En gårdsbyggnad på omkring 300 kvadratmeter totalförstördes vid en brand i Pyttis under morgonnatten. Branden hotade sprida sig till huvudbyggnaden intill, men brandkåren lyckades rädda situationen.

- Branden misstänks ha uppstått på grund av en störning i en fjärrvärmecentral till följd av strömavbrott i byggnaden, säger Vesa Leinonen, jourhavande brandmästare.

Då brandkåren kom till platsen hade byggnaden redan delvis kollapsat.

Garagedelen räddades, men takkonstruktionerna tog skada så att den delen av byggnaden också fick stora skador. En värdefull traktor i garagedelen av byggnaden räddades.

En hotfull situation

Huvudbyggnaden på bondgården, som finns på 15 meters avstånd från gårdsbyggnaden, klarade sig tack vare brandkårens snabba insats.

- En del av fönstren i husen gick sönder på grund av värmen från elden. Det var en hotfull situation, konstaterar Leinonen.

Branden uppstod på Suovägen i Vastila i Pyttis vid tretiden natten till tisdagen. På plats var enheter från Pyttis, Kotka och Kouvola. Eftersläckningsarbetet avslutades vid åttatiden på morgonen.

Tredjeklassisterna i Borgå höll hårt på traditionerna när de på tisdagen samlades till lantdagsbal i Borgå idrottshall. Därför var det knappast någon överraskning att kickapoon var en av de populäraste danserna och Alexandersbakelsen det populäraste tilltugget på balen.

Alla Borgå stads tredjeklassare och elever i sammansatta klasser för årskurs 3–4 blev på tisdagen inbjudna på lantdagsbalen för barn i idrottshallen.

Över 500 handskakningar

Balen inleddes med en lång handskakningsceremoni som vid inträdet till slottsbalen på självständighetsdagen, men med den skillnaden att nu stod stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och fullmäktigeordförande Mikaela Nylander som högtidligt värdpar.

Det blev sammanlagt över 500 handskakningar med skolelever och därtill flera lärare, skolgångsbiträden, artister och medhjälpare – totalt nästan 700 deltagare.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och fullmäktigeordförande Mikaela Nylander skakade hand med flera hundra skolelever. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och fullmäktigeordförande Mikaela Nylander skakade hand med flera hundra skolelever. Bild: Yle/ Peik Henrichson barnens lantdagsbal 2017,borgå idrottshall,dans,Jukka-Pekka Ujula,lantdagsbalen,Mikaela Nylander

Men trots att dansen kickapoo var pop, var alla elever inte helt eniga om vilken dans som vars bäst.

─ Jag tyckte mest om att dansa Hamburg sextur, säger Viljam Tallberg från Sannäs skola i östra Borgå.

Viljam får medhåll av några klasskamrater:

─ Jo, Hamburg sextur är bra för det är fart hela tiden och dessutom får man ofta byta par.

Pojkarnas Finland 100 år-plaketter var lika snygga som Pro Finlandia-medaljer. Pojkarnas plaketter var snygga som Pro Finlandia-medaljer. Bild: Yle/ Peik Henrichson barnens lantdagsbal 2017,borgå idrottshall,dans,lantdagsbal,Plaketten,sannäs skola,sannäs skola i borgå,skolelever

Viljam Tallberg och hans klasskamrater verkade ha väldigt bra koll på Finlands historia. De kände till att Borgå lantdag sammankallades av kejsar Alexander I av Ryssland medan 1808-1809 års krig ännu pågick, och att kejsarens tron fanns med på lantdagen.

Kommunicera med solfjädrar

En bidragande orsak till att pojkarna visste så mycket, kan vara att de har haft besök av museilektor Hannele Tenhuvuori från Borgå museum. Tenhuvuori har försökt levandegöra händelserna år 1809.

─ Pojkarna har varit intresserade av svärd, och flickorna har till exempel intresserat sig för hur damerna på den tiden kunde kommunicera med hjälp av solfjädrar.

Hovets damer kunde i början av 1800-talet med solfjäder visa sitt intresse eller ointresse för en man, utan att alls behöva säga något, vilket har fascinerat många skolflickor.

─ Det har varit en tacksam uppgift att berätta om lantdagen, och därför känns det fint att nu kunna besöka balen tillsammans med skoleleverna, säger Hannele Tenhuvuori.

Small talk är viktigt på bal. Tredjeklassisterna småpratar på lantdagsbalen. Bild: Yle/ Peik Henrichson barnens lantdagsbal 2017,dans,flickor,lantdagsbal,small talk,tredjeklassister

Också i övrigt verkade alla uppföra sig väldigt belevat på barnens lantdagsbal. Även tredjeklassisterna visade sig behärska small talk, och ingen kastade sig heller över maten.

Roterande system

Eftersom alla skolelever inte rymdes samtidigt på dansgolvet i idrottshallen, var eleverna indelade i tre stora grupper enligt ett roterande mönster så att en tredjedel av eleverna dansade, en tredjedel satt i läktarn, och den sista tredjedelen umgicks kring matbordet.

Själva dansuppvisningarna var lyckade. Det blev förstås klassiska folkdanser, jenkor, ringdanser och valser, men också dansaren och koreografen Panu Varstalas kända dans Onni, som skolorna hade övat sig att framföra.

Pojkarna från tredje klassen i Sannäs skola skålar tillsammans med museilektor Hannele Tenhuvuori. Pojkarna från tredje klassen i Sannäs skola skålar på balen. Bild: Yle/ Peik Henrichson barnens lantdagsbal 2017,borgå idrottshall,dans,lantdagsbalen,skolelever,Skål

Lantdagsbalen i Borgå är helt unik i ett nationellt perspektiv. Susann Hartman, som är chef för kulturtjänsterna i Borgå, anser att Borgå här klart skiljer sig från huvudstaden Helsingfors.

─ Här firar vi inte självständighetsdagen tillsammans med barnen på samma sätt som man gör i Helsingfors, utan här söker vi oss längre bakåt i historien, säger Hartman.

På lantdagsbalen dansades både pardans, ringdans och jenkor (schottis). På lantdagsbalen dansades både pardans, rindans och jenkor (schottis). Bild: Yle/ Peik Henrichson barnens lantdagsbal 2017,borgå idrottshall,dans,lantdagsbal,sällskapsdanser,tredjeklassister

Flickorna på balen hade klätt sig i sina vackraste festklänningar. Flickorna från Sannäs visar upp sina vackra festklänningar och frisyrer. Bild: Yle/ Peik Henrichson borgå idrottshall,dans,lantdagsbalen,sannäs skola,sannäs skola i borgå,skolelever

Yrkesskolan Amisto skötte om trakteringen på lantdagsbalen. Yrkesskolan Amisto skötte om trakteringen på lantdagsbalen. Bild: Yle/ Peik Henrichson amisto borgå,barnens lantdagsbal 2017,Borgå,borgå idrottshall,dans,lantdagsbal

Finlands fotbollslandslagstränare Markku Kanerva har publicerat truppen som spelar en A-landskamp mot Österrike på tisdag kväll.

Kanerva har rört om i truppen sedan 0-2 förlustmatchen mot Turkiet för två veckor sedan, men med rätt försiktiga tag. Sex spelare från Turkietmatchens öppningselva återfinns i dagens öppningselva mot Österrike. Moshtagh Yaghoubi får för första gången inleda från start i landslaget – Fredrik Jensen inleder däremot på bänken.

Finlands öppningselva mot Österrike:

Målvakt:

Lukas Hradecky, Eintracht Frankfurt

Backar:

Jukka Raitala, Columbus
Paulus Arajuuri, Bröndby
Niklas Moisander, Werder Bremen
Joona Toivio, Molde
Jere Uronen, Genk

Mittfältare:

Janne Saksela, Sparta Rotterdam
Thomas Lam, Nottingham
Moshtagh Yaghoubi, HJK
Perparim Hetemaj, Chievo

Anfallare:

Teemu Pukki, Bröndby

På bytesbänken:

12 Jesse Joronen
23 Walter Viitala
5 Sauli Väisänen
9 Eero Markkanen
11 Rasmus Schüller
13 Kari Arkivuo
15 Markus Halsti
16 Sakari Mattila
20 Joel Pohjanpalo
21 Petteri Forsell
24 Fredrik Jensen
25 Juha Pirinen

Österrikes öppningselva hittas här.

Matchen mellan Österrike och Finland sänds på Yle Arenan med start klockan 21:40 samt på TV2 med start klockan 22.

Hoppa över Twitterpostning

Träningslandskampen mellan hemmalaget Österrike och Finland slutade 1-1. Finlands målskytt: landslagsdebuterande Fredrik Jensen. "–Jag tänkte att varför inte? Jag försöker", säger Jensen.

Finland utjämnade till 1-1 i den 76:e minuten genom Fredrik Jensen som lyckades i målskyttet i sin första A-landskamp. Målet? Thomas Lam gav en lång och hård passning längs med marken som Jensen förvaltade mjukt. Sedan fintade han bort en österrikare, tog några löpsteg och sköt med högerfoten en rökare som gick i målets nedre högra hörn via målvakten Heinz Lindners händer. Otroligt läcker fullträff av 19-åringen som slagit igenom internationellt för FC Twente i holländska Eredivisie.

– Det var roligt att göra debuten och när jag lyckades i målskyttet så känns det ännu bättre. Dessutom fick vi ett riktigt bra resultat, säger Jensen på Fotbollsförbundets webbplats.

– Jag kom bra åt att vända på mittfältet och tänkte att varför inte? Jag försöker. Den här gången gick bollen i mål och vi utjämnade matchen.

Kolla in Jensens mål här!

Jensen byttes in i den 58:e minuten och hann således spela vara 18 minuter innan han lyckades i målskyttet.

Hoppa över Twitterpostning

Matchens första mål såg dagsljuset i den 62:a minuten efter en hörna. Målskytt? Rutinerade landslagsprofilen Marko Arnautovic som byttes in till andra halvleken.

I övrigt var Österrike det bättre laget i andra halvleken som ändå inte bjöd på lika färggrant spel som den första. Utöver Jensens mål hade Finland egentligen bara en chans att näta men Perparim Hetemaj fick inte tillräckligt med kraft i sin nick och bollen gick aningen förbi Lindners mål.

Österrike hade däremot ett antal chanser genom framför allt inbytta Marko Janko och Marko Arnautovic, men Hradecky parerade alla försök utom ett.

Första halvleken bjöd på många chanser

Finlands första läge – ett jätteläge – bjöds Teemu Pukki på när matchen inte ens blivit fyra minuter gammal. Han var mer eller mindre ensam igenom men avslutet lämnade mycket att önska. Skottet gick grovt över Heinz Lindners mål. Med facit på hand borde Pukki ha förvaltat chansen och satt in 1-0.

I mitten av första halvleken hade Perparim Hetemaj ett nästan lika bra läge men också hans avslut var under all kritik. Lindner i det österrikiska målet behövde inte göra någonting eftersom Hetemajs misslyckade skott gick klart förbi. Fem minuter senare hade Finland sin tredje rätt goda målchans men Thomas Lams skott räddades av Lindner till hörna.

Moshtagh Yaghoubi, som för första gången fick inleda från start i A-landslaget, förvaltade Finlands hörnor och en sådan höll på att bära frukt i den 30:e spelminuten. Hetemajs nick gick ändå aningen över det österrikiska målet.

Österrike radar upp målchanser

Under den första halvtimmen var det Finland som hade de bättre målchanserna även om bollinnehavet förmodligen var rätt 50-50. Men efter det började hemmalaget dominera och radade upp några utmärkta lägen.

Bland dem kan nämnas David Alabas frispark från cirka 25 meter i den 34:e minuten – Lukas Hradecky fick nätt och jämnt nävarna emellan. I nästa anfall hade Valentino Lazaro ett jätteläge men också här var Hradecky på rätt plats vid rätt tidpunkt. Drygt fem minuter senare var det Alessando Schöpf som fick skjuta från bästa möjliga skottsektor, men han klarade inte av att förvalta Alabas perfekta pass: skottet gick rakt i famnen på Hradecky.

Strax innan pausvilan hade Österrike ännu två skott som kunde ha renderat i mål för hemmalaget. Martin Hintereggers kanon från distans gick – som tur för Finland – ett par meter förbi, medan Yaghoubi fick foten emellan på Lazaros hårda skott.

Nästa match mot fotbollsblåbär

Finlands A-landslag spelar nästa gång den 7 juni då Liechtenstein står för motståndet i Åbo. Kanske det lossar rejält vad målskyttet beträffar i den matchen? Alla chanser finns i varje fall: hur man än möter kan Liechtenstein inte klassas som en hård motståndare. Den 11 juni blir det mera allvar och högre tempo när det är dags för följande VM-kvalmatch. Då försöker Ukraina åka i väg med kvalpoängen från Ratina-stadion i Tammerfors.

A-landskamp 28.3.2017, Innsbruck

Finland – Österrike 1-1 (0-0)
Arnautovic 62 Fredrik Jensen 76

Finlands laguppställning:

Lukas Hradecky
Jukka Raitala
Paulus Arajuuri 46. --> Sauli Väisänen
Niklas Moisander (C)
Joona Toivio
Jere Uronen 46. --> Kari Arkivuo
Janne Saksela 58. --> Fredrik Jensen
Thomas Lam
Moshtagh Yaghoubi 65. -> Sakari Mattila
Perparim Hetemaj
Teemu Pukki 58. --> Joel Pohjanpalo

Hoppa över Twitterpostning

Det var vid den 76:e spelminuten i landskampen mellan Finland och Österrike som Fotbolls-Finland fick sin nya kelgris: Fredrik Jensen.

Thomas Lam gav en lång och hård passning längs med marken som Fredrik Jensen förvaltade mjukt. Fintade bort en österrikisk försvarare, tog några löpsteg och sköt med högerfoten en rökare som gick i målets nedre högra hörn via den österrikiske målvakten Heinz Lindners händer. Otroligt läcker fullträff av 19-åringen som slagit igenom internationellt för FC Twente i holländska Eredivisie.

Hoppa över Twitterpostning

– Det var kul att göra debut och när jag lyckades i målskyttet så känns det ännu bättre. Dessutom fick vi ett bra resultat, säger Jensen i Huuhkaja-TV.

Hoppa över Twitterpostning

– Jag kom bra åt att vända på mittfältet och tänkte att varför inte? Jag försöker. Den här gången gick bollen i mål och vi utjämnade matchen.

Hoppa över Twitterpostning

Jensen tyckte att Finlands spel var bra, framför allt i första halvleken.

– Då hade vi mycket bollkontroll och fina passningskombinationer på mittfältet och kom åt att spela mellan deras linjer. I andra halvlek gav Österrike mera press och fick sitt mål. Men vi trodde på oss själva och utjämnade matchen.

– Det var ett bra resultat för oss. Det var ändå ett EM-lag vi hade emot oss. Ett bra resultat och vi kan inte vara annat än nöjda, säger Jensen.
Hoppa över Twitterpostning

Mörskom är en av Finlands minsta kommuner. Den är tvåspråkig men de svenskspråkiga Mörskomborna har alltid fått kämpa för att få service på sitt modersmål.

Det är en solig dag i Labbom i södra Mörskom. Linda Antman är hemma på gården som hon driver tillsammans med sin man.

När det kommer till kommunalvalet har hon sitt på det klara hur hon ska rösta.

- Jag vet vilket parti jag ska rösta på. Det är helt självklart.

Antman säger att hon inte följer med politiken så noga men anser att det är viktigt att rösta.

- De svenskspråkiga som är med i fullmäktige får kämpa hårt för att vi ska få vår lilla röst hörd. Jag lyfter på hatten för deras insats.

Hemmet Nygård fyller 100 år i år. Ett vitt gammalt hus med röda knutar. Bild: Yle/Lone Widestam gammalt hus,hus

- Vi har alltid fått kämpa för att få svenskspråkig service. Senast var det trubbel med dagvården. Kommunen tänkte inte ersätta den enda svenskspråkiga anställda på daghemmet när personen blev alterneringsledig.

Åker till grannkommunen för att gå i skola

För att barnen ska kunna gå i svenskspråkig skola åker de in till Lovisa varje dag.

Mörskom köper skoltjänsten från Lovisa. Antman tycker att det fungerar bra.

Det är lugnt och skönt att bo i Mörskom, anser Linda Antman. Här finns lugnet som de flesta av oss behöver. Personporträtt på en leende Linda Antman Bild: Yle/Lone Widestam antman,linda antman

Önskemål efter valet

Frågor som berör barn, dagvård, skola och sjukvård intresserar Antman. För tillfället får de svenskspråkiga Mörskomborna sin sjukvård från Borgå. Hon önskar att det ska bli så också i fortsättningen.

Om Borgå inte skulle vara ett alternativ skulle de vara tvunga att åka till Lahtis för vård. Där går allting på finska.

Det som Antman önskar sig av den nya fullmäktige är mer program på svenska.

- Då barnen har sportlov finns inget program för dem på svenska här i Mörskom.

Du kan lyssna på hela intervjun med Linda Antman i podcasten Östnyland på 20 minuter nedan.

Planläggningen av Drottningporten i Lovisa är för tillfället avblåst. Förhoppningarna om ett snabbt växande handelscentrum har grusats, åtminstone för stunden.

─ Drottningporten har ju inte alls förverkligats i den utsträckning som vi hade hoppats på. Det ska erkännas, säger utvecklingschef Sten Frondén på Lovisa stad.

Frondén ser i alla fall fina möjligheter för att utveckla Drottningporten i framtiden

─ Kort sagt räknar vi med att vi har en beredskap och en plan när ekonomin vänder.

Sten Frondén tror på större affärsenheter i Drottningporten och mindre butiker i centrum. Utvecklingschef Sten Frondén på sitt arbetsrum i Lovisa. Bild: Yle/ Peik Henrichson drottningporten,Lovisa,sten fronden,utvecklingsdirektör sten frondén

Just nu inväntar Lovisa besked gällande statliga bestämmelser om hur man ska tillämpa markanvändnings- och bygglagen på sådana här områden med större eller mindre handelscentrum.

─ Det här tror vi ska klarna inom några månader, säger Frondén.

Framför allt är Lovisa stad intresserad av att veta hur stora frihetsgrader kommunerna själva har att bestämma om de enheter som kan etablera sig på områden som Drottningporten.

Mer konkret inväntar man besked om bestämmelserna som reglerar hur stor beslutanderätt kommunerna har gällande affärslokalernas storlek mätt i kvadratmeter per byggnad.

─ Vi på kommunnivå väntar oss att få ett klarare besked om det nu under våren. Efter det tar vi sedan ställning till hur vi går vidare, till exempel med att planera trafiken på området, säger Sten Frondén.

Små enheter i stan

Frondén tror att stora affärsenheter skulle kunna passa bäst i Drottningporten. De små specialaffärerna får gärna finnas i centrum av Lovisa.

─ Men den svåra frågan är hur mycket man kan låta stora affärsenheter expandera strax utanför centrum utan att det skadar köpkraften kring butikerna i stadens innersta centrum, resonerar Sten Frondén.

Men vilken typ av affärer eller företagare skulle du själv önska dig till Drottningporten om du fick bestämma?

─ Jag tror det här området skulle lämpa sig bra för affärer av typen outlet, det vill säga affärer som kräver stora ytor för att bli lönsamma.

Sten Frondén ser ett problem i att köpkraften i Lovisa i sig är begränsad. Det här syns till exempel i att det inte finns någon stor möbelaffär i staden, i synnerhet som den typen av handel ofta förekommer i kluster.

─ Men nu får vi tänka på helheten en gång till, kanske med hjälp av någon områdesutvecklare som vi anlitar.

Sten Frondén vill trots svårigheter utveckla området som kallas Drottningporten. Sten Frondén vill utveckla området som kallas Drottningporten. Bild: Yle/ Peik Henrichson drottningporten,Lovisa

Lördagen den 6 maj ska boxaren Eva Wahlström försvara sin WBC-titel i proffsboxning i Åbohallen. Allt börjar vara klart för matchen, bara Wahlström skulle hitta titelbältet hon ska försvara.

– Jaa, säger Wahlström efter en lång fundering. Jag tror att det är i garaget, men jag vet inte exakt var det är för tillfället. Det viktiga är att jag vinner, gör bra ifrån mig och kanske vägen till matchen. Inte är bältena i sig viktiga.

Wahlström med titelbältet i april 2015, då hon vunnit det för första gången. Eva Wahlström, världsmästare Bild: Yle/Magnus Eklöv eva wahlström

Just nu tycker Wahlström att vägen mot titelmatchen ser ganska lätt ut. Hon har inga större problem, och har inte haft det heller efter att hon på juldagen måste lägga sig på operationsbordet.

I matchen mot argentinskan Anahi Esther Sanchez i december spräcktes kinden av en tand. Till slut var kinden så inflammerad att hon var tvungen att operera käken och kinden, och dra ut en tand.

– Ända till julafton försökte jag stå ut. Jag satte till och med julskinkan i en mixer, men sedan blev det operation. Det var första julen jag gick ner i vikt. Men jag tog igen det senare och hade något jag kallade "joulukosto" i januari. Då åt upp mig ganska mycket igen.

4,5 kilo ska bort före matchen

För titelmatchen i superfjädervikt får Wahlström väga högst 58 kilo och 970 gram, men just nu är hennes vikt cirka 63,5 kilo.

– Det betyder rent ut sagt att jag är i pisset. Det betyder att jag måste ta mig i kragen och minska på ätandet. Banta. Banta. Fast det är ganska passligt, för vi har fem veckor tid.

Hon ser inte fram emot att gå ner i vikt, men det hör till sporten. Wahlström säger att hon säkert kommer att gå upp en viktklass så småningom, men då måste hon ge ifrån sig det eftertraktade gröna WBC-bältet.

Som världsmästare måste Wahlström varje halvår försvara sin titel. Varannan gång är det en match mot den som är högst rankad. Varannan gång får hon själv välja en motståndare bland de tio högst rankade.

Eva Wahlström försvarade våren 2016 sin VM-titel i en match mot Dahiana Santos. Eva Wahlström slog Dahiana Santos den 18:e mars. Bild: Matti Pehkonen, RSG dahiana santos,Eva Wahlström

Det kan ibland vara svårt att få den motståndare man vill ha, eftersom det finns tre andra boxningsförbund med sina bälten, och en boxare kanske inte vill sätta sitt bälte på spel.

– Inom de närmaste dagarna klarnar det vem jag möter i Åbo i maj. Vi väntar på att hon ska försäkra att hon är på väg. Men en vild en är troligen på kommande.

Och fastän Wahlström inte är helt säker på var hon har VM-bältet just nu, så skulle ett bälte till nog intressera.

– Att vinna dem är det viktigaste. Efter det bryr jag mig inte så mycket om var de finns, men till varje match måste jag hitta dem.

Det gröna bältet ska tas med och visas på matchen i Åbo, men sedan är det meningen att Wahlström ska ta det med sig hem igen.

I Åbohallen uppträder också europamästaren Edis Tatli, som försvarar sin titel i lättvikt i en match mot belgaren Francesco Patera. Också Eva Wahlströms man Niklas Räsänen boxas på boxningsgalan i Åbo.

Borealis, som har verksamhet bland annat på Sköldviksområdet i Borgå, har förlorat en av sina skattetvister i Finland. Det skriver tidningen Uusimaa.

Skattemyndigheternas skatterättelsenämnd har kommit fram till att Borealis dotterbolag, Borealis Polymers och Borealis Technology, måste betala kvarskatt för åren 2008, 2009 och 2010.

Bolaget har tidigare överklagat beslutet och fått förlängning vad gäller att betala totalt 558,8 miljoner euro i kvarskatt.

Borealis har också tidigare konstaterat att skattemyndigheternas beslut inte baserar sig på fakta eller på lagen. Enligt Borealis har skattemyndigheterna också ignorerat de svar och utredningar som bolaget har skickat in.

Nu har ärendet alltså behandlats på nytt hos skatterättelsenämden med samma slutresultat som följd - nämligen att bolaget bör betala sina kvarskatter.

Antalet föderskor från Östnyland har ökat markant vid Kymmenedalens centralsjukhus efter att Borgå BB stängde vid årsskiftet. Personalen lär sig nu svenska för att bättre kunna betjäna östnylänningarna.

Barnmorskor och läkare som jobbar vid förlossningsavdelningen i Kotka kan lära sig svenska genom frivilliga kurser. Intresset har varit så stort att den första kursen är överfull.

Den andra kursen i svenska startar snart. Barnmorskan Monica Kihl ska delta i den.

Hon har hört mycket gott om den kurs som redan har startat och är ivrig över att också själv få börja förbättra sina kunskaper i svenska.

- Tonvikten ligger på att prata och inte på grammatik. Det är bra. Dessutom uppskattar jag att vi lär oss de svåra termerna vi behöver i vårt jobb.

Monica Kihl vill lära sig bättre svenska. Monica Kihl, barnmorska vid Kotka bb Bild: Yle/Carmela Walder barnmorska,barnmorskan monica kihl,kotka bb,kymmenedalens centralsjukhus,monica kihl

Hon har inte börjat tala svenska med föderskorna ännu. Hon upplever att den terminologi hon behöver för att till exempel förklara olika ingrepp är för svår för henne än så länge.

Inga krav på svenskkunskaper

Ingen av personalen vid Kotka bb har svenska som modersmål. Ingen svenskkunnig har heller bytt arbetsplats från Borgå till Kotka efter att Borgå BB stängdes.

- Men det finns planer på att få sommarvikarier från Östnyland, så vi hoppas på flera svensktalande i personalen, säger avdelningsskötare Reija Mylläri.

Avdelningsskötare Reija Mylläri är nöjd med att så många vill lära sig svenska. Kotka bb:s avdelningsskötare Reija Mylläri Bild: Yle/Carmela Walder avdelningsskötare,avdelningsskötare reija mylläri,kotka bb,kotka centralsjukhus

Sjukhuset vill inte heller nu tvinga någon i personalen att bli bättre på svenska.

- Frivillighet ger det bästa resultatet, säger Mylläri.

Konkurrensutsättning sköt fram utbildningen

Beslutet att stänga Borgå BB fattades redan långt före årsskiftet, men kurserna i svenska har kommit i gång först nu i mars.

Avdelningsskötare Mylläri förklarar att de måste konkurrensutsättas först. Sedan i höstas har barnmorskorna kunnat förbättra sina kunskaper i svenska via olika datorprogram.

- De har varit helt okej, men det är bättre med kurser på plats och ställe, säger barnmorskan Kihl.

Kihl har inte ställt några krav på sig själv när hon aktivt ska använda sin svenska vid förlossningar. Mycket beror på hur mycket hon lär sig under kursen.

- Mycket är nog fast vid en själv, att man tar sig i kragen och börjar använda svenskan aktivt, säger hon.

Den här unga mannens föräldrar valde Kotka bb för att rådgivningen i Borgå rekommenderade Kotka. Nyfödd baby på Kotka bb Bild: Yle/Carmela Walder kotka bb,kotka centralsjukhus,kymmenedalens centralsjukhus,nyfödda,nyfödda

Flera östnylänningar till Kotka än väntat

Över femtio östnylänningar har fött vid Kymmenedalens centralsjukhus. Det är en aning flera än vad sjukhuset hade räknat med.

- Vi hade tänkt oss ungefär 150 östnylänningar per år, säger Mylläri.

Förlossningsavdelningen får snart besök av rådgivningspersonal från Sibbo. En Sibbobo planerar att föda i Kotka.

Det är positiva överraskningar för avdelningsskötaren. Hon hade väntat sig att Sibbobor uppfattar att Kotka ligger för långt borta.

Vid Kotka BB har det i år fötts över 50 nya östnylänningar. Par i förlossningssal vid Kotka bb Bild: Yle/Carmela Walder förlossning,förlossningssal,förlossningssjukhus,kotka bb,nyfödda

Förstående östnylänningar

Så här långt har de flesta föderskor fått betjäning på finska, också om deras modersmål är svenska.

- Familjerna har varit mycket förstående för att kvaliteten på vården än så länge är bättre på finska, säger barnmorskan Monica Kihl.

Det som enligt Kihl talar för är de snabba förbindelserna och den människonära vården. Småskaligheten är också en fördel.

Familjen Holmberg valde Kotka

Borgåbon Krista Holmberg hör till de föderskor som valde att åka till Kotka. Valet stod mellan Helsingfors och Kotka.

- Vi valde Kotka för att man slipper rusningstrafiken i huvudstadsregionen och för att det finns rikligt med parkeringsplatser utanför sjukhuset, säger Holmberg.

Amelie föddes på Kotka BB för några veckor sedan. Krista Holmberg valde att föda i Kotka Bild: Yle/Carmela Walder babyer,kotka bb,krista holmberg,nyfödda,nyfödda

För familjen var det inget absolut krav att få föda på svenska eftersom båda är uppvuxna i en tvåspråkig miljö.

Holmberg hade hört att personalen vid Kotka BB skulle satsa på att gå kurser i svenska. Hon blev hon förvånad över att det bara fanns en läkare på plats som kunde svenska och att alla andra talade enbart finska.

Holmberg visste inte att kurserna först nu har kommit i gång på allvar. Hon blir glad över att de äntligen har startat.

Du kan också lyssna på ett inslag om Kotka BB i podcasten Östnyland på 20 minuter nedan.

Det går inte att gräva upp en gata i Finlands nästäldsta stad hur som helst. I synnerhet inte om det görs strax intill Gamla stan.

Som bäst utför Borgå stad omfattande kommunaltekniska förbättringsarbeten vid Krämartorget och Museiverkets arkeologiska fälttjänster är på plats.

- På en sådan här plats måste allt grävarbete övervakas av en arkeolog eftersom Gamla stan i Borgå tillhör skyddsklass ett, säger forskare Satu Koivisto.

Ting från fornstora dar

Det har förvånat Koivisto att man här i Borgå inledde övervakning av dylika arbeten först på 1980-talet.

- Jag misstänker att en hel del gamla föremål och avlagringar blivit förstörda när man i tiderna grävde upp gator och gränder. Här försöker vi nu göra det som borde ha gjorts för länge sedan, det vill säga få fram uppgifter om fornstora dagar genom det som eventuellt hittas när grävmaskinen tar sig igenom avlagringar av olika ålder och karaktär, förklarar Koivisto.

Före 1980-talet kopplade man in Museiverket bara på områden där man anade sig till att marken kunde dölja förhistoriska fynd.

- Tidigare förstod man inte att kontakta Museiverket när någonting skulle grävas upp. Det var andra standarder som gällde för gamla städer, förklarar Koivisto.

Satu Koivisto Forskarna Satu Koivsito och Johanna Seppä övervakar rörsaneringsarbete i Borgå 29.03.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,johanna seppä,satu koivisto,östnyland

Tidstypiska stadsavlagringar

Forskare Satu Koivisto pekar på en två meter djup grop i hörnet av Krämaregatan och Kyrkogatan. Olika jordavlagringar avtecknar sig tydligt och i vissa av dem syns röda tegelskärvor.

- Här ser vi ett grusskikt strax under asfalten och under det ett mörkt skikt av mull med tegelbitar. Det är en typisk gammal stadsavlagring, typiskt 1800-tal, kanske rentav 1700-tal, säger Koivisto.

Längre ner mot ån längs med Krämaregatan stötte grävmaskinen på en liknande avlagring och i den fanns det gammalt fönsterglas och keramik.

- När vi kommer ännu närmare åstranden förväntar vi oss nog att hitta till och med gamla träkonstruktioner, säger Koivisto.

Krämaregatan är uppgrävd på en lång sträcka. Krämaregatan har grävts upp 29.03.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,krämaregatan,krämaretorget,östnyland

Fördröjt arbete

Assisterande forskare Johanna Seppä konstaterar att man på 1980-talet hittade gamla träkonstruktioner vid ett liknande arbete i Borgå.

- Vi har nog fotografier på dem på Museiverket, säger Seppä, som också tror att det kommer att bli mera spännande i riktning mot ån.

Det som de båda forskarna förväntar sig att hitta är i och för sig inte så revolutionerande. Det blir inget byggstopp, men arbetet kan fördröjas en del om man stöter på något spännande.

- Vi förväntar oss att hitta rätt så typiska stadsavlagringar som vi helt enkelt bara noterar och fotograferar, men det kan förstås också bli en del överraskningar, säger Koivisto.

Borgåbornas rötter grävs fram

En ordentlig överraskning stötte man på då man grävde upp Krämartorget.

- Mellan R-kiosken och Kommungården hittade vi en gammal keramikbit från 1500-talet. Om vi hittar något liknande längre ner gäller det att fortsätta gräva försiktigt, eftersom det i närheten kan finnas mera av samma vara, säger Koivisto.

Sådana fynd är redan viktiga ingredienser med tanke på historieforskningen och arkeologin.

- Förstås har ju sådana fynd också betydelse för Borgå stad och Borgåborna. Här får vi ju fram Borgåbornas rötter, säger Koivisto.

Svenska folkskolans vänner delade i dag ut priser och medaljer. En av huvudpristagarna är Göran Djupsund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.

Göran Djupsund fick Folkbildningspriset för att han som samhällsanalytiker alltid är redo att slagkraftigt belysa det politiska spelet.

- Jag har väl försökt bidra till att på något sätt göra politik och samhällsskeenden litet klarare, säger Göran Djupsund i en kommentar.

Kulturpriset gick i år till Marit Berndtson, administrativ chef på Wasa Teater. Hon belönas för sitt hängivna arbete för att göra teatern tillgänglig och öppen, bland annat genom att satsa på barn och ungdomar och också på mera åsidosatta publikgrupper.

Svenska folkskolans vänners logo. Bild: Svenska folkskolans vänner sfv,svenska folkskolans vänner,Svenska folkskolans vänner

SFV delade ut följande priser och medaljer på onsdagen under sin vår- och utdelningsfest i Helsingfors. Här följer namnen och prismotiveringarna:

Folkbildningspriset (15 000 euro)

Göran Djupsund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi är känd i finlandssvenska medier sedan länge, och kan betecknas som något av en institution som samhällsanalytiker och valkommentator i radio och tv. Djupsund kan med slagkraftiga formuleringar blixtbelysa det politiska spelet. Hans briljanta sammanfattningar har gjort valvakor till intellektuell underhållning på hög nivå. Han har en ovanlig förmåga att förklara komplexa frågor utan att förenkla - och han väljer gärna nya, överraskande synvinklar.

Kulturpriset (15 000 euro)

Marit Berndtson, administrativ chef på Wasa Teater - en eldsjäl och en humanismens förkämpe - lade grunden för den konstnärligt högklassiga teater som Wasa Teater är i dag. Hon har arbetat för en tillgänglig och öppen teater, bland annat genom att satsa på barn och ungdomar och också mera åsidosatta publikgrupper, i en tid där teatrar mer och mer satsar på säkra kort. Hon har också stått bakom samarbetsprojektet Sylvi som genomfördes med fyra andra finländska teatrar och riksteatern från Sverige.

Christoffer Grönholms pris (10 000 euro) 

Sinikka Lahtinen, professor i nordiska språk vid institutionen för språk-och översättningsvetenskap vid Åbo universitet.
Hon har en lång bakgrund som lärare i svenska för finskspråkiga på universitetsnivå, och en av de ledande forskarna i svenska som andraspråk i Finland. Hon är en starkt engagerad lärare.

Hagforsmedaljen (2 500 euro)

Peter Båsk, Verksamhetsledare emeritus för Stundars r.f. och stiftande medlemmen i Stundars r.f., museiintendent.
Han har utvecklat Stundars från en aktiv hembygdsförening till en professionell kulturinstitution Han har kombinerat stora visioner med handfast förverkligande.

Ylva Forsblom-Nyberg, fil.mag., språkvårdare. Hon får medaljen för sina insatser för den svenska språkvården i Finland, tidigare bland annat inom Mediespråk som konsult och stöd för journalister.

Karin Ihalainen, rektor och klasslärare, Svenska skolan i Lahtis. Hon initierade svenska läsklubbar på biblioteket i början av 1990-talet, och år 2003 etablerades det svenska dagisen och slutligen den svenska skolan i Lahtis 2006, och bidrog till etablerandet av Svenska gården i Lahtis.

Hanna Lehti-Eklund, professor, prefekt i nordiska språk vid finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Hon hyser ett brinnande intresse för språkhistoria, grammatik, samtalsanalys, tvåspråkighet och språkinlärning.

Leena Raitanen, ekonomiemagister, rektor vid Medborgarinstitutet i Mariehamn. Hon har genom sitt arbete lyft Medis från en kursinstitution till en kvalitativ fortbildnings- och folkbildningsinstitution. Med finska som modersmål har hon varit det svenska språkets “fanbärare”.

Folkbildningsmedaljen (2 500 euro)

Henry Forssell, grafisk formgivare. Han presenterar vår kultur som visuella helheter - ett prisma av skärgård, sjöfart och maritimt liv, hamnar och båtar, lotsar, smugglare och seglare, jakt, fiske, hantverk och matkultur, fornfynd och krigshistoria

Eva-Maria Strömsholm, PeM och PM med utvecklingspsykologi som huvudämne, sjukskötare. Eva har varit en eldsjäl i frivilligarbete mot cancer. Hon har bland annat grundat Finlandssvenska Cancergruppen, ett virtuellt kamratstödsnätverk på Facebook för finlandssvenska cancerpatienter. Hon har också satsat på att samla in stöd för barnens hemsjukhus.

Jan Sundberg, professor vid institutionen för politik och ekonomi, Helsingfors universitet. Han har ordnat sommarfotbollsskola för barn och ungdom, var en av initiativtagarna till byarådsverksamhet och till stödverksamhet för servicehemmet Solglimten, är chefredaktör för tidningen RoHit, och stöder aktiviteter i Hitis skärgård.

Håkan Wikman, musikmagister. Han har gjort stora insatser som musiker och kördirigent, och aktiverat sig i allsång och seniorsång. Han har personligen medvekat till att evenemang och satsningar förses med adekvata tryckalster. 

Karolina Zilliacus, bibliotekschef i Pargas. Hon har utvecklat och engagerat sig i biblioteksverksamheten på många sätt. Biblioteksnätverket Blanka har tack vare henne blivit enastående och framgångsrikt. Hon betonar speciellt betydelsen av mediekompetens och tillgången till mångsidig barn- och ungdomslitteratur, och främjar bildning på många fronter i Svenskfinland.

SFV:s vistelsestipendier

Beijarholmen
Tina Ehnström-Backas, Lärare i Hagelstamska skolan.
Sonja Johansson, Anna Daghem, Kållby.

Lillholmen
Rabbe Smedlund, Freelancer, pensionär.
Sunniva Drake, Esbo stadsbibliotek.

Svensklärarprisen (5 000 euro)

SFV:s svensklärarpris delas ut till lärare i finska utbildningsenheter. Belöningen går till lärare som inspirerat och motiverat elever till studier i svenska, som ökat kunskaper och intresse för de nordiska länderna, och som främjat samarbete mellan svensklärare.

Minna Aalto, Kuopion Lyseon lukio, Kuopio.
Iliana Gädda, Kirkkoharjun koulu (språkbad), Kyrkslätt.    
Pauliina Järvelä, Tiirismaan lukio, Lahtis. 
Päivi Kiviruusu, Sammon koulu (yläkoulu), Tammerfors. 
Anna-Liisa Lehtinen, Lahden yhteiskoulu, (yläaste ja lukio), Lahtis. 
Juha Pohja, Etelä-Tapiolan lukio, Esbo.
Suvi Rossi, keskuskoulu Saarijärvi, kommunen Saarijärvi. 
Maarit Talonen, Ilomantsin lukio, Ilomants.

Caj Ehrstedts pris (5 000 euro)

Caj Ehrstedts pris är ett tävlingspris i genren klassisk musik. Tävlingen ordnas vart tredje år, och priset delas ut till en ung, finlandssvensk sångare/ sångstuderande.

Erica Back, mezzosopran, född i Närpes och bosatt i Helsingfors. 

Dessutom beslöt tävlingsjuryn i år att ge ett hedersomnämnande till Aurora Marthens, studerande på linjen för klassisk sång vid Sibelius-Akademin. Till hedersomnämnandet kopplas en prissumma på 1 000 euro.

Ifall du följer med VM i konståkning som inleds på onsdag i Helsingfors, ska du kolla extra noggrant på 12-åriga Edvina Langhoff. Hon är en av dem som plockar upp publikens blommor från isen. Konståkningslöftet från Borgå siktar själv på ett framtida världsmästerskap.

- Det är jättespännande och nervöst att vara blomsterflicka. Det är så många som tittar, så lite press känner jag nog, säger Langhoff som har tid för en kort intervjupaus från konståkningsträningarna i Warrior arena i Esbo.

Det är första gången hon är blomsterflicka, men med tanke på att Langhoff tränar konståkning åtta gånger i veckan lär det inte gå tokigt.

- Jag vet inte hur nära jag får komma de stora stjärnorna, men jag antar att vi ger publikens blommor direkt till dem som tävlar eller så sätter vi dem i en påse som vi lägger på Kiss and Cry-bänken, säger Langhoff.

Edvina Langhoff tränar åtta gånger i veckan i Esbo. Edvina Langhoff tränar konståkning i Esbo. Bild: Yle/Carina Bruun edvina langhoff,Världsmästerskapen i konståkning

Uppträder på galan

Langhoff kommer inte bara att plocka upp publikens blommor och mjukisdjur från isen, utan också uppträda på avslutningsgalan på söndag.

- Vi uppträder i grupp och temat är Finland 100 år. Vi har på oss blåvita dräkter med blommor på. Och vi får vara på isen samtidigt som stjärnorna.

Hur känns det att uppträda på galan?

- Det är bäst, för då tittar alla på mig. Då när man hämtar blommor från isen ser kanske inte alla mig, utan de ser mest på den tävlandes poäng.

Världsmästare någon dag?

Och mera uppträdanden framför en stor publik lär det bli i framtiden. Langhoff storsatsar på en karriär inom konståkning. Även fastän det innebär att åka från Borgå till Esbo flera gånger om dagen.

- Det är ganska tungt att åka till Esbo varje gång, men samtidigt är det roligt att träna konståkning, berättar hon.

Langhoff började som femåring med konståkning i Borgå. I takt med att hon blev bättre och ville satsa mer började hon träna i Esbo.

Hon har redan haft framgångar och vunnit guld i flera tävlingar.

Vad siktar du på?

- Att bli världsmästare.

Helsingfors är värd för VM i konståkning den 29.3.2017-2.4.2017.

För en liten slant är det möjligt för Borgå Energis kunder att hyra en egen solpanel i Fredrikshamn. Investeringen kan främst ses som en symbolisk handling för en hållbarare energiproduktion.

Rad efter rad av mörka solpaneler fyller det stora fältet vid industriområdet. Att vandra från den ena endan till den andra tar sin lilla stund. Antalet solpaneler är nästan 3 000. Det här är Finlands största solpark.

Den totala solpanelsytan är på 4 537 kvadratmeter. Långa rader med solpaneler. Bild: Yle/Mikael Kokkola borgå energi,mäkelänkangas,solenergi,solpanel,solpaneler,solparken i mäkelänkangas

Borgå Energi äger 400 solpaneler på området. En investering på omkring 100 000 euro. Elförsäljningschef Janette Englund ser satsningen som ett nödvändigt pilotprojekt.

- Vi vill involvera våra kunder i produktionen av förnybar energi, säger hon. Alla kan inte sätta upp egna solpaneler, men här går det bra att hyra en panel eller två.

Hand som känner på solpanel. Bild: Yle/Mikael Kokkola mäkelänkangas,solenergi,solpanel

- Dyrt är det ju inte, en kopp kaffe latte kostar ju lika mycket, säger Englund.

Från tidigare fanns fyra vindmöllor på området. De producerar årligen 20 000 MWh. Att hyra en andel i dem är också möjligt.

- Det var väldigt vettigt att bygga den stora solparken just här vid möllorna. Nu använder vi samma infrastruktur för både sol- och vindkraften.

Elförsäljningschef Janette Englund. Kvinna står framför solpaneler, Bild: Yle/Mikael Kokkola borgå energi,Janette Englund,solenergi,solpanel,solpaneler,solparken i mäkelänkangas

- Att under vintertid marknadsföra solpaneler är inte särskilt lyckat. Vi aktiverar oss mer till sommaren.

Den el som solpanelen producerar får kunderna till godo i sina elräkningar. Men de satsade kaffekoppsslantarna får man nog inte tillbaka i sin helhet. Elproduktionen per solpanel blir inte så stor.

- Det som vi hoppas att motiverar våra kunder är möjligheten att vara med och utveckla nya hållbara energiformer. Det handlar om att vara delaktigt i något gott.

Långa rader med solpaneler och två vindmöllor. Bild: Yle/Mikael Kokkola borgå energi,mäkelänkangas,solenergi,solpanel,solpaneler,solparken i mäkelänkangas,vindkraft

- Blåser gör det ju sedan betydligt mer. Möllorna har vind omkring 3 000 timmar per år. Tillsammans blir det en bra kombination med vind- och solenergi på samma plats, säger Janette Englund.

Det stora fältet av solpaneler klarar av att förse omkring 300 höghuslägenheter med el.

- Med tanke på energibehovet i Finland är det ju en droppe i havet, men det är en början.

I sol- och vindparken snurrar fyra stycken vindmöllor. Vindmölla och blå himmel. Bild: Yle/Mikael Kokkola borgå energi,solparken i mäkelänkangas,vindkraft,vindkraftverk

För drygt fyra år sedan träffade Marianne sin första invandrare som hon skulle handleda. En rysk kvinna som hade bott i Finland i tio års tid. Nu tar hon hand om en stor familj från Sudan och hjälper med allt från läxläsning till hur spisar ska rengöras.

Marianne kom in på att jobba med invandrare via FIKA-projektet, som går ut på att man parar ihop en finländare med en invandrare. I praktiken görs ett sex månader långt kontrakt där finländare går in för att vara mentor för invandraren och hjälper hen att komma in i det finska samhället med allt vad det innebär: språket, hur man sköter om sitt hushåll i vårt land, om kulturen, hjälper med blanketter som ska fyllas i, och annat i den stilen.

Marianne har alltid varit intresserad av att jobba med människor. Hela sitt yrkesverksamma liv jobbade hon som modersmålslärare i Borgå och hon trivs med att handleda människor.

- Jag är en nyfiken typ, jag tycker om att bekanta mig med folk så det här är bara en naturlig fortsättning på mitt förra liv.

Behovet av stödpersoner är enormt

Personen som egentligen gav Marianne gnistan att börja jobba mer organiserat med invandrare var en kvinna från Tanzania, som själv hjälpte invandrare i deras integrationsprocess.

- Det finns ett enormt behov av finländare som kan hjälpa mänskorna som har lämnat hela sitt liv i ett annat land och som har för avsikt att börja leva här i Finland, säger Marianne.

För två år sedan fick Marianne en stor sudanesisk familj att ta hand om. Då de kom till Finland bestod familjen av föräldrarna och sex barn, och några månader efter deras ankomst föddes det sjunde barnet.

- De säger själv att de alltid kommer att vara sudaneser men har också en finländare i familjen, berättar Marianne.

Invandrarna behöver hjälp med sådant som är vardag för oss

Hon berättar att familjen var som från en annan planet då de kom. De har fått lära sig allt från vilka kärl man behöver i köket, hur man rengör golven, hur man använder en dammsugare, hur man rengör en spis till hur man skall fylla i blanketter som kommer från FPA.

Hon berättar att hon officiellt har haft familjen på sitt ansvar i ett år men att kontakten ingalunda tar slut efter det. Hon håller fortfarande kontakt med dem och besöker dem.

De äldre barnen i den sudanesiska familjen går i skola och till veckorutinerna hör att de sitter hemma i det Greenska hemmet och gör sina läxor vid köksbordet och Marianne hjälper till.

Glada att bli sedda och accepterade

Syrierna och sudanenserna som Marianne är i kontakt med säger att de är så glada över att någon ser dem, att de är accepterade och att någon respekterar dem. De är inte vana med att den enskilda individen blir respekterad och sedd som de blir här i Finland. Dom känner också att finländarna går att lita på.

Jämlikheten mellan man och kvinna skiljer sig mycket från den finländska och den arabiska världen. Marianne berättar om en situation på ett café i kyrkans lokaliteter där en flicka från Afganisthan gärna skulle ha dansat. Hon efterlyste ett skilt rum och Marianne frågade varför de inte kunde dansa i det rum där de befann sig.

- Det går inte för här är män i samma rum, svarade den afghanska kvinnan.

Marianne förklarar att kvinnorna i den kulturen inte får göra något väsen av sig när männen är i närheten.

Givande för hjälparen

Hon berättar att det känns fint att kunna göra någonting för de här människorna och att det är roligt och intressant att lära känna kulturerna.

- Det är väldigt lätt att komma dem in på livet, de är otroligt öppna, konstaterar Marianne.

I Borgå ska det i maj för tredje gången ordnas en multikulturell morsdagstillställning och där är tanken är att man äter tillsammans och berättar om hur det är att vara mamma i olika länder.

Ju mera kollektivtrafik, desto mindre intresse har unga för att äga en bil. Det visar en utredning som Helsingforsregionens trafik har gjort. I Helsingfors är de ungas intresse för att skaffa bil mindre än i kranskommunerna.

De flesta unga i Helsingforsregionen har planer på att skaffa körkort. 81 procent av 15-17-åringarna i regionen tänker skaffa körkort före de fyllt 20. Det här framkommer i en utredning som Helsingforsregionens trafik gjort baserat på material från Ungdomsbarometern.

Fastän ungdomarna vill ta körkort, tycker de inte det är så viktigt att äga en egen bil. 55 procent av 15-29-åringarna i Helsingforsregionen säger att det inte alls är viktigt eller bara lite viktigt att äga en bil när de fyllt 35 år. Till Helsingforsregionen räknas i den här undersökningen också kranskommunerna, bland annat Sibbo och Kyrkslätt.

I Helsingfors är det ännu fler unga som inte vill skaffa bil. Där tycker 67 procent av 15-29-åringarna att det är bara lite eller inte alls viktigt att äga en bil som 35-åring.

Ointresserade av att körkort

Föga överraskande är också intresset för körkort mindre i Helsingfors än i de närliggande kommunerna. I Helsingfors tänker 67 procent av 15-17-åringarna skaffa körkort före de fyllt 20 år. Var sjunde Helsingforsare i gymnasieåldern tänker inte skaffa körkort.

Peter Wendell som driver en bilskola i centrala Helsingfors säger att antalet elever har minskat.

- Jag har jobbat här i tio år nu och elevantalet har gått ner lite jämfört med vad det har varit under de bästa åren. Men det kan ligga andra orsaker bakom det än att folk inte vill ta körkort. Tur nog är det inte lika illa som i Stockholms centrum, där är det bara 18 procent som vill ha körkort, säger Peter Wendell och gissar på att antalet elever som söker sig till bilskolan gått ner med en tredjedel.

Peter Wendell är trafiklärare och företagare på Bilskola Fagerholm. Bild: YLE/Nicole Hjelt bilskola,körskola,peter wendell,trafikskola

Men också i Helsingfors finns det unga som vill ha körkort. Jessica Jäntti som går i Brändö gymnasium väntar ivrigt på att få körkort. Hon ska dela bil med sin tvillingsyster.

- Jag idrottar jättemycket, så jag behöver köra. Det är tungt att hela tiden använda kollektivtrafik, det är lättare att ta sig från ställe till ställe med bil när man har mycket att göra under dagarna. Därför vill jag få körkort genast när det är möjligt, säger Jäntti som spelar badminton.

Att runda de sju främsta bergstopparna i Ylläs utan moderna fortskaffningsmedel på tolv timmar kan låta som en svår uppgift även för den mest vältränade friluftsmänniskan.

Men det är exakt vad de tre Borgåborna Sofia Broman, Marika Alhonen och Silja Tilles har tänkt göra. Åtminstone försöka göra.

Seven Summits i Ylläs är ett alldeles unikt motionsevenemang för den som är intresserad av att skida i fjällen och samtidigt testa sina gränser på flera plan.

Målet är att varje lag på tolv timmar ska försöka runda så många av de sju bergstopparna i Ylläs som möjligt. Lagen består av två till tre personer.

Men trots att Seven Summits alltså officiellt är en tävling, är det också helt tillåtet att delta bara för att motionera i egen takt i de vackra fjällandskapen.

Inte bara tävlingsanda

Broman, Alhonen och Tilles är uppenbart vältränade för den stora utmaningen, men ändå tar de inte evenemangets tävlingsnatur alltför allvarligt.

─ Tävlingsmomentet är för oss ett svepskäl för att ta en picknick i naturen, skämtar Tilles.

─ Det blir kanske som när vi nyligen deltog i en cyklingstävling tillsammans, späder Broman på. Då såg vi det närmast som en friluftsutflykt med matsäckar, men för syns skull ändå med varsit tävlingsnummer på bröstet.

Silja Tilles och Marika Alhonen planerar sina skidrutter. Silja Tilles och Marika Alhonen planerar sina skidrutter. Bild: Yle/ Peik Henrichson fjäll (ytformer),kartor,marika alhonen,motion (idrott),silja tilles,Skidning som transportmedel eller rekreation,Ylläs

Men betydligt mer än en picknick ser det ändå ut att bli den här gången.

Rutterna de tre kvinnorna planerar är ambitiösa och kommer att kräva mycket både psykiskt och fysiskt, även om de inte sörjer i fall de inte klarar av alla toppar på tolv timmar.

─ Inte åker vi dit för att konkurrera med andra grupper, utan för att ha vår egen utflykt, säger Marika Alhonen.

─ De vackra landskapen är det viktigaste, tillägger Silja Tilles, men dessutom blir det ju intressant att följa med hur vi orkar rent fysiskt. Det finns ju alltid risk för utmattning.

Sofia Broman packar sina kläder så att de tar så lite plats som möjligt. Sofia Broman packar sina kläder så att de tar så lite plats som möjligt. Bild: Yle/ Peik Henrichson seven summits i ylläs,sofia broman,sportkläder,vildmarksvandring

Men hur kom det sig att de tre kvinnorna fick idén att ta nattåget till Lappland för att delta i tävlingen?

─ Där sitter den skyldiga, skrattar Broman och Alhonen och pekar på Tilles.

När Silja Tilles kring julen skidade i fjällen, slogs hon av tanken:

─ Hit vill jag komma med mina gymkompisar för att delta i Seven Summits.

Och på den vägen är de. Dagen före avfärden till Lappland, träffas de tre väninnorna på motionscentret Kraftverk i Borgå för en sista gemensam planering och genomgång av allt viktigt: provianten, kartorna, rutterna, kompassen, kläderna etc.

Noggrann planering

Broman, Tilles och Alhonen planerar att följa skidspåren så långt det är praktiskt för att komma nära fjällen. Vid sluttningar med mjuk snö blir det förmodligen snöskor som gäller. Eller i fall snöskorna inte fungerar, prövar de om det går bättre med skidhud som fästes vid skidorna för att klara svåra uppförsbackar.

De tre kvinnorna verkar alltså ha en god beredskap att möta naturens nycker i Lappland.

─ Silja har ett redskapsförråd där man kan hitta prylar för alla ändamål, skrattar Alhonen.

Skidrutterna planeras i detalj, men vädret kan bidra med överraskningar. Skidrutterna planeras på förhand i detalj. Bild: Yle/ Peik Henrichson fjäll (ytformer),kartor,skidleder,Ylläs

Broman, Tilles och Alhonen har alla ett brett intresse för olika idrottsgrenar: terrängcykling, landsvägscykling, simning, styrketräning, skogsvandring, bara för att nämna några.

─ Vi tre är en ganska välfungerande grupp, säger Sofia Broman. Så fort någon av oss kommer på något nytt, så brukar de andra genast vara med på noterna.

Bärplockarna

Dessutom gillar de tre att plocka bär, så därför är det ingen slump att deras lag i Seven Summits heter Marjanpoimijat, alltså bärplockarna.

Energirik proviant är ett måste ifall man ska klara sig i Seven Summit. Energirik proviant för fjlällvandrare. Bild: Yle/ Peik Henrichson energiintag,kalorier,näringsvärde,vildmarksvandring

Provianten är sedan ett kapitel för sig. Silja Tilles har räknat ut att de kommer att förbränna cirka 6000 kalorier per man bara under själva skidningen, cirka 250 kalorier i timmen.

Då gäller det att få i sig tillräckligt med kolhydrater. Energiintaget kan bli ett problem, och därför har kvinnorna med sig små men energirika matförpackningar av olika sorter, till exempel nötter och sportgel.

─ Men vi hoppas också stöta på något skidcafé invid de viktigaste spåren, så att vi även får i oss riktig mat, säger Alhonen.

Silja Tilles och Marika Alhonen planerar vilka kläder de ska ta med sig till Seven Summits. Silja Tilles och Marika Alhonen planerar vilka kläder de ska ta med sig till Seven Summits. Bild: Yle/ Peik Henrichson kläder,marika alhonen,silja tilles,sportkläder

Seven Summits arrangeras den första april. Här finns mera information om Seven Summits.

Taxorna och avgifterna för gymnastiksalar, ishallar och utomhusplaner höjs i Borgå.

Dessutom höjs övriga serviceavgifter inom idrottstjänsterna. Det har bildningsnämnden beslutat. Enligt tidigare uppgifter från staden finns det ett behov att höja avgifterna med 15 procent.

Det blir ändå inte dyrare att besöka simhallen, eftersom de avgifterna enligt Borgå stad redan nu är höga. I stället överväger man en justering av fiskeavgifterna i höst.

Kulturtjänsterna höjer biljettpriserna till olika evenemang, men inträdesavgifterna till Konsthallen, Runebergs hem och Kaplansgården höjs inte.

Större grupper i konstundervisningen

Terminsavgifterna för Borgånejdens musikinstitut och för Borgå konstskola stiger inte. I stället ska man få in mer pengar genom större grupper och genom att öka antalet elever som antas.

Hyran för Virvik lägerområde ska också höjas.

Debatt i nämnden

Det blev debatt under onsdagen då frågan kom till behandling i bildningsnämnden. Ordförande Ulf Backman (SFP) föreslog att ärendet återremitteras, understödd av medlem Catharina von Schoultz (SFP).

- Tanken med återremitteringen var att kolla upp hur kostnaderna ser ut i andra motsvarande kommuner innan ett beslut. Dessutom ville vi utreda om det finns andra alternativ, säger Catharina von Schoultz.

Medlem Marianne Korpi (SDP) föreslog understödd av medlem Markus Hammarström (SDP) att ärendets behandling fortsätter. Nämnden beslöt efter omröstning med rösterna 6-5 att fortsätta behandlingen.

Två motförslag ställdes mot varandra

Efter det dök ännu två motförslag upp, som ställdes mot varandra.

Det första motförslaget gick ut på att hyran för Virvik lägerområde för kommunens ungdomsföreningar och för övrig ungdomsverksamhet i Borgå inte blir dyrare, utan också i fortsättningen är 20 euro per dag. Dessutom innehöll förslaget åsikten att taxorna för idrottstjänster inte ska höjas. Bakom motförslaget stod medlem Korpi understödd av Hammarström.

Medlem Nina Uski (Saml) understödd av Juha Kittilä (Saml) föreslog i sin tur att ishallens timhyror träder i kraft den 1 augusti. Då ordförande ställde Korpis förslag mot Uskis segrade Korpis med rösterna 6-5.

Hennes förslag ställdes sedan mot beredningens förslag, och beredningens förslag segrade slutligen med rösterna 6-5. Motförslagen gick alltså inte igenom.

Bakgrunden till förhöjningarna av en del taxor och avgifter inom fritids- och kultursektorn i Borgå är att det ingår i budgeten för 2017 att sektorn ska få in mer pengar.

- Det här var en svår fråga, eftersom fullmäktige godkänt att något måste göras via budgeten. På mötet fanns ändå inga alternativ för varifrån pengarna ska tas i stället, säger von Schoultz.

Ett nytt försök med språkbad för dagisbarn bör göras i Lovisa hösten 2018.

Det beslöt bildningsnämnden i staden, som diskuterade språkbadsärendet på sitt möte på onsdagen.

Nämnden anser att ett nytt försök bör göras, eftersom intresset för språkbadet enligt nämnden har varit större än antalet anmälda ger vid handen.

Därför ska man inte begrava initiativet, tycker nämnden.

Samtidigt bör man också utreda andra möjligheter för att att befrämja inlärningen av svenska och finska, och för att befrämja ett samarbete mellan svenska och finska elever.

Antalet anmälda barn var för få

Nämnden ville ha det här tillägget till beredningens grundförslag, och tillägget föreslogs av Thomas Rosenberg (SFP), understödd av Jari Kekkonen (SDP).

Nämnden beslöt enligt beredningens förslag att inte grunda en språkbadsgrupp hösten 2017.

Det här eftersom antalet anmälda barn till den planerade gruppen för småbarn i centrum var endast sex stycken.

Språkbadet i Lovisa var avsett för 4-5 åriga, finskspråkiga barn, som skulle ha språkbadat på svenska.

Telehuset, där delar av Borgå stads förvaltningspersonal arbetar, har problem med inomhusluften.

Anställda i huset lider av olika symptom som är relaterade till problemen.

- På eftermiddagen vill rösten fara och när jag ska prata i telefon börjar jag hosta. Symptomen försvinner när jag har varit fyra veckor på semester. Efter semestern går det bra att vara någon dag på jobb och sedan börjar det igen, säger Ann-Christin Lyhty, lönesekreterare vid Borgå stad.

Lyhty har haft symptom ungefär sedan 2013. Hennes avdelning började jobba i huset 2012. Hon hade inte haft symptom förrän hon började jobba i Telehusets första våning.

- De upptäckte vattenläckage från ett värmeelement, och här torkades lite. Men när limlukten försvann så kände man igen att här luktade mögel. Här luktar mögel när jag har haft dörren till mitt rum stängd en stund, säger hon.

Hur påverkar det här ditt mående och ditt arbete?

- Man blir hemskt trött av det här. Och så får jag ofta huvudvärk, på det viset påverkar det.

Stadens anställda jobbar i Telehuset. Ingång till Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset

"Någon tidtabell har vi inte fått"

Hon har anmält skriftligt om sina symptom till arbetshälsovården, och meningen är att hon ska gå på kontroll. Lyhty har också hört om andra personer som lider av inneluften.

- Åtminstone på vår avdelning finns 2-3 personer som har symptom.

Då Yle Östnyland besöker en annan våning i huset berättar en anställd om att också hon har haft symptom. Inneluftsproblemet är bekant bland olika anställda i huset.

Har ni fått något svar av staden på vad man tänker göra åt problemet?

- För flera månader sedan fick vi se planer för åtgärder som ska göras, men någon tidtabell har vi ännu inte fått, säger Lyhty.

Hur känns det att allt är så öppet?

- Inte känns det ju bra inte.

Telehuset i Borgå. Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset

Problem med fasadkonstruktionen

Lyhtys förman tycker inte om att Lyhty jobbar kvar i sitt rum och har föreslagit att hon flyttar till ett annat rum. Det skulle ändå kräva att flera personer sitter i samma rum.

- Jag jobbar hellre så att jag har dörren öppen och försöker få luften att cirkulera. Det är ganska störande i det här jobbet att sitta två personer i samma rum, eftersom vi har samtal och kunder. Jag har väntat på att här ska vidtas åtgärder i huset.

Från Borgå stads sida konstaterar projektchef Tony Lökfors att det stämmer att byggnaden har problem med inneluften. Han tror att den senaste inneluftsanmälan om Telehuset har gjorts under fjolåret.

Närmare uppgifter om antalet anmälningar har projektchef Pekka Koskimies, säger Lökfors.

- I fjol somras har det gjorts en större undersökning och på basis av den har det fattats beslut om åtgärder. Det är problem med fasadkonstruktionen, men tidtabellen för åtgärderna känner lokalitetsdirektören bättre till, säger Lökfors.

Ventilationskanalerna ska putsas i år

Ventilationskanalerna i huset ska putsas under det här året. Där jobbar för tillfället stadens tjänstemän, till exempel löneräknare, ADB-anställda, personal från centralen för förvaltningstjänster och tjänstemän från social- och hälsovårdssektorn.

Yle Östnyland har inte lyckats få tag på varken projektchef Pekka Koskimies, som är den person som tar emot anmälningar om inneluften, eller lokalitetsdirektör Börje Boström för en kommentar om tidtabellen för arbetena och omfattningen av problemet.

Huset finns på Stadshusgatan 5 i Borgå. Telehuset i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind borgå,telehuset