de slutliga besluten.

Rösta den 9.4! Röstande rösta,röstande,val,vallokal,valsedel

Hur kan jag själv påverka besluten i min kommun?

När fullmäktige väl har valts kan du kontakta någon eller några ledamöter med ditt ärende och föreslå att de gör en motion om det, det vill säga gör ett förslag för att diskutera i fullmäktigesalen och i nämnderna. Eller, om du tror det är många fler som tycker som du, så kan du själv samla ihop namn till ett medborgarinitiativ som sedan måste behandlas i fullmäktige.

Men framför allt ska du rösta. Kommunalvalet brukar ha det lägsta valdeltagandet, högst har presidentvalet. Ändå är det fullmäktigeledamöterna och inte presidenten som har mest inflytande över hur din vardag ser ut, eller hur?

Källor till artikeln är en intervju med Sandra Bergqvist, sakkunnig vid Kommunförbundet, samt siffror från Kommunförbundets kommunalvalssida.

Trettiotvå personer från Helsingfors till Kotka samlades på lördagen intill Nickby centralidrottsplan för att hjälpa till att leta efter den försvunne Harry Karjalainen.

Det har redan gått sex veckor sedan 33-årige Helsingforsaren Harry Karjalainen lämnade sitt hem i Hertonäs.

Han steg på buss nummer 93 den 8 februari och blev av vid Östersundom skola i östra Helsingfors. En timme senare har han setts gå norrut och efter det har han försvunnit.

"Fallet har berört"

Många av de frivilliga säger att de inte har någon erfarenhet av skallgång men att de vill hjälpa till bäst de kan.

- Jag läste om fallet i tidningen. Jag har vuxna barn och tänkte mig själv in i situationen ifall de skulle försvinna. Det skulle vara hemskt. Därför vill jag hjälpa till, säger Thea Heike från Helsingfors som körde till Sibbo tillsammans med sin mamma Anne.

Thea Heike (närmast kameran) letade också ifjol efter läraren som försvann i terrängen i Sibbo. Anne och Thea Heike hjälper till att leta efter Harry Karjalainen. Bild: Yle / Hanna Othman anne heike,harry karjalainen,thea heike

En annan kvinna säger sig bo i huset mitt emot Harrys hem i Hertonäs. Hon kände inte honom men har också blivit berörd av fallet.

Niina Kinnunen från Söderkulla är på plats med hunden Sofi.

- Jag har inte varit med om att gå skallgång tidigare, men jag måste ändå promenera med Sofi idag så jag kan lika bra försöka vara till nytta samtidigt, säger hon.

Harrys granne från Hertonäs. Kvinna med hund. Bild: Yle / Hanna Othman harry karjalainen

Hunden Sofi och matte Niina Kinnunen tillbringade lördagen i skogen. Hunden Sofi ska hjälpa leta efter Harry Karjalainen. Bild: Yle / Hanna Othman harry karjalainen,hund

Det finns ett halvt dussin hundar på plats på parkeringsplatsen i Nickby. Hälften är vanliga sällskapshundar, men de andra är skolade räddningshundar. De ska få dofta på Harrys klädesplagg och dynvar och förhoppningsvis hitta ett spår efter honom.

Också de vanliga hundarna kan vara till hjälp i letandet. Om det finns någonting de försöker undvika eller någonting de absolut vill snusa på, kan det vara någonting värt att undersöka.

Hundarna får dofta på den försvunnes klädesplagg. En hund doftar på ett klädesplagg. Bild: Yle / Hanna Othman harry karjalainen,räddningshundar

De frivilliga delas upp i fem grupper. Under lördagen och söndagen ska de försöka gå igenom ett område som går mellan Oljevägen i norr och Hindsby i söder, Sibbo storskog i väster och Savijärvi i öster.

Alla saker de hittar i naturen ska de fotografera och skicka bild på till en Messengergrupp som Harrys mamma följer med. Hon känner till sin sons kläder och saker och kan förhoppningsvis se ifall något av föremålen tillhört honom.

Hjälper polisen

Polisen har inte resurserna att leta igenom terrängen. Men om de frivilliga hittar någonting som pekar på att Harry Karjalainen varit där kan de å andra sidan fortsätta sin undersökning.

Det gråa vädret stoppade inte de frivilliga från att ta sig ut i terrängen. Frivilliga som ska leta efter Harry Karjalainen samlas p en parkeringsplats. Bild: Yle / Hanna Othman harry karjalainen

Elisa Parmanen från föreningen Kadonneen etsintäkoirat berättar att de under de senaste veckorna fått in en del tips om att den försvunne Harry kan ha setts på olika håll, bland annat senast i Gumbostrand.

Föreningens medlemmar och deras hundar har också besökt de stugor på området som haft inbrott, för att se ifall hundarna känner igen Harrys doft. Ifall han sökt skydd från vädrets makter.

Elisa Parmanen och hennes hund Wainu som är en skolad så kallad id-hund. Elisa Parmanen från föreningen Kadonneen etsintäkoirat och hennes hund. Bild: Yle / Hanna Othman elisa parmanen,harry karjalainen,kadonneen etsintäkoirat

Under lördagen hittades varken Harry eller några säkra tecken på att han rört sig i området.

Letandet efter honom fortsätter ännu på söndagen den 26 mars. Frivilliga kan ta sig till Nickby centralidrottsplan klockan 11 för närmare instruktioner.

En retuscherad bild på hur Harry Karjalainen såg ut då han försvann. Retucherad bild på Harry Karjalainen. Bild: Yle / Hanna Othman harry karjalainen

Golfaren Oliver Lindell blev 41:a i Challenge Tour-deltävlingen i Kenya – men var pengamässigt den stora vinnaren. Lindell slog en hole-in-one på den andra rundan och vann en bil som är värd över 60 000 euro.

Lindell slutade tävlingen på fyra under par och var 13 slag från segern. Han var bästa finländare i Kenya Open.

Det gick upp och ner i tävlingen på Challenge Tour – Lindell stod för en eagle på varje runda, men också för många bogeys. Höjdpunkten var en hole-in-one på den andra rundan.

Skip Instagram post

Skip Instagram post

Lindells hole-in-one betydde att han vann en bil, som enligt Golfpiste är värd över 60 000 euro. Det är betydligt mer än vad tävlingssegern var värd. Vinnaren fick 35 200 euro. Lindell tjänade 1 254 euro förutom bilen.

Men bilen blir kvar i Kenya.

Artonåriga Lindell har precis tagit körkort och är inte pigg på att lära sig köra en bil med ratten på fel sida – eller betala importskatt och frakt för pickupen.

– Man har lovat skickat pengar till mig då man sålt bilen, säger Lindell enligt Golfpiste.

Skip Instagram post

Lindells karriärkurva pikar spikrakt uppåt. Tidigare i mars steg han till rankingtrea i Finland.

Skip Instagram post

Kultur, idrott och ungdom blir vid sidan av skola och dagvård de ben som kommunen ska stå på i framtiden. I kommunalvalet om ett par veckor avgörs hur man ser på de här tre sektorerna de närmaste fyra åren.

I många kommuner väljer beslutsfattarna att stöda föreningar som upprätthåller kulturverksamhet i stället för att arrangera sådan verksamhet i kommunal regi. Så är det också i Hangö.

- Föreningarna är aktiva och det finns medlemmar, säger Jennika Friman som är direktör för kultur- och medborgaraktivitet i staden.

År 2015 satsade Hangö nästan 130 euro per invånare på kultur. Friman hoppas att att den här summan hålls intakt också efter kommunalvalet.

- Att spara på kultur sparar inte mycket, slår hon fast. För en relativt liten penning ger kultur välmående till invånarna och en trivsammare vardag.

Hangö är en sommarstad. Utmaningen är att öka kulturutbudet också under de årstider när livet är stillsammare i staden.

Hon får medhåll av både äldre och yngre Hangöbor.

- Jag skulle vilja ha mera danstävlingar, säger 10-åriga Jessica Kottelin.

Hangöflickorna Jessica Kottelin och Filippa Lindfors är aktiva både inom kultur och idrott. Jesica Kottelin, 10 år, och Filippa Lindfors , 9 år, uppträder på dansevenemanget Moves 2017 i Hangö. Bild: Yle/Carina Bruun filippa lindfors,Hangö,jessica kottelin,moves 2017,Närbild

Filippa Lindfors, 9 år, vill kunna se teater i hemknutarna.

- Vi har inte något sådant hus som det finns till exempel i Helsingfors, där man kan visa teater. Allt händer här i idrottshuset.

Hangö och Nykarleby stöder föreningar för kulturaktiva i stället för att arrangera sådan verksamhet i kommunal regi. Sammanställning över kulturanslag för teater, dans och cirkusverksamhet i Hangö, Nykarleby och Kimitoön år 2015. budgeter,driftsbudget

Jennika Friman skulle gärna satsa mera på kulturfostran med inriktning på speciellt bildkonst och teater. Kultur som riktar sig till seniorer är också ett angeläget utvecklingsområde.

- Alla ha ju rätt till kultur. Att kunna erbjuda nåt för alla Hangöbor är en utmaning, säger hon.

Eldsjälarna ger kulturlivet hopp

På samma sätt som i Hangö vilar mycket av kulturutbudet i Nykarleby på föreningars och frivilliga eldsjälars axlar.

Nykarleby kommun ger ett schablonbidrag till alla föreningar som är aktiva. Det består av en verksamhetsdel samt en fastighetsdel för föreningar som äger en fastighet.

- Totalt har det varit 1700 € per år så det räcker till en oljetankning, säger Lena Frilund som är ordförande för Juthbacka teaterförening.

När föreningen tog över en gammal biograf i staden måste styrelsemedlemmarna gå i borgen för föreningens banklån. Staden bidrog inte.

Juthbacka teaterförenings ordförande Lena Frilund (tv) och sekreteraren Camilla Juthbacka i den renoverade teatersalongen. Två damer i teatersalong. Bild: Yle/Jyrki Karjalainen camilla juthbacka,lena frilund

Satsningen har ändå lyckats och i dag fyller teaterpjäser, revyer och konserter salongen.

- Så länge det lyser i fönstren i UF-husen, teaterhusen och sporthallarna och det är frivilliga som håller igång finns det hopp för den här staden, säger Frilund.

På Kimitoön frodas kulturaktiviteterna

Biblioteken har en stark roll i kommunerna. Utbudet av tjänster ökar hela tiden i biblioteken och samarbetet med andra kulturaktörer är intensivt på många orter.

På Kimitoön koncentreras mycket av kulturlivet till Villa Lande i Kimito centrum.

Över hälften av kommunernas anslag för kultur går i allmänhet till biblioteksväsendet. Sammanställning över kostnaderna frö biblioteksverksamheten i Hangö, Nykarleby och Kimitoön år 2015. budgeter,driftsbudget,driftskostnader

Villa Lande inhyser bland annat huvudbiblioteket, som är ett av kommunens fyra bibliotek.

- Man kan komma in och göra en hel massa saker här. Man kan komma och titta på bio, man kan delta i olika aktiviteter och samtidigt komma till biblioteket, säger bibliotekarien Gunilla Ritkaew.

Bibliotekarien Gunilla Ritkaew och Luckans ansvariga Anne Lindroos samarbetar hela tiden. Gunilla Ritkaew och Anne Lindroos sitter i gröna fåtöljer i biblioteket i Villa Lande i Kimito Bild: Yle/Maud Stolpe nb gunilla ritkaew och anne lindroos

Också Luckan finns i utrymmena. Samarbetet med biblioteket har bland annat resulterat i program för barn, Konstens natt och Svenska veckan.

Kimito har också fullt ut gått in för den så kallade procentkonstprincipen. Kommunen har förbundit sig att alltid placera en procent av kostnaderna i konst när kommunen bygger nytt eller renoverar ett objekt.

Det här ger invånarna konstupplevelser i vardagen. I till exempel daghemmet Silva har sex konstnärer fått förverkliga olika konstverk. Som bäst pågår följande projekt på hälsocentralen där också en procent satsas på konst.

Trots att Kimitoön gör en hel del för kulturen, har bibliotekschefen Eija Sjöblom en hälsning till dem som väljs in i kommunfullmäktige i valet den 9 april.

- Vi behöver resurser och en riktning för hur vi ska utvecklas, säger hon.

Konstnärerna visar vägen i Nykarleby

Nykarleby är stort till ytan. Stadscentrum är omgivet av byar och hav.

Geografiskt består Nykarleby mest av byar och där frodas föreningslivet och talkoandan. Det underlättar kulturchefen Tina Nylunds arbete. Kommunens roll blir att stöda olika saker och initiativ.

- Man sitter inte i byarna och väntar på att någon annan ska göra jobbet. Är det någonting man vill förverkliga så gör man det själv, säger hon.

Nykarleby har långa traditioner av ivrigt samarbete mellan konstnärerna och invånarna i staden, säger Tina Nylund kvinna ler mot kameran med foton i bakgrunden Bild: Yle/Jyrki Karjalainen kultur och fritidschef,nykarleby stad,tina nylund

Svenska konstskolan fanns i Nykarleby i nästan 30 år innan den flyttade till Jakobstad. Konstskolan involverade stadsborna i olika projekt och satte en prägel som fortfarande finns kvar.

- Den har fostrat en konstpublik som består av hela stadens invånare, säger Nylund.

Flera av konstskolans lärare bor kvar i Nykarleby. Konstnären Leif Strengell jobbar i sin ateljé för öppen ridå mitt i stan.

Kommunen hurrar och tycker det är jättebra. Det räcker ganska långt för mig, kommenterar han Nykarlebys satsningar på kultur och konst.

Strengell är inte ekonomiskt beroende av kommunen, men han är ändå mycket aktivt med när kommunen ordnar kulturevenemang.

- Jag tycker det är helt naturligt. Jag vill vara med i kulturlivet på så många sätt jag bara kan, förklarar han.

Ortens konstnärer var också med och initierade ortens konstskola för barn. Den är en del av Nykarleby arbis verksamhet.

Sofia Segervall går i konstskolan.

- Att dreja är jättekul. Det skulle vara ett väldigt kul jobb.

Koordinering och samarbete krävs för ett levande kulturliv

På många orter fungerar kulturbyrån under samma paraply som idrotts- och ungdomsväsendet.

Kulturen har en stark ställning i Kimitoöns budget. Sammanställning över kostnaderna frö biblioteksverksamheten i Hangö, Nykarleby och Kimitoön år 2015. budgeter,driftsbudget,driftskostnader

I Hangö hör kulturbyrån till en annan enhet. Det ställer speciella krav på koordinering. I en liten stad får inte allt för många evenemang krocka med varandra. Då räcker publiken inte till.

När det ordnas evenemang sluter publiken upp.

- Folk frågar efter teaterföreställningar och speciellt komedier, säger Jennika Friman. Jazz,- rock- och popkonserter borde vi också få mera av.

Kulturverksamhet i kommunerna vilar alltså ganska långt på föreningars och privata konstnärer och konstutövares axlar. Så länge de orkar finns det ett utbud.

Kommunalvalet hålls på söndag 9 april.

Se programmet här:

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 27.3.2017 kl 20.00, samt på tisdag kl 17.25.

Svenskfinlands kommuner satsar väldigt olika på kultur.
Vasa satsar mest pengar i Svenskfinland och näst mest i hela landet. I Svenskfinland finns det också gott om kommuner som ligger långt under landets medeltal.
I hela Finland satsar kommunerna i snitt 110 euro per invånare

Med hjälp av vår interaktiva grafik kan du kolla hur kulturpengarna används i din kommun. Raseborg visas som exempel.

((vis:1177965))

Siffrorna härstammar från Statistikcentralens sammanställning för år 2015. Uppdelningen kan därför se annorlunda ut än i kommunernas egna bokslut.

Stora skillnader i Svenskfinland

Ser man på hela landet använder kommunerna i medeltal 110 euro per invånare på olika former av kultur.

I Svenskfinland ligger Vasa, Jakobstad och Grankulla i topp medan S:t Karins, Lappträsk Malax och Sjundeå ligger i botten.

En stor del av kommunernas kulturbudget går till biblioteken. I regel kan man säga att ju mindre kulturbudgeten är desto större andel av den går till biblioteken. På större orter är fördelningen jämnare.

T.ex. Vasa som är bäst i klassen i Svenskfinland använder bara 24 procent av kulturpengarna till biblioteksverksamheten. I Kronoby som hör till de kommuner i Svenskfinland med minst kulturbudget går 94 procent till att upprätthålla biblioteket.

Karl-Gustav Svedjebäck läser sagor för barn i Närpes. Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik bibliotek,böcker,karl-gustav svedjebäck,läsning,Närpes,sagoläsning,sagor (skönlitteratur),Österbotten

Kulturen hämtar också in pengar

Kulturen drar också in pengar. Inkomsterna kommer från biblioteksavgifter, hyror och inträde till museer. I hela landet består ungefär 9 procent av kommunernas kulturbudget av inkomster. I Svenskfinland finns det ändå många kommuner som får in mer än så. T.ex. Borgå och Raseborg har inkomster som uppgår till en fjärdedel av kulturbudgeten.

I Lappträsk, Sjundeå och Kaskö har kultursektorn inga eller minimala intäkter.

Läs mera:

Ska biblioteket kosta? Var sjätte samlingspartist och sannfinländare säger ja

Borde det kosta att låna böcker? Fler än var sjätte kommunalvalskandidat inom Samlingspartiet och Sannfinländarna är positiva till en årsavgift på biblioteket. Också inom Kristdemokraterna, Centern och SFP finns stöd för en avgift på biblioteket.

Kommundirektören har kommit med ett förslag till bokslut för 2016. Sibbos resultat och verksamhetsbidrag visar ett överskott på 13 miljoner euro var.

Sibbo gick därmed på plus för andra året i rad. Kommunstyrelsen behandlar bokslutet på sitt möte på tisdag.

– Sibbos ekonomi blir hela tiden bättre, säger kommundirektör Mikael Grannas i ett pressmeddelande.

Enligt Grannas är tillväxten en av orsakerna. Den ger mer skatteinkomster och balanserar utgifterna. I fjol växte Sibbo relativt sett mest av alla finländska kommuner – invånarantalet ökade med 501 personer.

Mindre kostnader per invånare

Kommundirektören är speciellt nöjd med att verksamhetskostnaderna per invånare nu har börjat sjunka. Under de senaste årtiondena har kostnaderna ökat.

De jämförbara verksamhetskostnaderna ökade från 113,8 miljoner euro året innan till 117,6 miljoner euro. Det är en ökning på 3,3 procent. En del av ökningen beror på att kommunen tog emot flyktingar, men staten har ersatt de kostnaderna.

En positiv sak är att kostnaderna för specialsjukvården ökade med endast 100 000 euro.

Sibbo fick också 5,5 miljoner euro mer i skatteinkomster än året innan. Lönebeloppet landade på 46,8 miljoner euro, vilket är 4,4 miljoner euro mindre än kommunen hade budgeterat.

Stora investeringar

Kommunen gjorde investeringar på 21 miljoner euro, vilket är 1,1 miljoner euro mindre än budgeterat.

Den viktigaste investeringen 2016 var ändå skolbyggnaden Nickby Hjärta, som blev klar sommaren 2016. Byggandet av gator i Sibbo Ådal och Hassellunden var också stora investeringar.

Den kraftiga tillväxten i Sibbo kommer att fortsätta under de närmaste åren. Byggandet inleddes i Söderkulla, och har nu utvidgats till Nickby. Under de närmaste åren sprider sig tillväxten vidare till Tallmo.

Den nationella vård- och landskapsreformen utgör det mest konkreta hotet mot kommunen, anser Mikael Grannas.

– Det blir svårare att producera lokala social- och hälsovårdstjänster på ett kundorienterat och kostnadseffektivt sätt. Men om någon kommun klarar sig, då är det Sibbo.

Orsaken till fredagseftermiddagens eldsvåda i en hall i Östermalm i Borgå är fortfarande oklar. Företaget som hyrde in sig i hallen verkar ändå ha klarat sig undan mer eller mindre med blotta förskräckelsen.

Hallen ägs av rederiet J.L. Runeberg. Metallföretaget Brione hade hyrt in sig i den del av hallen där eldsvådan fick sin början.

Företaget bedrev svetsverksamhet där. Enligt Briones vd Tommy Granlund torde svetsverksamheten inte ha haft någon andel i eldsvådan. Brandorsaken utreds fortfarande, men den misstänks ha fått sin början från en elkabel i takkonstruktionerna.

– Då man talar om omsättningstillgångarna, alltså materiallagret och vissa elektriska handverktyg, så uppstod en del skador. Mest handlar det om vatten- och rökskador och bråte som har fallit ner från taket, säger Granlund.

Granlund säger ändå att det var tur i oturen att företaget endast hade en mindre del av sin verksamhet i den eldhärjade hallen. Företagets egentliga lokaler finns på annat håll i Östermalm.

Har redan hittat nya lokaler

Företaget lyckades rädda det viktigaste från hallen. I främsta hand gäller det att hitta nya lokaler för svetsning och att ta kontakt med försäkringsbolaget.

– Vi har redan preliminärt kommit överens med en samarbetspartner om att tillfälligt få använda deras lokaler. Det ser ganska bra ut och vi verkar ha klarat oss mer eller mindre med blotta förskräckelsen.

Granlund tillägger att inverkan på företaget som helhet inte är särskilt stor, även om det kan bli en del försenade leveranser den här veckan.

Svetsverksamheten torde komma i gång på nytt inom några dagar.

– I dag (läs: måndag) ska vi ordna med lokaler och flytta det som ännu kan användas från svetsverkstaden till andra lokaler. Och så måste vi kolla med försäkringsbolaget hur vi ska gå vidare, säger Tommy Granlund.

Läs mera:

Verkstadsbrand på industriområdet i Borgå

Elden fick sin början i en svetsverkstad på Mästarevägen. Rederiet J. L. Runeberg ligger vägg i vägg och deras hall har också fått skador.

Nu behövs en utredning om de effekter som den planerade flygplatsen i Pyttis kan ha. Det anser två distrikt inom Finlands naturskyddsförbund.

Dessutom måste medborgarna få säga sin åsikt om projektet, tycker Kymmenedalens och Nylands naturskyddsdistrikt.

En flygplats planeras i Pyttis i närheten av kyrkbyn. Distrikten anser att placeringsplatsen för flygplatsen måste utredas i större omfattning och inte enbart som del av kommunens delgeneralplan.

En utredning behövs som en del av landskapsplanen och vid behov bör också en särskild miljökonsekvensbedömning göras.

"Byggnadsarbetena bör inte inledas förrän besluten vunnit laga kraft"

Motiveringen till det här är att flygplatsverksamheten, och det oljud den för med sig, når över kommunens och landskapets gränser.

Byggnadsarbetena bör inte inledas förrän planerna och besluten har vunnit laga kraft, anser distrikten.

- Flygplatsens effekter är mångfasetterade med tanke på platsens naturförhållanden, verksamhetens miljöpåverkan samt invånarna, säger Riku Rinnekangas, verksamhetsledare vid Kymmenedalens naturskyddsdistrikt.

Dessutom anser distrikten att frågan måste granskas ur båda landskapens synvinkel, eftersom flygplatsen skulle placeras i närheten av gränsen mellan Nyland och Kymmenedalen.

- Det finns goda möjligheter till det här, eftersom den nya landskapsplanen för Kymmenedalen som bäst är under arbete, säger Tapani Veistola, expert på naturskydd inom det nyländska distriktet.

"Beslutsfattandet ska vara öppet"

Enligt preliminära uppgifter är det också meningen att fallskärmshopp ska ingå som en del av verksamheten vid flygplatsen. Erfarenheterna under de senaste åren i Södra Finland av den här sortens verksamhet, och de störningar den kan medföra, bör tas i betraktande i samband med behandlingen av miljölovet, anser distrikten.

Beslutsfattandet gällande användningen av områden bör i dagens samhälle vara öppet och erbjuda möjligheten till delaktighet, påpekar Rinnekangas.

- Planerna i det här fallet har förts fram i tysthet, utan hänsyn till medborgarna eller projektets effekter. På grund av den oro och det intresse som planerna har väckt i Pyttis måste beredningen skötas öppet, säger han.

Rinnekangas säger också att målen för projektet samt tidtabellerna bör utredas i snabb ordning. Det måste också bli klart för allmänheten vilken som är den instans man kan vända sig till vid behov.

Lappträsk gick 1,2 miljoner back år 2016. Det visar kommunens bokslut som nu är klart.

En bidragande orsak till minustecknet framför slutresultatets siffror är den kostnadsöverskridning som skett i samarbetet med Lovisa stads social- och hälsovård. Överskridningen jämfört med budgeten är hela 400 000 euro.

Likaså överskred bildningsväsendet sin budget. Också här handlar det delvis om samarbetet med Lovisa. Tilläggsfakturan för skolavtalet med Lovisa stad drog nämligen slutresultatet på minus. En annan orsak är de högre kostnaderna för hemvårdsstödet till barnfamiljer.

Små kommuner är sårbara

Lappträsk kommuns egna enheter och verksamhet höll sig inom budgetramarna. Ett undantag var kostnadsöverskridningarna inom äldreomsorgen.

Kommundirektör Tiina Heikka konstaterar att enskilda händelser och de kostnader som de föranleder är en stor utmaning för små kommuner.

- På den punkten är vi sårbara. Å andra sidan kan ärenden snabbt beredas i en liten kommun och det har vi också gjort. Vi fick mycket till stånd under 2016, konstaterar kommundirektör Tiina Heikka.

Positiva händelser i Lappträsk under 2016 är bland annat den förbättrade sysselsättningen och antalet lediga arbetsplatser som har ökat rejält.

Också den människoorienterade äldreomsorgen har gått några steg framåt. Extra fart har Lappträsk fått via samarbetsprojektet för de innovativa tjänster som produceras i hemmen inom ramen för MedGroup.

Pengar för olika projekt flöt in

Lappträsk lyckades också inom 2016 med olika former av projektfinansieringslösningar. Bland annat erhöll kommunen
29 641 euro av TE-byrån för utveckling av Taitopaikka och bildningsväsendet kunde bokföra en projektfinansiering
på 73 325 euro.

Av regionförvaltningsverket fick Lappträsk 60 000 euro för utvecklingen av Klockarparken.

En stor seger var också det faktum att Lappträsk lyckades säkra verksamheten för civiltjänstcentralen, men investeringarna i framtiden kommer att vara omfattande - cirka 6 miljoner euro.

Några siffror

Lappträsk kommuns skatteintäkter sjönk med cirka 300 000 i jämförelse med året innan och stannade år 2016 på 8,5 miljoner. Investeringar under året gjordes för drygt en halv miljon euro.

Kommunens upplåning ökade i jämförelse med året innan och stannade under 2016 på drygt 5,6 miljoner euro, vilket innebär att skuldbördan per Lappträskbo är 2 060 euro.

Bokföringsperiodens underskott är 1 204 000 euro.

Det är lite som att först köra på en motorväg med två filer när den plötsligt smalnar av och förvandlas till en enfilig motortrafikled.

Några av de tjocka plankorna på den stig som leder ut till fågeltornet i Ruskis i Borgå har nämligen, som det verkar, rivits loss. På några ställen har de dubbla raderna av tjocka plankor decimerats så att bara en enkel rad med plankor återstår.

För att undvika att man plumsar i vattnet, gäller det att hålla balansen på de plankor som finns kvar.

Det har varit en lätt match att riva loss plankorna... Ruttet virke på stigen ut mot fågeltornet i Ruskis i Borgå 2017 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Bräda,bräder,förruttnelse,naturstig,naturstigar,ruskis,Ruskis

...eftersom de är murkna. Ruttet virke på stigen ut mot fågeltornet i Ruskis i Borgå 2017 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Bräda,bräder,förruttnelse,naturstig,naturstigar,ruskis,Ruskis

Skadegörelse eller inte?

På sociala medier debatteras det friskt huruvida det handlar om skadegörelse eller om plankorna har lossnat på grund av att så många besöker tornet nu när flyttfåglarna börjar anlända.

Visst, plankorna är inte i bästa skick. De är delvis ruttna men skulle troligtvis som följd av normal använding brista. Det verkar snarare som om de har rivits loss från sina fästen, eftersom de ligger i sin fulla längd invid stigen.

Att få de tjocka plankorna att lossna skulle kräva krafttag - om de skulle vara nya och färska vill säga. Nu är de inte det, vilket betyder att det har varit en enkel match att få plankorna att lossna från de stockar de varit fästa vid med bultar.

Ruttet virke på stigen ut mot fågeltornet i Ruskis i Borgå 2017 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Bräda,bräder,förruttnelse,ruskis,Ruskis

Också murkna plankor

Det är de sista metrarna närmast fågeltornet som är förstörda. Stigen av plankor som löper parallellt med Tarkisvägen har däremot lämnats i fred, men här har å andra sidan det naturliga slitaget på några ställen fått de bastanta plankorna av brista. Också väder och vind har försnabbat förruttnelseprocessen.

Om fågelskådarna ska kunna ta sig torrskodda ut till fågeltornet i vår för att möta flyttfåglarna, borde både de lossrivna och de murkna plankorna bytas ut.

Också tornet har råkat illa ut

För sex år sedan utsattes fågeltornet i Ruskis för skadegörelse. Då hade man rivit loss bräder i tornet, vilket resulterade i att fågeltornet var stängt en vecka.

Naturskyddsområdet Ruskis ingår i programmet Natura 2000 och ägs av Borgå stad. För skötseln svarar NTM-centralen i Nyland.

Murkna plankor finns också vid den stig som löper parallellt med Tarkisvägen Ruttet virke på stigen ut mot fågeltornet i Ruskis i Borgå 2017 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Bräda,bräder,förruttnelse,planka,ruskis,Ruskis

En brodebatt ser ut att segla upp i Borgå. Centerpartisten Outi Lankia anser att Borgå snart behöver en ny bro över ån för att klara av den ökande trafikmängden.

Enligt Lankias förslag skulle den nya bron byggas söder om Alexandersgatans bro, förslagsvis vid Skepparegatans förlängning.

- Trafikmängderna kommer att öka betydligt då västra åstranden byggs ut och både Haiko och Majberget får nya invånare, säger Lankia. Det här sker redan inom fem år.

Hon betonar att de skisser som nu finns endast är visioner och att brofrågan bör utredas grundligt, bland annat hur hög den borde bli med tanke på båttrafiken.

- Jag vill få i gång en debatt och en planeringstävling.

Två helt olika skisser för en eventuell ny bro över Borgå å. Bild: Milja Mäkinen

- Visst skulle det vara bra med en bro till, tycker alla utom Sara. Då blir vägen till både träningar och stugan kortare.

Sara räknar högt och kommer till fyra broar över ån.

- Vi behöver kanske nog inte en till, säger hon.

Alla fyra tycker att det inte för tillfället är så värst långa trafikköer över de två större broarna i centrum.

Husrad som syns under en bro. Bild: Yle/Mikael Kokkola alexandersgatans bro,bro

- I samband med planen för västra åstranden utreddes trafikfrågan, säger han. Trafikmodellerna tog sikte på 2040 med gällande generalplan. Några större trafikstockningar visade modellerna inte på.

En ny bro kommer att utredas, då generalplanen i framtiden uppdateras med nya bostadsområden.

- Vi har redan startat processen med generalplanen, en process som kommer att ta många år. Personligen ser jag inget behov av en bro under en överskådlig framtid.

Gångbro övert Borgå å. Bild: Yle/Mikael Kokkola bro,gångbron i borgå

- I Borgå finns det nog annat att sätta pengarna på, säger hon. Tänk fast på alla skolor som är i dåligt skick och sjukhuset borde också räddas.

I podcasten Östnyland på 20 minuter nedan kan du lyssna på ett inslag om broförslaget i Borgå.

Nattens storm orsakade elavbrott på många håll i regionen.

Många kunder var utan ström under tisdag morgon på öarna Pörtö, Bodö, Hamnholmen, Granskär, Kajholmen, Svartholmen, Långholmen, Andersholmen, Rågskär och Brännskär i Borgå och Sibbo skärgård.

Totalt rörde det sig om 221 kunder som saknade el där.

Avbrotten på öarna inleddes strax före nio på måndag kväll, och Kervo Energi meddelade att inga reparationer inleds förrän vinden har mojnat.

Elbolaget bedömde då att avbrotten kan fortgå över ett dygn.

"Det såg hujsigt ut"

76 kunder saknade ström på Pellinge och 50 kunder saknade ström på Kardrag-Tirmo-området i Borgå skärgård ännu under tisdagsmorgonen. Det var holmarna på området som var drabbade.

Borgå Elnäts vd Magnus Nylander sa i morse att problemen skulle ha varit fixade redan tidigare, om man bara hade kunnat ta sig ut till platserna.

- Vi måste hitta en hydrokopter för att ta oss ut. Antagligen går förmiddagen åt till att reparera skadorna där, sa han vid sjutiden på morgonen.

Som värst hade Borgå Elnät omkring 1 200 kunder utan el samtidigt under måndagskvällen.

- Det såg hujsigt ut på vägarna i går, något liknande har jag inte sett på länge, med kvistar som låg på vägarna. Skogen hade verkligen putsats, konstaterade Nylander.

Han sa att det slutade blåsa efter midnatt och att man ganska snabbt fick de flesta elfelen åtgärdade.

Träd på vägarna i regionen

Räddningsverket i Östra Nyland var också sysselsatta på grund av den hårda vinden.

- Vi har haft omkring 20 uppdrag när det gäller träd som har fallit över vägar, sa jourhavande brandmästare Mika Kynsijärvi vid sjutiden på tisdagsmorgonen.

Räddningsverkets uppgift var att se till att man kan ta sig fram tryggt igen. Uppdragen inleddes efter niotiden på måndag kväll.

Elavbrott också i Lovisaregionen

I Lovisa, Strömfors och Pernå var 19 kunder utan ström under tisdagsmorgonen.

På måndag kväll var omkring 1 500 hushåll utan el i Pernåområdet.

Totalt var 5 700 hushåll utan el på området för Kymmenedalens El.

Enligt elbolagens webbplatser är samtliga elfel på de berörda områdena nu åtgärdade.

På elbolagens webbplatser finns kartor över läget med elavbrott i regionen: Kervo Energi, Borgå Energi och Kymmenedalens el.

Artikeln uppdaterad 28.3.2017 kl. 7.41 med uppgifter av Borgå Elnät.
Artikeln uppdaterad 28.3.2017 kl. 13.55 efter att situationen normaliserats

Lovisa stad gör om sin organisation och samarbetsförhandlar med hela personalen. Ingen ska sägas upp, men tanken är att spara en miljon i personalkostnader på sikt. Bland annat ska direktörerna bli färre.

Stadsdirektör Olavi Kaleva säger att inbesparingen inte kan uppnås på en gång. Många bäckar små ger lägre kostnader på sikt.

Bland annat planerar Lovisa att låta bli att besätta vissa tjänster i samband med pensioneringar.

– Vi vet redan att det inte är möjligt att spara allt där. Åttio procent av pensioneringarna måste ändå besättas eftersom de finns inom områden med vissa personaldimensioneringar. Men något kan vi spara där, säger Kaleva.

Kaleva fortsätter med att konstatera att Lovisa stad också måste vara försiktig med användningen av vikarier och tillfällig personal.

Arkivbild av Olavi Kaleva. tre män Bild: Yle/Erica Vasama koskenkylän koulu,koskenkylän koulu i lovisa,lovisas stadsdirektör olavi kaleva,olavi kaleva

Dessutom ska verksamheten effektiveras på sätt som kan ge inbesparingar på sikt. Ett bra exempel är front office-konceptet Lovinfo, stadens kundservicekontor, som har varit i gång i ungefär ett år.

– Den här typens saker kommer vi att utveckla i framtiden, säger Kaleva. Det handlar om olika typer av effektiverad verksamhet som samtidigt ger inbesparingar på sikt.

Tar några år innan besparingarna märks

Olavi Kaleva konstaterar att det inte handlar om att Lovisa har för mycket personal. Mer handlar det om att se till att de som jobbar inom staden har rätt uppgifter, och att prioriteringarna är de rätta.

– I något skede kan det hända att vi måste fundera på om servicen vi nu erbjuder är något staden själv måste göra eller om det är något som eventuellt kunde göras av en tredje part.

Det kommer att gå några år innan de egentliga inbesparingarna syns. Enligt Olavi Kaleva kommer den största inbesparingen den 1 januari 2019 då social- och hälsovården övergår till landskapet.

Då sparar staden ungefär 19 miljoner euro på personalkostnader.

– Men samtidigt minskar våra skatteintäkter eftersom kommunalskatten måste sänkas med 12,5 procent. Där uppstår ett gap.

Samarbete med tredje sektorn och privata sektorn

Kaleva talar också om vikten av att anpassa organisationen till den nya kommunen. Den nya kommunen ser helt annorlunda ut än den gamla, bland annat på grund av att social- och hälsovården försvinner.

Tanken är att engagera hela samhället och samarbeta med föreningar och den privata sektorn.

– Där lyfter man framför allt välmående, bildningssidan och livskraften i fokus. Det innebär inte bara näringsutveckling, utan det gäller till exempel också att skapa förutsättningar via planering och markanvändning.

Den vanliga Lovisabon borde inte märka av organisationsförändringen. De små enheterna försvinner, direktörernas och ansvarspersonernas områden utvidgas, och så sker det vissa förändringar i titlar och arbetsbeskrivningar.

– Vi hoppas förstås att servicen också i framtiden ska vara så bra som möjligt och att invånarna får det som de faktiskt behöver, säger Olavi Kaleva.

Stadsstyrelsen ska ta ställning till förslaget på ny organisation på sitt möte den 30 mars.

Olavi Kaleva intervjuades av Frida Frankenhaeuser i Yle Östnylands morgonsändning. Du kan lyssna på hela intervjun i podcasten Östnyland på 20 minuter nedan.